Att spola toaletter med rent dricksvatten är egentligen galenskaper. Men flera fastighetsägare har börjat använda regnvatten istället – med framgång.
– Tekniken är enkel och gör en stor insats för miljön, säger Anders Boström på Vasakronan.
Hans Hjalmarsson, Castellum.
Dricksvatten är en livsmedelklassad vara, som i dagsläget är relativt billigt i Sverige. Men så kommer det knappast att fortsätta vara. Globala klimatförändringar med mer torka är en stor anledning. En annan handlar om att Sveriges alla gamla vattenledningar är i akut behov av upprustning och behöver bytas ut i betydligt snabbare takt än vad som görs idag.
Branschorganisationen Svenskt Vatten spår att vattentaxan kan bli fyra gånger så dyr inom 20 år.
– Att vi spolar våra toaletter med ett livsmedel är ju ganska tokigt, när man kan använda regnvatten istället. Samlar vi in regnvatten bidrar vi samtidigt med en fördröjning av dagvattnet, säger Hans Hjalmarsson, marknadschef på Castellum.
Ingår i miljösatsning
Castellum var bland de första som började ta vara på regnvatten till toaletter i större skala. Det var när man skulle projektera det nya kontorshuset Citypassagen i Örebro 2016 som man ville göra något utöver det vanliga – alltså förutom solceller, behovsstyrd ventilation och andra mer vanliga miljöinsatser.
– Då kom någon med snilleblixten att samla in regnvatten till toaspolning. Den tekniken var inte alls vanlig i Sverige men fanns utomlands, där vattnet också är dyrare. Vi fick börja från scratch och pratade med våra VVS-konsulter. Tekniken i sig är inte komplicerad, det handlar bara om att sätta ihop den på ett nytt sätt.
Brunnar på taket
Regnvatten samlas upp i brunnar på Citypassagens tak och leds sedan ner via en gemensam ledning till en tank i marken under en uteservering. Därifrån förs vattnet vidare till en vattenledning till respektive wc. Vattnet renas inte men passerar sedimenteringsbassäng, sandfilter, UV-rening och filterstrumpa (partiklar ner till 1my). Man får alltså med en viss missfärgning av vattnet, och därför har Castellum har satt upp skyltar som informerar hyresgästerna om anledningen.
– Vi har bara fått positiva reaktioner från våra hyresgäster. Men för restauranggäster är det en annan femma, för de läser inte alltid skyltarna och då är risken att de spolar flera gånger i toaletten för att det ska bli rent. Med facit i hand borde vi tagit bort de toaletterna från regnvattensystemet, säger Hans Hjalmarsson.
Täcker 2/3-delar av vattenförbrukningen
I övrigt konstaterar han att projektet, som kostade 1,2 miljoner, är en framgång ur miljöperspektiv eftersom det täcker i snitt två tredjedelar av vattenförbrukningen. I ekonomiskt hänseende är det dock ingen vinstaffär. Vattenbesparingen täcker underhållskostnaderna på årsbasis, men inte mer.
– Samtidigt finns ett krav i detaljplanen på fördröjning av dagvatten. För att lösa det hade vi antingen fått lägga sedumtak eller installera ett fördröjningsmagasin, och det kostar ju också pengar.
Kolfilter gör vattnet klarare
Anders Boström, Vasakronan.
Vasakronan är en annan stor fastighetsägare som installerat regnvattenspolning i två kontorsfastigheter; nybygget Celsius i Uppsala och det ombyggda Sergelhuset i Stockholm. Båda fastigheterna har samma system, men Sergel har planteringar på taket vilket gör att jordmånen gör vattnet lite missfärgat.
– Där satte vi in kolfilter som gör vattnet klarare, eftersom det dels fanns en risk att toalettporslinet annars blir missfärgat och att folk spolar flera gånger. Men egentligen hade det ju inte behövts, säger Anders Boström som är projektchef på Vasakronan.
Från början fanns också en tanke att även återanvända dagvattnet från marken, men det slog man ur hågen eftersom sådant vatten kan vara förorenat. Regnvattnet täcker i snitt omkring 60 procent av behovet för att spola toaletterna i Celsius-huset. De dagar då regnvattnet inte räcker till, tar man vatten från det kommunala systemet.
Positiv uppmärksamhet
Även om regnvattensystemet är framgångsrikt och genererat en hel del positiv uppmärksamhet både för Castellum och Vasakronan, har ingen av dem i nuläget planer på att införa det på fler ställen. Investeringen är helt enkelt för dyr.
– För att det ska bli lönsamt måste dels dricksvattnet bli dyrare och att fler uppdragsgivare ställer krav på sådana system, vilket skulle vara bra, säger Anders Boström.
VA-taxan bör justeras
Att åtminstone gå plus-minus-noll skulle också vara hjälpsamt, menar både Anders Boström och Hans Hjalmarsson. Ett sådant sätt är att justera VA-taxan, eftersom den bygger på att fastighetsägaren köper in samma mängd dricksvatten som det avloppsvatten man släpper ut. Kommunernas VA-avdelningar skulle därför kunna ha synpunkter och kanske kräva mer betalning för regnvattenspolning.
– Men med regnvatteninsamling tar vi ju dels hand om dagvattnet som kan ställa till det rejält vid skyfall. Dessutom använder vi mindre dricksvatten, det är ju en kostnad för kommunerna att bygga ut produktionskapacitet för att tillgodose ökade behov när det byggs nytt. Så om vi ska få fler att prova regnvattenspolning måste alla onödiga riskmoment undanröjas, avslutar Hans Hjalmarsson.
Här återvinns gråvatten för spolning i toaletter
Det pågår även andra spännande vattenåtervinnings-projekt i fastighetsbranschen. Bland annat HSB Living Labs återvinning av gråvatten tillsammans med innovationsbolaget Graytec, Chalmers och Bengt Dahlgren i Göteborg, och som Förvaltarforum skrivit om.
Nu finns metoden på plats i ett nybyggt bostadsområde i Jönköping, som kommunala bolaget Junehem äger. Här återvinns vatten från dusch och handtvätt för att spola i toaletter.
Tips till dig som vill spola med regnvatten:
- Prata med kommunen först, eftersom VA-taxan är baserad på hur mycket vatten man köper.
- Ta med i beräkningen att systemen med pumpar, filter etcetera behöver regelbundet underhåll. Dagvattentankarna behöver slamsugas och rengöras årligen.
- Informera hyresgästerna om varför ni har gjort just den här miljöinsatsen. Och om vattnet har en missfärgad ton, är det viktigt att informera om att detta är helt i sin ordning.
- Om gallerior/restauranger finns i byggnaden finns det risk att toabesökare inte noterar information om att vattnet kan vara missfärgat och istället spolar flera gånger. Antingen kan man installera svart toalettporslin eller undanta dessa verksamheter från systemet.
Text: Pernilla Fredholm
redaktionen@forvaltarforum.se
Spola med regnvatten – så funkar det hos Vasakronan:
- Regnvattnet i Celsius-fastigheten samlas in på taket med takbrunnar. Dessa är försedda med kupolsilar för att avskilja grova föremål, som löv och växtdelar. En mindre del av vattnet kommer även från tre stuprör som finns över entréer till byggnaden.
- Med självfall förs dagvattnet via sandfångbrunnar till två dagvattenledningar och därefter till dagvattenmagasinet under marknivå. Detta har en kapacitet på 60 kubikmeter.
- Innan en del av vattnet förs in i huset passerar det en brunn med sandfång där ytterligare sedimentering av större partiklar görs. Vattenintaget görs med en sugslang med backventil och filter till en tank i huset. Där kan upp till 10 kubikmeter vatten samlas.
- Reningen sker med UV-ljus och sandfilter, något som ständigt sker och får vattnet att cirkulera.
- Vattnet från magasinet tas in till tanken på nätterna. Finns det mindre dagvatten i tanken än vad som behövs till toalettspolningen tas kommunalt vatten in via en ventil.
Tillstånd för spolning med regnvatten?
- Varken Vasakronan eller Castellum har behövt söka några speciella tillstånd eller bygglov för just regnvatteninsamlingssystemet.
- Däremot uppstod till en början en diskussion med Örebros VA-avdelning om VA-taxan och om tillåtligheten att föra in ”dagvatten” på spillvattensystemet. VA-taxan är baserad på den mängd dricksvatten som används, men finansierar både produktion och leverans av dricksvatten samt bortledning och rening av spillvatten. Vid användning av regnvatten får man alltså borttransport och rening kostnadsfritt. VA-avdelningen i Örebro valde sedan att inte gå vidare med någon av dessa frågor.
- Miljö- och hälsoskyddsmyndigheterna har blivit underrättade om systemen, men det varken har genomförts eller finns planer på att genomföra någon tillsyn. I Örebro har dock prover tagits på vattnet och i informationssyfte har resultaten skickats till miljökontoret, som dessutom är en av hyresgästerna i byggnaden.
(Källa: Castellum, Vasakronan samt rapporten ”Vattenbesparande åtgärder: Exempelsamling för kommuner och hushåll”/WRS & Ecoloop)
