Nu börjar vi förhandla om branschens löner på allvar

Johan Mann, VD på Fastigo

Den 31 mars roddes årets industriavtal i land. Avtalet blev lönekostnadsökningar på 7,4 % över två år. Det är riktmärket som andra branscher ska rätta sig efter. Fastigo är en av parterna som nu ska börja förhandla inom fastighetsbranschen.

Fastigo är fastighetsbranschens arbetsgivarorganisation och deras VD Johan Mann har redan bjudit upp till årets förhandlingsdans med motparterna. Förvaltarforum fick en intervju med honom och vi vill veta hur det går och vad vi har att se fram emot.

Industriavtalet har precis slutits, vad innebär det för er?
– Utifrån det läge som branschen befinner sig i kan vi konstatera att avtalet är tecknat på höga nivåer. Lönekostnadsnivåerna riskerar att bli kännbara för våra medlemsföretag, som redan innan hade stora utmaningar med högre kostnader för bland annat el, annan energi och material.

– Men nu vet vi vad märket är och kan analysera det och närma oss slutförhandlingar vad gäller både lön och villkorsfrågor för vår egen bransch.

Hur långt har ni kommit i förhandlingarna?
– Redan i slutet av februari utväxlade vi yrkanden vad gäller alla stora avtal. Efter det har vi träffat de flesta motparter ett antal gånger, ungefär två gånger i snitt.

Vilka är era parter?
– Vi representerar arbetsgivarna och beroende på vilken typ av bolag det är så har vi avtal med de två större parterna på arbetarsidan; Fastighetsanställdas förbund och Kommunal.

– På tjänstemannasidan har vi Vision, Unionen, AiF (Akademikerna i Fastighetsbranschen) som i förhandlingarna företräds av Sveriges ingenjörer och Akavia samt Ledarna.

– Förutom dessa finns ett antal avtal med andra yrkesgrupper, som vissa av våra medlemmar har anställda hos sig, som Byggnads, Målarnas och Elektrikerförbundet.

– Vi ska förhandla fram avtal med varje part, så det blir många möten.

När kommer era förhandlingar vara klara?
– Min gissning är att de avtal som för vår del löper ut i slutet av mars kommer att gå i mål i slutet av april, beroende på hur diskussionerna går. Det är lite svårt att lova något, men i regel är det klart i månadsskiftet april-maj.

När kommer lönerna att höjas?
– Om parterna inte kommer överens om annat börjar ny lön gälla från det att de nya avtalen börjar att gälla. Om förra avtalet löpte ut 31 mars och nytt avtal träffas, gäller den nya lönen från 1 april.

– Det hanteras sedan retroaktivt, så även om arbetsgivaren inte hinner bli klar med lönerevisionen på ett tag får medarbetarna sin lön som om den hade gällt från 1 april.

Vilken fråga är hetast i år?
– Det rådande ekonomiska läget med räntehöjningar och inflation påverkar våra medlemmar ordentligt och såklart även fackens medlemmar. Jag tror att det blir extra stort fokus på lönefrågan i år, från båda parter.

Förhandlar ni om mer än bara löner, finns andra värden att ta i beaktan?
– Ja, vi diskuterar ofta villkorsfrågor som arbetstid och ledighet. Till exempel hur man får förlägga arbetstid, anställa medarbetare vid tillfälliga behov och ersättningar vid viss arbetstid. 

– Det pågår alltid en villkorsdiskussion i samband med varje avtalsrörelse. Men i årets avtalsrörelse präglas diskussionerna väldigt mycket av ekonomin. Det är den svåraste nöten att knäcka, vad tål svenska företag och hur mycket behöver arbetstagarna?

Hur ligger fastighetsbranschens löner i jämförelse med andra branscher?
– Fastighetsbranschen präglas av att ha ett relativt högt löneläge, men det är svårt att jämföra för det finns många olika typer av kompetenser.

– Vissa utbildningar är väldigt efterfrågade i fastighetsbranschen, men det är de i andra branscher också. Så vi tävlar om tekniskt kunniga personer på alla håll, vilket driver upp deras löner.

Om det råder kompetensbrist och ingångslönerna blir höga, vad kan det leda till?
– Det finns ett problem med alltför höga ingångslöner. Inom de yrkeskategorier där ingångslönen är hög kan det påverka lönebilden inom den gruppen. Det blir svårare, att genom god prestation, höja sin lön över tid. Det påverkar lönedifferentieringen. Dessutom kan höga ingångslöner innebära att arbetsgivare tvekar inför att anställa yngre, oprövade medarbetare och därmed blir det högre trösklar in på arbetsmarknaden.

– Det är ett lönepolitiskt förhållningssätt. Vi på Fastigo tycker att det ska vara mycket lön efter prestation och en del av våra motparter tycker som vi. Andra anser att det ska vara mer liknande löner mellan olika anställda. 

Hur jämställda är lönerna inom fastighetsbranschen?
– Bland våra medlemmar och våra medlemsföretag ser det ganska bra ut inom liknande grupper, där är det inga större löneskillnader. 

Är fastighetsbranschen intresserad av att jobba för jämställda löner?
– Ja, det skulle jag säga. Behovet av att locka till sig kompetenta personer, oavsett kön och etnisk bakgrund är högaktuell och man behöver ha koll på sin lönesats. Det är man också skyldig att vara, enligt lag.

– Vi har många kunder som köper lönekartläggningar av oss. Vi hjälper dem med processen att värdera sina yrkesgrupper. När de fått bilden klart för sig kan de ta hand om det, till exempel i samband med lönerevisionen.

Text: Marit Engstedt
marit.engstedt@forvaltarforum.se

Industriavtalet

Det finns en upprättad ordning inom svensk lönebildning. Ursprunget till denna lönebildningsmodell kom på 1990-talet i och med det så kallade industriavtalet.

Parterna inom industrin träffar första avtalet och därefter följer andra parter efter, utifrån den kostnadsökning som det innebär.

Anledningen till modellen är att den internationellt konkurrensutsatta industri måste kunna bära vissa löneökningar. Om inte så blir fallet finns risk att industriproduktion och företag flyttar den från Sverige. Då förlorar Sverige arbetstillfällen och skatteintäkter och får svårare att finansiera den offentligt finansierade verksamheten.

Innan denna modell var det höga löneökningar, men samtidigt hög inflationsökning vilket ledde till reallönesänkning. Industriavtalet har sett till att ge reallönehöjning under de 20-talet år det har varit i bruk.
– Med tanke på hur inflationen har varit i år kommer det dock inte bli någon reallöneökning. Men man ska akta sig för att höja lönerna alltför mycket, för då ökar inflationen ännu mer. Det här är en exceptionell period och förhoppningsvis hittar vi tillbaka till en hälsosam lönebildning igen, säger Johan Mann, VD på Fastigo.

Fakta Johan Mann, Fastigo

Kollektivavtal/Riksavtal

Avtal som Fastigo träffar är så kallade centrala kollektivavtal eller riksavtal och genom sitt medlemskap är medlemsföretagen skyldiga att tillämpa dess avtal gentemot sina motpartner/fackförbund inom den egna verksamheten.

Kollektivavtalet avser lön och villkor. Man kan även teckna lokala avtal, för att i vissa fall komplettera bestämmelser i det centrala kollektivavtalet.

Källa: Fastigo

Dela artikeln: LinkedIn
Inköpsportal - tipsa oss

Inköpsportal - ansökan
Logotyp, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Bild, minst 540 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Kontaktspersonsbild, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Inköpsportal - tipsa en kollega