Olika villkor i ett tudelat Sverige

Om tio år ska Agenda 2030 vara genomförd. Vi har en lång väg dit och det kräver något annat än att göra det vi alltid har gjort, skriver Ulf Nyqvist i en krönika.

För något år sedan gav Stiftelsen The Global Village ut en intressant skrift tillsammans med SCB, ”Fakta för förändring” för att beskriva skillnader i levnadsvillkor mellan utsatta områden och övriga landet. I Sverige finns det totalt 61 utsatta områden, fördelade på 27 kommuner.

Botkyrka kommun har störst andel invånare som bor i utsatta områden (nära 50 procent), medan Stockholm stad har störst antal personer, cirka 128 000 personer. Totalt bor nära 600 000 människor i utsatta områden.

Fakta för förändring innehåller en mängd fakta om hur det förhåller sig med boende, befolkning, utbildning och arbete i de utsatta områdena och i jämförelse med övriga Sverige. Rapporten ger en väldigt tydlig bild över hur ojämlikt Sverige är och hur stor utmaningen är för Sverige.

Fakta ur rapporten
I utsatta områden bor 23 procent i ägt boende eller bostadsrätt, för övriga Sverige är siffran 73 procent. 70 procent är behöriga till gymnasiet och 46 procent tar en gymnasieexamen i de utsatta områdena, i övriga Sverige är 86 procent behöriga och 74 procent tar examen. Medianinkomsten är 205 000 kronor i utsatta områden mot 321 000 kronor i övriga Sverige.

Bara en sådan här begränsad jämförelse visar på de enormt stora skillnader som finns mellan de utsatta områdena och övriga Sverige. Bryter man ner det på män och kvinnor, ålder med mera kan man hitta ännu större skillnader.

Andra undersökningar visar på de stora skillnader som finns i medellivslängd mellan ”välmående” områden och vissa stadsdelar. Exempelvis i Göteborg skiljer det åtta år i medellivslängd mellan Bergsjön i nordöstra Göteborg och Långedrag i sydväst.

Äga eller hyra
En parameter som sällan diskuteras är andelen ägda lägenheter (äganderätt och bostadsrätt) i förhållande till hyresrätter. Att 73 procent av svenskarna utanför de utsatta områdena äger sin bostad eller lägenhet mot 23 procent i de utsatta områdena är en påtaglig skillnad.

Samtidigt så vet vi i undersökningar som gjorts av bland andra Hyresgästföreningen att många av de boende i miljonprogramsområden vill kunna äga sitt boende.

I och med att tillgången på ägda lägenheter är så begränsad i de utsatta områdena så innebär det att människor med kapital och tillräckliga inkomster hela tiden flyttar ut från dessa områden.

Ofta är det människor som är etablerade i området som flyttar. De kan vara engagerade i det lokala föreningslivet och utgör positiv kraft i olika sammanhang. De är en viktig kugge för att andra människor ska uppfatta området som positivt.

Lycko-paradoxen
Många utflyttare anger att de trivs i området och kan tänka sig att bo kvar om det funnits ett annat utbud av bostäder. Det kan vara både lägenhetsstorlek som upplåtelseform.

Det är det här som ofta benämns ”Lycko-paradoxen”, människors lycka att få jobb och inkomster, leder till områdets olycka eftersom de som lyckas flyttar ifrån området. Området blir kvar i fattigdom medan andra områden utvecklas med stärkt köpkraft och satsningar på bostäder och infrastruktur.

Om tio år ska Agenda 2030 vara genomförd. Vi har en lång väg dit och det kräver något annat än att göra det vi alltid har gjort om vi ska kunna hantera de sociala hållbarhetsfrågorna.

Ulf Nyquist

Ulf Nyqvist har över 20 års branscherfarenhet som vd i TelgeBostäder och Botkyrkabyggen. Numera är han egen konsult inom fastighetsutveckling, med uppdrag bland annat hos  Andelsägarbolaget, olika fastighetsbolag och kommunala fastighetsenheter.

Dela artikeln: LinkedIn
Inköpsportal - tipsa oss

Inköpsportal - ansökan
Logotyp, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Bild, minst 540 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Kontaktspersonsbild, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Inköpsportal - tipsa en kollega