I en debattartikel den 3 april av Susanna Skogsberg på Hyresgästföreningen ifrågasätts Delägarboende som upplåtelseform av juridiska skäl. I bästa fall kan jag betrakta synpunkterna som en rad missuppfattningar, juridiska spetsfundigheter och felsökeri.
Jag arbetar numera tillsammans med Andelsägarbolaget med att försöka etablera den här boendeformen i Sverige. Jag är ingen jurist, men kan bara konstatera att vi har använt oss av några av Sveriges bästa och mest erfarna jurister för att hantera den delvis svåra juridik som vi måste navigera i.
Vi har tillsatt en Andelsägarnämnd med tre erfarna jurister inom vår sektor. En nämnd som inte har haft några ärenden på de snart fem år som de har varit verksamma. Vi har stämt av flera av våra dokument med Konsumentverket för att säkerställa informationen till potentiella köpare.
Till skillnad från många bostadsrättsköpare, så vet i alla fall Andelsägarna vad de köper och vilka eventuella risker som är förknippade med att äga. Jag tycker att Hyresgästföreningenborde vara intresserad av en modell för att renovera miljonprogrammet ordentligt utan höga hyreshöjningar, samma modell som också kan skapa billiga hyresrätter i nyproduktion.
Sverige har idag nästan 200 bostadsområden som är starkt segregerade socio-ekonomiskt. En del kallar det för utanförskapsområden vilket kan kännas tveksamt. Det intressanta är att områdena har analyserats med samma parametrar sedan början av 90-talet. Det som då var två områden var vid den senaste mätningen 186 stycken och omfattade nästan 600 000 människor.
Det finns trots allt mycket tragik i den här situationen, att vi under de senaste 25 åren så kapitalt misslyckats med att integrera människor i samhället och tillåtit att det har skett. Efter över 20 år i branschen kan jag konstatera att vi är många som bär ansvaret för att situationen blivit så här, men att de flesta inblandade pekar på ”någon annan” som ansvarig.
Jag kan bara konstatera att bostadsföretag, hyresgästföreningen, kommuner, staten, forskarvärlden, näringslivet; alla bär sin del av ansvaret. Nu måste vi börja ta ett gemensamt ansvar och sluta peka på ”någon annan”, varken norskt ungdomssparande, finska byggregler eller staden Wien kommer att hjälpa oss. Det är vi som äger problemet och det är vi som måste ta ett gemensamt ansvar att förändra situationen för de misslyckanden som vi gemensamt har skapat.
En av de tydligaste kopplingarna mellan de starkt socio-ekonomiskt segregerade områdena är att hyresrätten är dominerande och att områdena aldrig har stabiliserats. År efter år har människor med arbete och kapital lämnat området och de har oftast ersatts med människor med lägre inkomster och många gånger lägre sysselsättningsgrad.
Det här behöver inte vara något problem, men när det pågår år efter år så innebär det att allt fler fastnar i fattigdomsfällan, det blir allt svårare att få ett jobb om man bor i ett visst område, medelinkomsterna sjunker, sysselsättningsgraden sjunker, centrum utarmas, skolresultaten påverkas och människor med ”normala” inkomster blir allt mer benägna att lämna området. Det här visas tydligt i Södertörnsanalysen som Södertörns högskola genomförde för ett par år sedan.
Det är i det här sammanhanget man ska se Delägarboende. Vi behöver stoppa utflödet av kapitalstarka människor från våra hyrestäta områden. Eftersom människor flyttar därifrån för att äga eller för att upprustningen släpar efter har vi skapat möjligheter för boende att äga och vara med och lyfta sina områden. De tar ansvar för det inre underhållet, skapar intäkter för upprustning utan höga hyreshöjningar för sina hyrande grannar och lyfter sitt eget område i stället för att lämna.
Kan vi bryta den negativa spiralen och skapa en ökad stabilitet i dessa bostadsområden så har vi nått en bit på väg. Vi måste våga pröva något nytt för att det ska börja hända något. Delägarboende ska ses som en första åtgärd för att stabilisera området, sedan kan man bygga vidare med att försöka etablera andra upplåtelseformer, ny hyresrätt och bättre service till innevånare.
Hyresgästföreningen kan ställa sig bakom behovet av en sådan här utveckling av vissa områden. Det måste ligga i alla hyresgästers intresse att deras intresseorganisation vill bidra till att skapa stabilitet, än att till varje pris försvara hyresrätten och motsätta sig att deras hyresgäster erbjuds att få bli delägare i sin fastighet tillsammans med det etablerade och långsiktigt ägande allmännyttiga bostadsföretaget.
Andelsägarbolaget har vid flera tillfällen bjudit in Hyresgästföreningen för att samtal kring hur fler aktörer kan samverka för att få till en långsiktig och hållbar utveckling för våra ytterområden men reaktionen har uteblivit. Nu kanske det är läge för att börja prata på riktigt utan att börja peka på någon annan.
Ulf Nyqvist
Ulf Nyqvist Fastighetsutveckling AB
