För Riksbyggen har kloka ombyggnationer hos brf:er blivit ett hett och växande affärsområde.
– För varje krona som investeras i värmeåtervinning blir det fyra kronor tillbaka, berättar Per Öhrlund på Riksbyggen, apropå ett pågående projekt.
Matematiken gäller ett ombyggnadsprojekt i Skellefteå. Stadens största bostadsrättsförening, Skellefteåhus 12 med 398 lägenheter, satsar framför allt på åtgärder för att minska energikostnader. Nu har man gått in i etapp två av fyra.
Per Öhrlund är projektutvecklare för Ombyggnad Norr inom Riksbyggen. Arbetsområdet börjar i Skellefteå och innefattar geografiskt allt norr därom.
– Vi har projekt så långt norrut som Gällivare och Kiruna, säger Per Öhrlund.
Det pågående projektet i Skellefteåhus 12, som startade i fjol och ska vara klart 2027, är ett tydligt och lyckat exempel på hur mycket som kan sparas på energiåtgärder, menar han.
När Riksbyggen går in i ett ombyggnadsprojekt handlar det om en totalentreprenad, vilket förenklar för föreningen; ett kontrakt – en kontakt, fast pris, fem års garanti, juridisk trygghet och arbetsmiljöansvar.
Referensprojekt
Det pågående projektet i Skellefteå vill Per Öhlund ha som referens för kommande projekt. Nya kunder hoppas han hitta både inom och utom Riksbyggens sfär.
– Ombyggnad är ett växande affärsområde. Till år 2028 är målet att vi ska omsätta två miljarder kronor, vi ligger på 1,4 miljarder idag, berättar Per Öhrlund.
Han betonar att en underentreprenör i ett projekt som Riksbyggen styr aldrig får ha underentreprenörer mer än i två led.
– Det har ju förekommit en del skandaler med olika oseriösa underentreprenörer i flera olika led. På grund av detta är Sverige faktiskt det land inom EU som har flest arbetsplatsolyckor. Vi ska inte vara med i den statistiken.
Varför växer affärsområdet så mycket?
– När man byggde hus förr, på 1960-talet till exempel, fanns inte så många tankar på konstruktioner för att spara energi. Skellefteåhus 12 byggdes åren 1966 till 1969. Tekniken var inte så utvecklad och energin billig. Men idag har vi höga energikostnader och fler och fler börjar inse hur lönsamt det är att bygga om.
Så ombyggnadsprojekt idag utgår mest från olika energiåtgärder?
– Ja, det har skett en svängning med större inriktning mot energibesparing. Tidigare handlade ombyggnad mest om stambyten och takreparationer.
Vad är det för åtgärder ni gör i Skellefteåhus 12?
– Vi startade med en total energikartläggning av föreningens fastigheter. Det innebär översyn av tak, fönster, undercentraler, elementen i lägenheterna, ventilation, belysning med mera. Därefter beslutades om lämpliga åtgärder utifrån kartläggningen. Vi använder en teknik där frånluften återvinns som värmekälla och tittar även på möjligheten att i framtiden använda avloppsvattnet i samma syfte.
– Vi utnyttjar förstås också AI-tekniken, som innebär att systemen i husen och energiåtgången anpassas efter yttre omständigheter som temperatur, solinstrålning med mera.
En satsad krona ger fyra tillbaka
Allt detta betyder att varje investerad krona ger fyra kronor tillbaka, enligt Per Öhrlund. Projektet finansieras till hälften av medel som föreningen redan avsatt till planerat underhåll. Resten finansieras via lån och en mindre avgiftshöjning.
– Angående avgifterna är det viktigt att komma ihåg att en bostadsrättsförening bör ha en underhållsplanering på 30 års sikt. Har man inte koll på vilka investeringar som behöver göras och bara håller ner avgifterna är risken stor att det händer något som innebär stora kostnader och chockhöjning av avgifterna.
Vad gör du en vanlig dag på jobbet?
– Det finns nog inte någon vanlig dag, eftersom mitt jobb är så varierat. Jag har nyss bytt titel från projektchef till projektutvecklare. Jag har inget personalansvar men ansvarar för projekten i vårt affärsområde. Det innebär utvecklingsarbete och att jag också hjälper projektledare att hitta projekten.
– Så generellt betyder jobbet att jag ofta är ute hos kunderna, Jag träffar mycket folk, bland annat styrelser för olika bostadsrättsföreningar. Det är intressanta möten, jag har nog utvecklats till lite av en människokännare. Det handlar om att lyssna och respektera andras åsikter. Alla har ju olika bakgrund och vardag. Det gäller att finna vägar att mötas i ett projekt och att hitta smarta lösningar tillsammans. Det är också viktigt att lyssna på fastighetsskötare och underhållstekniker som är nära verkligheten. Sedan blir jag loket som drar i de olika projekten. Hela vår verksamhet bygger på bra samarbete mellan våra olika affärsområden.
Hur ser din karriärresa på Riksbyggen ut?
– Jag är byggnadsingenjör i grunden, arbetade först som konsult inom bygg och fastighet åt Riksbyggen. År 2005 fick jag en anställning som förvaltare. Sedan har jag haft roller som projektledare, resultatansvarig, leveransansvarig och teknisk chef. År 2019 började jag här på Ombyggnad Norr.
