Den nuvarande lagen om skyddsrum är från år 2006 och den är på vissa punkter otydligt formulerad. Det gäller bland annat frågan om vem som ansvarar för att iordningställa skyddsrum när regeringen beslutar om höjd beredskap. Vad innebär den nya lagen?
I en tid då det säkerhetspolitiska läget har försämrats har regeringen beslutat om en återuppbyggnad av det civila försvaret. Som en del av det skickade regeringen i början av januari ut förslag till en ny skyddsrumslag på lagrådsremiss. Lagrådet behandlade remissen i början av februari och har lämnat sitt yttrande.
Nästa steg i processen är att regeringen – med beaktande av Lagrådets synpunkter – beslutar om att lämna en proposition till riksdagen, vilket är planerat att ske i slutet av februari eller början av mars.
Men vad innebär den nya lagen om skyddsrum – som planeras träda i kraft den 1 juni 2026 – för dig som fastighetsägare?
Ansvar för att iordningsställa
En av de mer konkreta förändringarna innebär att ansvaret för att iordningställa skyddsrummen tydliggörs. Enligt lagförslaget är det fastighetsägaren eller nyttjanderättshavaren som ansvarar för att iordningställa skyddsrummet inom 48 timmar när regeringen beslutar om höjd beredskap. Det här ställer krav på att fastighetsägarna planerar för hur ett iordningställande ska ske.
Ett iordningställande består av flera arbetsmoment och ofta saknas det instruktioner för hur skyddsrummen ska iordningställas. Det innebär att fastighetsägarna behöver utbilda sin personal kring hur själva iordningställandet ska gå till.
Ska hållas tillgänglig vid höjd beredskap
Vid höjd beredskap är ägaren eller nyttjanderättshavaren skyldig att bereda plats i skyddsrummet åt dem som behöver söka skydd. Av förarbetena framgår att skyddsrummet under höjd beredskap ska vara iordningställt för så många skyddssökande som det är avsett för.
Skyddsrummet ska också hållas tillgängligt, vilket exempelvis innebär att det ska vara upplåst och att ingången inte får vara blockerad. Det innebär att under hela tiden som det råder höjd beredskap (vilket kan vara fallet under flera månader) måste allmänheten alltid ha tillgång till det iordningställda skyddsrummet.
Ytterdörrar, portar och liknande måste under hela perioden som höjd beredskap råder vara upplåsta så att allmänheten har tillgång till skyddsrummen.
Så påverkas fastighetsägaren:
- Alla fastighetsägare som har skyddsrum i sina fastigheter behöver redan nu påbörja ett planeringsarbete för att identifiera vilka inom organisationen som ska göra vad när regeringen beslutar om höjd beredskap.
- Fastighetsägare behöver säkerställa att medarbetarna har den kompetens och utbildning som behövs för att iordningställa skyddsrummen.
- Notera att det bara är cirka 3 månader kvar till den 1 juni, då den nya lagen föreslås träda i kraft.
Robert Ask
Skyddsrumssakkunnig – Svenskt Civilskydd
