Nyligen gav regeringen Energimarknadsinspektionen uppdrag att upphäva krav från elnätsföretag att ta ut effektavgift. En del kanske tror att avgiften försvinner men den snarare pausas. Energiexperten ger råd om hur vi ska agera tills vidare.
För ett par år sedan fattades beslut om att alla elkunder skulle övergå till effektabonnemang. Det skulle vara infört senast 2027. Den 13 mars 2026 ändrades dock förutsättningarna när regeringen gav Energimarknadsinspektionen i uppdrag att ta bort kravet på att alla elnätsföretag måste införa effektavgifter.
Det har lett till en vanlig missuppfattning: att effektavgifterna försvinner. Så är det inte. Beslutet innebär bara att det inte längre är obligatoriskt för alla nätbolag att införa dem. Det är fortfarande tillåtet – och vissa aktörer har redan infört eller behåller sina modeller.
Samtidigt är effektavgifter en del av en större europeisk utveckling. De hänger ihop med EU:s arbete för att främja energieffektivitet och användning av förnybara energikällor. Genom att ta betalt för effektuttag uppmuntrar man till minskad elanvändningen under så kallade peak-timmar eller att investera i mer effektiv teknik. Exakt hur avgifterna utformas kan variera mellan länder, men grundprincipen är densamma.
Tidsförskjutning
Det som har hänt nu är alltså främst en tidsförskjutning. Införandet skjuts på framtiden, åtminstone till 2027. Frågan är inte borttagen, utan snarare bordlagd och kan återkomma i någon form.
Det är också viktigt att notera att effektavgifter redan finns i praktiken. Vissa elnätsbolag, som Ellevio, har infört dem och kommer att behålla sina modeller. Exempelvis Sollentuna Elnät har haft effektavgifter under lång tid. Även större elanvändare har länge varit vana vid denna typ av debitering.
Det nya läget gäller framför allt mindre elanvändare, det vill säga kunder med huvudsäkring upp till 63 A. För dessa skjuts införandet upp, men det innebär inte att de undantas permanent.
Effektuttag påverkar kostnaden
För många kan effektavgifter upplevas som svåra att förstå. Samtidigt är de i grunden ganska enkla: kostnaden påverkas av hur hög effekt som används samtidigt. I ett exempel från Ellevio sänktes den rörliga överföringsavgiften med 80% när effektavgiften infördes. Utfallet blev att 25% kunder fick lägre kostnader, 50% oförändrade. Det innebär att 25% fick högre kostnader och det beror på hur deras effektuttag ser ut.
De som får högre kostnader är ofta de som använder mycket el samtidigt, till exempel för elbilsladdning, elvärme eller bastu, utan att styra användningen.
Ta både elpris och effekt i beaktan
Till skillnad från elpriset, som varierar över tid, är effektavgiften känd i förväg. Det gör den möjlig att räkna på. Den kan ses som en extra kostnad som ökar linjärt med hur mycket effekt som används vid ett tillfälle.
Det innebär också att det inte räcker att bara titta på elpriset. Om elpriset är lågt men man använder mycket effekt samtidigt, kan den totala kostnaden ändå bli hög. Ett konkret exempel är elbilsladdning: att ladda med hög effekt under en billig timme ger låg energikostnad men kan samtidigt ge en hög effektkostnad.
Samma logik gäller för andra typer av elanvändning. En varmvattenberedare som körs vid rätt tidpunkt, till exempel nattetid, kan ge betydande besparingar över året när både elpris och effekt tas i beaktande.
Tips för att hålla nere elkostnaderna:
- Använd elen förnuftigt och undvik onödig hög samtidighet
- Ta hänsyn till både elpris och effekt vid planering av elanvändning
- Försök flytta elanvändning till tider med lägre belastning, exempelvis nattetid
- Var medveten om att hög effekt under kort tid kan ge hög kostnad
- Välj utrustning med lägre effekt vid nyinköp
- Överväg maskiner som kan använda varmvatten istället för att värma med el
- Planera elanvändning för exempelvis elbilsladdning och varmvattenproduktion
Även om införandet av effektavgifter har skjutits upp är det tydligt att de fortsatt är relevanta att ta hänsyn till redan idag.
Roland Jonsson
Energiexpert
