Så ska Hemsös förvaltning klara av att nå kaxiga klimatmål

Sköndalsvillan är Sveriges första NollCO2-certifierade äldreboende. Bild: Hemsö

Att ha netto-noll utsläpp inom verksamheten, är Hemsös klimatmål till år 2040. Hållbarhetscontroller Mehri Mir berättar om hur man inom förvaltningen ska minimera renoveringar, använda återbruk och hitta alternativa sätt att klimatkompensera på.

Mehri Mir, Hemsö

Hemsö har meddelat att de har som mål att uppnå netto-noll-utsläpp till år 2040. Det är ett högt satt mål som vi vill veta mer om. Hur tänker de sig att nå dit och vad är deras utmaningar på vägen? Vi pratar med Hemsös hållbarhetscontroller Mehri Mir om vad dessa klimatmål innebär för Hemsös förvaltning.

Berätta om ert klimatmål!
– Vi ska vara netto-noll i hela värdekedjan till år 2040 och det enligt Science Based Target Initiatives definitioner – alltså efter vetenskapligt grundade klimatmål. SBTI säger att man inte får klimatkompensera för mer än 10 procent av utsläppen, så målet är att minska vårt utsläpp med 90 procent och använda 2022 som basår.

Den största klimatpåverkan på företag är via scope 3, som finns i inköpta tjänster och material, hur kan ni påverka det?
– Vi ska börja analysera de köpta varorna och tjänsterna och se vilka leverantörer vi köper mest av och börja samtala med dem. I ett första skede ställer vi frågor kring deras klimatmål och hur de ser på klimatarbetet internt för att sedan se om vi tillsammans kan driva på, så att båda parter kan nå sina klimatmål snabbare.

– Vi tror på ett samarbete med våra leverantörer och underentreprenader. Det handlar om att vi tillsammans ska jobba för att driva en omställning i branschen.

Vad innebär klimatmålen för förvaltningssidan hos er?
– Vi har sett att arbetet på nyproduktionssidan påverkar förvaltningsfasen. Så för oss handlar det om att minska på renoveringar genom att från början välja material som har låg klimatpåverkan och samtidigt håller länge. Man ska ha hela fastigheten i åtanke när man bygger nytt så att man får in driften redan i produktionsstadiet.

– Energisidan är också en viktig del i förvaltning och där har vi fått igång ett digitaliseringsarbete som redan nu har förenklat hela kontrollen över energin och vi kan snabbt upptäcka energitjuvar. Det har varit ett intensivt arbete i snart ett år.

I de fall ni behöver göra renoveringar, hur ska ni tänka då?
– Ibland byter vi ut golv och behöver måla samt andra hyresanpassningar som byte av dörrar och innertak och liknande och det vill vi göra med så lite påverkan som möjligt. Vi ska också börja arbeta mer med återbruk och ser om vi kan använda material som är bättre ur klimathänseende men också långsiktiga, så att vi slipper göra de här renoveringarna ofta.

Hur arbetar ni med återbruk idag?
– Vi har ett exempel i kvarteret Kadetten som är en skola och heter Campus Vasastan. Det var en gammal korvfabrik, som även varit kontor, där vi behöll stomme och fasad till stor utsträckning. Vi fick byta ut ganska mycket i den renoveringen men vi lärde oss väldigt mycket om klimatvinsterna med att faktiskt hellre renovera än att bygga nytt. I år håller vi på med Kronåsen i Uppsala där vi faktiskt återbrukar så mycket som möjligt och har redan nu sett stora klimatvinster i första huset.

Har ni skapat metoder, rutiner eller har verktyg som hjälper er i arbetet?
– I renoveringar över 20 miljoner använder vi ett verktyg som vi har tagit fram tillsammans med Plant, där vi gör klimatberäkningar i tre skeden. Först gör vi tidiga kalkyler, innan vi sätter igång i projektet. Under projektets gång gör vi kalkyler för att se hur våra tidigare kalkyler ser ut, om det blivit några ändringar och där jämför vi återbruk med nytt material. När huset sedan är färdigställt gör vi en sista kalkyl för att se vad som blev rätt eller fel. Den rapporten kan vi ta med till nästa projekt.

Vad har ni lärt er av det?
– En viktig del är att om man återanvänder stomme och fasad så vinner man otroligt mycket på att renovera. Men det är inte alltid så att återbruk är det bästa för driftsfasen och energin, utan ibland måste man tänka nytt om man vill slippa att renovera i förvaltningen framöver. Samtidigt kan den totala klimatvinsten ändå bli bättre av att återbruka. Det är sådana lärdomar som vi har tagit till oss.

Hur gör ni med renoveringar under 20 miljoner?
– Det är det vi kallar ”renovering och anpassningar i driften” och det håller vi på att utvärdera just nu. Vi har verktyg, checklistor och rapportkrav för renoveringarna över 20 miljoner och nu gör vi samma resa med de under 20 miljoner.

Vilka utmaningar ser ni för att nå era klimatmål?
– Det är jättemånga utmaningar. En stor del är att vi är så beroende av omvärlden och den utveckling som sker där. Sverige har som mål att vara netto-noll, 2045. I och med att vi har ett ambitiösare mål måste vi vara med att driva det här arbetet framåt, så det är en utmaning.

– Sedan är det en utmaning att vi håller på med samhällsfastigheter, som skolor och vårdinrättningar. Det är fastigheter som behövs för vi blir fler och vi blir äldre. Vi kommer att behöva nyproduktion och hur ska vi göra det med så liten klimatpåverkan som möjligt?

Ni har redan producerat en fastighet med netto-noll, berätta!
– Ja, Sköndalsvillan är det första netto-noll-certifierade äldreboendet. I hela processen har man använt använts sig av livscykelanalys. Vi har minskat klimatpåverkan så mycket som möjligt och sedan klimatkompenserar för resten. Klimatpåverkan var mer än hälften så låg som de referensvärden som Boverket har när det gäller äldreboenden.

I projektet ingick klimatkompensation, det är en komplex fråga, hur tacklar ni den?
– När man klimatkompenserar så blir det ofta i U-länder med vattenfrågor eller liknande. Vi vill gärna klimatkompensera i verksamheter som driver på andra, till exempel att få fram klimatsmart cement eller något som bidrar och påverkar, så att hela branschen kan nå netto-noll.

– Men det finns inte sådana kompensationsalternativ nu så vi tittar på hur vi skulle kunna jobba med kompensation på ett smartare sätt.

Ert arbete handlar om renoveringar, materialval, återbruk och energi. Finns det något mer som ni behöver göra inom förvaltningen?
– Vi gör en omställningsresa här, internt. Så vi arbetar också med utbildning. Vi måste få med oss alla medarbetare – och även våra underentreprenader – att vilja och kunna arbeta klimatsmart och hållbart. Det som är väl alltid så att när man påbörjar ett arbete ser man det som en add-on till sitt jobb, men i slutändan så kommer det här bli en naturlig del av arbetet.

Detta ska Hemsö göra för att nå målet netto-noll utsläpp av CO2 till 2040:

  • Inventera utsläpp från Scope 3; fråga leverantörer och entreprenörer om deras utsläpp och skapa samarbete för att minska dessa.
  • Minska antalet renoveringar genom att välja rätt material redan vid nyproduktion.
  • Skala upp digitaliseringen för att hitta energitjuvar och åtgärda dessa.
  • Arbeta mer med återbruk.
  • Använda verktyg för att beräkna klimatpåverkan, både i små och stora renoveringar och vid nyproduktion.
  • Försöka hitta klimatkompensation som driver branschen totala miljöarbete framåt.

Text: Marit Engstedt
marit.engstedt@forvaltarforum.se

Dela artikeln: LinkedIn

För dig som arbetar med förvaltning och utveckling av alla typer av fastigheter.

Prenumerera på
vårt kostnadsfria nyhetsbrev










Inköpsportal - tipsa oss

Inköpsportal - ansökan
Logotyp, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Bild, minst 540 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Kontaktspersonsbild, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Inköpsportal - tipsa en kollega