Får vi sätta upp kameror i miljörummet, för att få bättre ordning?

Foto t.h: Mats Cato

Vi är ett fastighetsbolag som har upplevt en del problem i vårt miljörum. De boende slänger soporna fel, de skräpar ner och ställer dit saker som inte tillhör någon sorteringsfraktion. Vad måste vi tänka på om vi vill installera kameror för övervakning?

Om ni vill installera kameror i ert miljörum så är en central princip att utgå ifrån att det är en sista utväg för att komma till rätta med problemet.

Det kan vara lagligt att övervaka miljörum men kameror i miljörum är en balans mellan ordning och reda och integritet. De boendes integritet väger tungt. Viktigt att ha med sig är att inspelning av människor som går att identifiera omfattas av GDPR och räknas som behandling av personuppgifter.

Använd inte slentrianmässigt

Kameraövervakning får inte användas slentrianmässigt utan ni som fastighetsägare måste ha en rättslig grund och ett konkret problem för att aktualisera kamerabevakning. I praktiken handlar det om att åberopa ett berättigat intresse som tillexempel att förebygga nedskräpning, skadegörelse eller ökade avfallskostnader som följ av felsortering. Exempelvis återkommande grov felsortering, skadegörelse eller illegal dumpning av avfall.

Har inte andra åtgärder prövats som tydligare information, bättre lås eller ökad tillsyn är det svårt att motivera övervakning. Bevakningen måste också begränsas till det som är nödvändigt, både vad gäller kamerans synfält och hur länge inspelat material sparas.

Ansvar att göra rätt ligger hos fastighetsägaren

Den svenska tillsynsmyndigheten Integritetsskyddsmyndigheten (IMY) har tagit fram en guide och betonar i den att varje fall måste bedömas individuellt. Det finns alltså inga generella tillstånd, utan ansvaret ligger på fastighetsägaren att göra rätt.

Om man väljer att kameraövervaka ett miljörum måste kamerabevakningslagen följas. IMY har tagit fram en arbetsgång i 11 steg som beskriver hur detta ska göras. Dessa steg sammanfattas i bilden nedan och som är tagen från IMYs hemsida. På hemsidan kan ni även kan ta del av exempel på när bevakningsintresset vägt tyngre än integritetsintresset och vice versa.

Fem rekommendationer för fastighetsägare

  1. Kameror ska inte vara förstahandsvalet utan börja med andra åtgärder. Testa först mindre integritetsingripande lösningar, som förbättrad skyltning, information till hyresgäster, passersystem och bestämda tider för när miljörummet är öppet. Till exempel att det inte är möjligt att komma in i miljörummet mellan kl. 22:00-05:00.
  2. Dokumentera problemet. För statistik över felsortering, kostnader och incidenter. Det stärker din argumentation om kamerabevakning skulle bli aktuell.
  3. Gör en intresseavvägning. Väg ditt behov av övervakning mot hyresgästernas integritet. Dokumentera bedömningen skriftligt – det är ett krav enligt GDPR.
  4. Begränsa övervakningen. Rikta kameran snävt, undvik ljudinspelning och spara material så kort tid som möjligt. Endast behöriga ska ha tillgång till inspelningar.
  5. Informera tydligt. Sätt upp skyltar och informera hyresgäster om att bevakning sker, varför den görs och vem som ansvarar. Transparens är avgörande.

Elvira Andersson,
Förvaltningsexpert på Fastighetsägarna Stockholm

Dela artikeln: LinkedIn
Inköpsportal - tipsa oss

Inköpsportal - ansökan
Logotyp, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 516MB

Bild, minst 540 pixlar bred *

Maximum file size: 516MB

Kontaktspersonsbild, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 516MB

Inköpsportal - tipsa en kollega