Miljöinventering – en lönsam investering för alla

Som miljökonsult stöter Martin Schill på fördomar om att det är dyrt och onödigt att anlita en miljökonsult för miljöinventering. Men genom att ta del av hans konkreta råd kan din organisation undvika negativa hälsoeffekter och onödiga kostnader.

Miljöinventering av byggnader handlar primärt om att möjliggöra korrekt avfallshantering, veta var det kan finnas farliga ämnen och minska exponeringsrisken. Några av de vanligaste hälsofarliga ämnena som är återkommande vid miljöinventeringar är asbest och PCB.

Martin Schill har arbetat i rivnings- och saneringsbranschen sedan 2004. Under åren har han gjort alltifrån att sanera själv till att arbeta som arbetsledare och arbetschef. Sedan fler år tillbaka är Martin miljökonsult på Wescon Miljökonsult AB.

Han föreläser även regelbundet om miljöinventering av byggnader och förorenade områden. Här ger han tips och råd till dig som förvaltare om varför miljöinventering är viktigt.

Risk för merkostnader om entreprenören gör det själv
Fördelen med att låta en miljökonsult genomföra miljöinventeringen är att konsulten är oberoende genom hela projektet och svarar för den utförda inventeringen samt kan utföra kompletterande provtagning vid behov, berättar Martin.

Miljökonsulten sitter även ofta med nödvändiga fackkunskaper som flera andra yrkeskategorier inte innehar. En av vinsterna med en korrekt utförd miljöinventering är just att få ett så bra förfrågningsunderlag till anbud som möjligt.

– Om entreprenören inför till exempel en rivning utför inventeringen av farligt avfall själv och sedan lämnar anbud på entreprenaden finns risk för jäv. Det kan leda till ett minskat förtroende om det visar sig att det tillkommer en större mängd farligt avfall än angivet i inventeringsrapporten. För beställaren kan det i sin tur innebära onödiga merkostnader och att projektet drar ut på tiden, berättar Martin.

Bristande kunskap kan leda till risker för beställaren
Om en konstruktion som innehåller farligt avfall ska rivas eller renoveras finns det lagstadgade krav på hur avfallet ska hanteras. Det är dessutom inte alla avfallsanläggningar som har tillstånd att ta emot material innehållande bland annat asbest, vilket det gäller att hålla koll på.

– Det är viktigt att öka kunskapen kring de hälsofarliga ämnena och material som kan finnas i olika byggnader. Ett tips är att det årtal som huset är byggt och/eller renoverat kan ge bra vägledning för att veta vad man ska leta efter. Idag är det främst i samband med rivnings- och renoveringsarbete i äldre byggnader som personer riskerar att exponeras för asbest och PCB, ämnen som bl.a. är cancerframkallande och hormonstörande.

Martin betonar att det finns betydligt fler ämnen än asbest och PCB som räknas som farligt avfall, vilket alla inte känner till.

Om en part med bristande kunskap och erfarenhet själv gör inventeringen och missar ett ämne i konstruktionen kan avfallet därmed, på grund av okunskap, hanteras fel.

Byggherren har alltid det övergripande ansvaret över projektet. Bristande kunskap kan därmed sätta beställaren i en riskfylld sits.

Det gäller att veta var man ska leta
Att asbest kan återfinnas i yttertakskonstruktioner vet nog många som arbetar inom branschen. Men att det även kan finnas i mellanlagret i en matta med flera skikt har få mindre koll på.

Okunskap kan därmed leda till att man missar att ta prover från viktiga delar i byggnadens konstruktion där det kan finnas farliga ämnen, vilket medför missvisande provsvar. Det kan i sin tur leda till att de som arbetar med projektet exponeras för farliga ämnen, samt att avfallet inte omhändertas på rätt sätt.

Om farligt avfall upptäcks kan byggnaden behöva saneras och avfallet måste hanteras korrekt.

– Om jag ska generalisera är farligt avfall på olika sätt farliga ämnen som ofta är återfinns i byggnadsmaterial, medan förorening i byggnadsmaterial oftast tillkommit via en verksamhet. Det gäller därmed att ha koll på vilken typ av byggnader man har i sitt bestånd, hur gamla de är, vad de används till idag, men även vad de tidigare har använts till. Man behöver också ha koll på beståndets skick och när det är dags för kommande åtgärder, säger Martin.

För få känner till skillnader i lagstiftningen
Det är allt för få som vet skillnaden i lagstiftningen mellan en miljöinventering som avser farligt avfall kontra en förorening i byggnadsmaterial, berättar Martin. Därför menar han att mer kunskap behövs i branschen om var de farliga ämnena kan återfinnas.

– Asbestsaneringar får endast utföras av utbildade sanerare med tillstånd. Alla har tyvärr inte koll på det och det händer fortfarande att personer exponeras för farliga ämnen när de t.ex. ska riva eller renovera, med risk för allvarliga hälsokonsekvenser som följd.

En ordinär betongplatta kan vara förorenat område
Ett annat exempel är när en byggnad ska rivas och det under miljöinventeringen upptäcks ett förorenat område. Det kan t.ex. handla om en kontorsbyggnad som tidigare varit industrilokal och nu ska rivas, säger Martin.

Vid närmare undersökning under de fina ytskikten kan det visa sig att betongplattan tidigare har förorenats av olja. Den är då inte längre en vanlig betongplatta, utan ska hanteras som ett förorenat område.

Det innebär också att det behöver utredas hur omfattande oljeskadan är och vilka risker det kan innebära.

Anmäl föroreningar till kommunen
För ett påträffat förorenat område råder upplysningsplikt.

Avhjälpande åtgärd får inte påbörjas innan det förorenade området är anmält till kommunens tillsynsmyndighet. Rivningsentreprenören måste i sin tur hantera det förorenade området på ett sätt som överensstämmer med anmälan.

När rivningen är utförd ska kommunen ha en slutrapport som beskriver hur arbetet utförts , eventuella avvikelser samt om fastställda mål uppnåtts.

– Sammanfattningsvis vinner alla parter på väl genomförda miljöinventeringar. Ämnesområdet är komplext och utbildade och erfarna medarbetare är en grundförutsättning för ett säkert och framgångsrikt slutresultat, avrundar Martin.