EU:s nya taxonomi klassar hur miljömässigt hållbar en ekonomisk verksamhet är. Men vad innebär det för förvaltaren? Nya rutiner, installationer och ökade krav på kunskap är några exempel på hur förordningen påverkar yrket.
Den så kallade EU-taxonomin är ett klassificeringssystem som bestämmer kriterierna för när en ekonomisk verksamhet anses vara miljömässigt hållbar. Syftet med förordningen är bland annat att förenkla för investerare att identifiera gröna investeringar.
Simon Iaffa Nylén, Regio
– Det blir enklare för hyresgäster och investerare att sålla ut de bolag som faktiskt är gröna på riktigt, och de som använder sig av greenwashing, säger Simon Iaffa Nylén, hållbarhetschef på Regio och hållbarhetsansvarig på Brunswick Real Estate.
Syftet är också att tackla utmaningar som klimatförändringar, naturkatastrofer, miljöförstöring och sociala utmaningar. Men det är inte bara investerare som är intresserade av gröna byggnader och investeringar. Även kunder i form av hyresgäster kan komma att ställa krav på fastighetsägaren, eftersom även de kan komma att omfattas av taxonomin och andra EU-regleringar.
Tre krav för att klassas som grön byggnad
För att en byggnad ska anses vara grön enligt EU:s taxonomi behöver den gå igenom tre steg.
Steg 1 – miljömål
Det första är att den ska bidra väsentligt till ett av EU:s miljömål. Som fastighetsägare behöver man alltså ta ställning till ett av EU:s sex miljömål – och få byggnaden att uppnå ett specifikt gränsvärde.
– Det kan exempelvis handla om energieffektivisering av fastigheten. För att ha väsentligt bidrag till den ekonomiska aktiviteten, ägande och förvaltning av byggnader är det ett gränsvärde, och det är att energiprestandan ska vara inom topp 15 procent mest effektiva i det nationella beståndet.
Steg 2 – målkonflikt
Det andra steget handlar om målkonflikt. För att klara gallringen får den positiva miljöåtgärden inte resultera i en negativ påverkan någon annanstans, förklarar Simon.
– För befintliga byggnader behöver man göra en klimatrisk- och sårbarhetsanalys som visar att du anpassar din byggnad för klimatförändringarna. Där ska du bland annat identifiera klimatrisker, och har du signifikanta sådana måste du anpassa fastigheten för att minska risken inom fem år. Det är alltså något man måste föra in i underhållsplanen, och något som förvaltaren måste hålla koll på.
Steg 3 – social hållbarhet
Det tredje steget handlar om social hållbarhet. Omställningen ska inte ske på bekostnad av mänskliga rättigheter, förklarar Simon, och menar att omställningen därför måste ske rättvist.
– Det är fortfarande lite oklart hur analyser för det här steget av taxonomin ska genomföras, men det handlar i grunden om rättvisa. Till exempel hur man hanterar mänskliga rättigheter, korruption och så vidare.
Förvaltarens arbete påverkas
Simon Iaffa Nylén påpekar att det inte bara handlar om att till exempel installera solceller och bergvärme för att få bättre energiförsörjning. Även den löpande driften och hur du optimerar byggnaden är en stor del av arbetet, till exempel för att förebygga klimatförändringar.
– Det kan till exempel handla om att anlägga en gräsmatta för fördröjning av vatten, tillsammans med en backventil för att motverka översvämning.
Förvaltarens arbete handlar inte då bara om fysiska installationer, utan också om icke-fysiska åtgärder. Det kan exempelvis vara rutiner kring krishantering vid extremväder och klimatrelaterade händelser, utbildning eller hur fastighetsskötaren jobbar på plats i en fastighet när olyckan väl är framme.
– Förutom att ha tagit fram en central beredskapsplan för naturkatastrofer och extrema väderhändelser, så håller vi på Regio utbildningar för våra kommersiella och tekniska förvaltare i klimatanpassning och hur klimatrisker kan adresseras i förvaltningen.
Lära känna sina byggnader
Förvaltningen behöver bli proaktiv i takt med att väder och vind skiftar. Fastigheter är redan utsatta som det är, menar Simon, men nu skiftar det ännu mer. Man måste vara på tårna – och verkligen lära känna sin byggnad.
– Från första januari 2025 måste Regio börja samla in den data vi inte har, för att i årsredovisningen 2025 genomföra den första taxonomirapportering, som en del av CSRD-redovisningen (se faktaruta). Men en annan viktig poäng här är att så länge du inte träffas av lagkravet, är det inte heller någon som tvingar dig till att göra det här, utan det är upp till dig som fastighetsägare, säger Simon och fortsätter:
– Men vi ser bara en framtid. De som inte gör det här kommer att hamna på efterkälken. Det blir mycket svårare för dem med sådant som finansiering och att locka attraktiva hyresgäster.
Text: Jakob Gromer
redaktionen@forvaltarforum.se
CSRD
Den 1 januari 2024 började CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive) tillämpas. CSRD är ett nytt EU-direktiv som ska säkerställa att företag rapporterar effekten av verksamhetens sociala och miljömässiga aktiviteter. Syftet är att säkra transparens kring hållbarhet och skapa bättre förutsättningar för att EU ska klara sina målsättningar om netto nollutsläpp 2050.
Läs mer om hur du tolkar EU:s Taxonomi här.
