Varje höst klagar hyresgästerna på dålig eller ingen värme på radiatorerna. Vad är felet? Energiexperten kommer med råd och tips, bland annat att ”förvärma” lägenheterna för att vänja in hyresgästerna.
Hyresgäster kan klaga på dålig värme under hösten av flera anledningar. Olika människor har olika temperaturpreferenser. Vad en person tycker är behagligt kan en annan person tycka är kallt.
Temperaturförändring
En av anledningarna till att hyresgästen klagar kan exempelvis vara temperaturförändringar. Man är van vid skön sommarvärme och en hög temperatur men hösten innebär en sänkning av utomhustemperaturen. Då antar lägenheten en normal temperatur på säg 21 grader.
Det som är vanligt är att man känner med handen på elementet och det är kallt. Det är i alla fall vad hyresgästen tycker. Yttemperaturen i handen är normalt 31 grader och elementet håller kanske en temperatur och ger värme, men hyresgästen känner inte det utan tycker att det inte är någon värme i elementen.
Ibland känner man på botten av radiatorn och där är den kanske rumstempererad och då känns den iskall. Då uppfattas det som att det inte är någon cirkulation i värmesystemet. Elementet skall ha en temperaturskillnad mellan toppen och botten för att fungera. Detta är helt normalt.
Andra faktorer
Andra anledningar till att hyresgästen tycker att det är kallt är att hösten kan medföra fukt och drag från fönster eller dörrar (höststormar). Det kan göra att lägenheten känns kallare än vad den faktiskt är.
Annan faktor kan vara att det brister i kommunikationen mellan hyresgäster och hyresvärdar, vilket gör att klagomål på värmen inte hanteras snabbt eller effektivt.
Annorlunda lösning
En lösning på kalla höstar inomhus är att värma lägenheterna lite mer under september och oktober. Fjärrvärmen är inte så dyr då så kostnaden blir inte så stor. Sedan kan man ligga lite lägre i temperatur när hyresgästerna har ”vant sig” och på så sätt ändå få ett bättre driftnetto.
Tekniska problem
Att det är kallt i radiatorerna kan ju också bero på tekniska problem. Ett vanligt fel är att man har för lågt tryck eller underdimensionerade expansionskärl. Det får till följd att under sommaren, när det är varmt ute och värmesystemet är kallt, så är vattenvolymen som lägst i systemet, beroende på vattnets volymutvidgning. Man får då undertryck i värmesystemet och luft sugs in i radiatorventilerna som är konstruerade för att inte läcka ut vatten, vacuum eller luft.
Expansionskärlets förtryck
Expansionskärlets förtryck ska justeras efter systemets statiska höjd mätt ifrån kärlets position upp till systemets högsta punkt. Som exempel tar vi ett 3 våningshus med källare. Den statiska höjden är 10 meter (10 meter vattenpelare), vilket motsvarar 1,0 bar.
Har man ett slutet expansionskärl bör det ha en volym på ca 15 % av värmesystemet och förtrycket skall vara 5 meter vattenpelare över högsta radiatorn. Det motsvarar 0,5 bar plus den statiska höjden.
10 meter = 1,0 bar
1,0 bar + 0,5 bar = 1,5 bar förtryck
Ett 3 våningshus med källare bör alltså ha ett tryck i expansionskärlet på 1,5 bar eller 15 meter vattenpelare vid kallt värmesystem. Trycket är högre när värmesystemet är varmt och när det är svinkallt ute har värmesystemet sitt högsta tryck.
Roland Jonsson
Senior Energiexpert, tidigare Energichef på HSB, energikonsult på WSP, lärare på Stockholms Tekniska Institut, numera tf Driftchef på Nynäshamnsbostäder och konsult.
