Vem ansvarar för ett otydligt kontrakt?

Ett tydligt och bra samordnat kontrakt är A och O inom entreprenadvärlden. Det finns ingen lag som reglerar entreprenaden mellan näringsidkare. Därför är det av stor vikt att ansvar, förutsättningar och omfattningar regleras tydligt mellan parterna.

En av de mest centrala reglerna inom entreprenader är att kontraktshandlingarna bestämmer omfattningen. Detta innebär att allt som inte regleras tydligt i kontraktet såsom huvudregel faller tillbaka på Beställarens ansvar och risk. Det är normalt flertal delar i genomförandet av en entreprenad som en Beställare varken vill eller bör ansvara för.

Tyvärr förekommer i branschen ofta en väldigt ”snabbhet” eller ”slarvighet” vid upprättande av kontrakt. Det är enligt min mening en dumsnålhet att vara beredd att utföra en entreprenad för en större summa men spara in på det som har störst betydelse, det vill säga bra och entydiga kontrakt.

Se till att ha med alla delar
Man kan förstå viljan och behovet av att komma igång men kontraktshandlingarna är det viktigaste att hålla sig i när det börjar blåsa storm i projektet. Det finns ingen lag att falla tillbaka på vid oklarheter, varför det är så pass viktigt att kontraktshandlingarna är bra utformade. Se till att ta in hjälp om Ni inte har kompetensen själva att författa och förhandla om kontraktet.

I kontraktshandlingar omfattas normalt inte bara själva kontraktet utan även Administrativa föreskrifter, Tekniska beskrivningar (med ritningar och andra underlag), offerter och beställningar (om sådana finns) samt övrigt underlag. Undvik att teckna avtal där dessa delar inte ingår då det ofta innebär risk för mycket meningsskiljaktigheter i framtiden.

Otydligheter kan leda till bakslag
Att upprätta ett bra kontrakt är en tämligen komplex fråga, ta gärna in hjälp och tillse att kontraktet blir kvalitetssäkrat. Kom ihåg att den som ”tjänar” på ett otydligt och tunt kontrakt oftast är Entreprenören. Risken för otydligheter tillhör i princip alltid Beställaren om något har glömts att regleras.

Otydligheter kan leda till så väl ekonomiska krav/kontraktsenligt ansvar (krav på mer tid, eller ersättning för Ändrings-, Tilläggs-, och Avgående arbeten, eller ”ÄTA”) samt ansvarsmässiga krav/myndighetsansvar (Arbetsmiljöansvar, ansvar för personalliggare, brandskyddsansvar, ansvar för tillstånd, med mera).

Exempel på vanliga brister

1. Omfattning och utförande
   Något som ofta förekommer är att det är svårt att utläsa exakt omfattning och utförande i kontraktet. Vad och hur mycket är det egentligen som ska utföras i arbetsmängd. Om parterna inte har detta entydigt är risken stor att en ÄTA-diskussion uppstår. ÄTA-arbeten uppkommer allt som oftast då Entreprenören och Beställaren har olika uppfattningar om vad som egentligen ingick i det offererade priset. Detta gäller primärt vid fasta priser.
   
   
2. Förutsättningar och antaganden
   Innan anbud lämnas ska en hel del förutsättningar utredas mellan parterna och Entreprenören är därutöver skyldig att göra en del fackmässiga antaganden. Dessa ligger sedan till grund för hur Entreprenören kalkylerar sitt pris och på vilket sätt han kan utföra entreprenaden. Om det senare visar sig att de verkliga förutsättningarna avviker från det som Entreprenören fackmässigt haft fog att anta så kan Beställaren bli ersättningsskyldig för ÄTA. Därför är det oerhört viktigt att det dokumenteras utifrån vilka förutsättningar och information som Entreprenörens pris har lämnats.
   
   Beställaren kan då mycket enklare avgöra om de verkliga förutsättningarna faktiskt avviker från det som förelåg vid anbudslämnandet eller inte än om inget ”ursprungsläge” kan fastställas.
   
   
3. Ansvarsroller
   Troligtvis en av de viktigaste frågorna är vem som ska bära ansvar för de lagenliga skyldigheter som medföljer ett byggprojekt. Det berör frågor om arbetsmiljöansvar, elektronisk personalliggare, brandskyddsansvar, elsäkerhetsansvar, med mera.
   
   Detta är väldigt tunga ansvarsroller som oftast är belagda med straffrättsliga konsekvenser om de inte sköts korrekt.
   
   Anta att ett kontrakt inte tydligt reglerar en överenskommelse av Byggarbetsmiljöansvaret från Beställaren till Entreprenören. I sådant fall ligger ansvaret kvar hos Beställaren under hela entreprenaden. Inträffar då en olycka eller tillbud så är det Beställaren som är ansvarig gentemot såväl Arbetsmiljöverket såsom mot Polisen om frågan blir en straffrättslig sak. Det kan innebära att styrelsens ledamöter personligen drabbas av straffrättsligt ansvar vid riktiga allvarliga brister.
   
   Därav krävs en väldig noggrannhet i reglering av dessa roller men även av andra ansvar. Till exempel vem som söker olika tillstånd (bygglov, miljörättsliga tillstånd, trafikanordingsplaner, med mera). Om något tillstånd saknas kan entreprenaden komma att stoppas då avsaknad av tillstånd leder till ingrepp från tillsynsmyndighet.

Kort om olika kontraktshandlingars innehåll
Vilka exakta handlingar som behövs som kontraktshandlingar är beroende av typen av entreprenad Min rekommendation är dock att i princip alla projekt, oavsett storlek (om det inte rör sig om en oerhört liten insats) bör regleras tydligt och innehålla åtminstone dessa handlingar med dess sedvanliga innehåll:

• Entreprenadkontrakt
• AB 04 eller ABT 06
• Administrativa föreskrifter
• Tekniska Beskrivningar

Kontraktet är ofta relativt kortfattat och innehåller de övergripande överenskommelserna. Standardavtalen AB 04 och ABT 06 innehåller övergripande och standardiserade regler som inte är anpassade till den enskilda entreprenaden men som fyller regleringen vid tvist eller frågor mellan parterna.

Mer detaljerade regler om den enskilda entreprenaden återfinns vanligen i de administrativa föreskrifterna. I dessa återfinns flera olika typer av regler, alltifrån hur fakturering ska ske till vitesbelopp, tider för genomförande, informationsplikter, ÄTA-hantering, kommunikation mellan parterna, med mera.
De administrativa föreskrifterna i entreprenadavtal ska vara uppbyggda utifrån ett kodsystem och ansluter till AMA AF* . Det finns en stor risk i att inte nyttja vedertagna referensverk.

Av beskrivningar, ritningar och andra ”tekniska” kontraktshandlingar framgår vilka arbeten som entreprenören ska utföra och som är kontraktsarbeten. Handlingarna har därigenom avgörande betydelse för bedömningen av till exempel huruvida ett visst arbetsmoment är ett kontraktsarbete som omfattas av ett avtalat fast pris eller måste beställas som ett ÄTA-arbete.

Sammanfattande tips
Oavsett upplägg på kontraktshandlingar i den enskilda entreprenaden ska båda parter med enkelhet och utan djup tolkning kunna avgöra bland annat:

• Vad omfattas i entreprenaden och eventuellt hur ska detta utföras?
• Med vilka förutsättningar och antaganden har priset kalkylerats?
• Vem ansvarar för vad i Entreprenaden (Ansvarsroller, tillstånd, med mera)?
• Vem tillhandhåller vad i Entreprenaden (till exempel elanslutning, vatten, hissar, transport- och materialytor)?
• Vilka säkerheter och krav på försäkringar ska ställas?
• Vad gäller för regler för betalning, underlag för utförda arbeten, faktureringsvillkor?
• Vad gäller för ansvar (viten, garantitider, skadestånd, eventuella begränsningar)?
• Vad gäller för rutin för avvikelser (ÄTA, hinder eller andra störningar, hur kommunicerar parterna, hur beställs ändringar, vem är behörig att beställa)?

Det finns långt mycket fler frågor som behöver vara besvarade i kontraktshandlingarna men om någon av ovanstående punkter känns osäkra rekommenderar jag starkt Beställaren att ta in ett professionellt stöd för att kvalitetssäkra avtalet. Det är en liten investering som man tjänar stort på i längden.

Andreas Sahlén
Entreprenad- och fastighetsjurist på Fastighetsägarna Service Stockholm