Ny dom om tolkning av ramavtal

Advokat Kristian Pedersen

Innebär ett offentligt upphandlat ramavtal exklusivitet för leverantören? Advokat Kristian Pedersen ger dig vägledning utifrån en ny dom i Svea hovrätt.

Svea hovrätt har i en dom den 22 juni i år (i mål nr T 8524-19) bedömt om ett ramavtal inneburit en exklusiv rätt för leverantören att leverera sådana tjänster som ramavtalet omfattade, eller om den upphandlande myndigheten haft rätt att köpa sådana tjänster även från andra leverantörer.

I denna artikel sammanfattar advokat Kristian Pedersen, Advokatfirman Kahn Pedersen, domen och de praktiskt betydelsefulla slutsatser som upphandlande myndigheter och leverantörer kan dra av den. Slutsatserna finner du sammanfattade i faktarutan under artikeln.

Bakgrund
En upphandlande myndighet kan ibland, av olika skäl, vilja göra inköp vid sidan av ett upphandlat ramavtal. Sådana inköp måste då ske i enlighet med bestämmelserna i lagen om offentlig upphandling (LOU).

Men utöver att följa de upphandlingsrättsliga bestämmelserna måste myndigheten också säkerställa att inköp vid sidan av ramavtalet inte innebär ett brott mot ramavtalet, det vill säga ett avtalsbrott gentemot den upphandlade leverantören.

En viktig fråga i det sammanhanget är om ramavtalet innebär exklusivitet för leverantören, dvs. en ensamrätt att leverera den upphandlande myndighetens behov av det som ramavtalet omfattar.

Fakta i målet
Efter upphandling i enlighet med LOU tecknade en upphandlande myndighet ramavtal med en leverantör om produktionsbyråtjänster inom områdena information, varumärke och integrerad kommunikation. Ramavtalet hade en löptid på fyra år och innehöll inga volymgarantier.

Leverantören ansåg att myndigheten brutit mot ramavtalet, genom att köpa in samma slags tjänster från andra leverantörer, och väckte därför en skadeståndstalan vid tingsrätten.

I målet yrkade leverantören att myndigheten skulle betala skadestånd med 2 149 251 kronor och 22 öre jämte ränta.

Som grund för anspråket anförde leverantören att ramavtalet var exklusivt, det vill säga gav leverantören en ensamrätt att leverera de aktuella tjänsterna när behov av sådana tjänster uppstod, och att myndigheten gjort sig skyldig till avtalsbrott genom att köpa tjänster som omfattades av ramavtalet från andra leverantörer. Därför, ansåg leverantören, var myndigheten skyldig att ersätta leverantören för uteblivna intäkter motsvarande det yrkade beloppet.

Den upphandlande myndigheten bestred yrkandet och anförde bland annat att ramavtalet inte var exklusivt på så sätt att myndigheten måste köpa alla de tjänster som omfattades av ramavtalet från leverantören.

Dessutom anförde myndigheten att den inte köpt tjänster av det aktuella slaget av andra leverantörer, att det yrkade skadeståndet var felaktigt beräknat och att leverantören varit medvållande till den påstådda skadan genom att inte använda sina befintliga resurser för att utföra andra uppdrag under ramavtalets löptid.

Tingsrättens bedömning
Under handläggningen av målet beslutade tingsrätten att frågan om ramavtalet var exklusivt skulle avgöras genom mellandom.

En mellandom innebär att domstolen först prövar en viss specifik fråga, som är av avgörande betydelse för utgången i målet, istället för att samtidigt pröva alla frågor i målet. På så sätt kan handläggningen av målet förenklas och begränsas genom att parterna och domstolen, om målet kan avgöras genom mellandomsfrågan, inte behöver ägna tid åt övriga frågor i målet.

I sin bedömning kom tingsrätten fram till att det inte skulle vara ändamålsenligt om ramavtal med en leverantör alltid skulle vara exklusiva och att det därför inte räckte med en upphandlingsrättslig analys av ramavtalet, utan även behövde göras en avtalsrättslig analys.

I denna analys ansåg tingsrätten att det inte gick att fastställa någon gemensam partsavsikt om exklusivitet, och att det inte heller fanns någon uttrycklig exklusivitet i ramavtalets ordalydelse. Trots det kom tingsrätten fram till att ramavtalet, vid en samlad bedömning, skulle anses vara exklusivt.

Den upphandlande myndigheten överklagade därefter tingsrättens dom till hovrätten.

Hovrättens bedömning
Hovrätten inledde sin bedömning med att konstatera att eftersom EU:s upphandlingsdirektiv och LOU inte uttryckligen tar ställning till frågan om exklusivitet måste en bedömning av ramavtalets villkor göras med tillämpning av allmän avtalsrätt.

Att ramavtalet ingåtts efter ett upphandlingsförfarande enligt LOU fick därmed, enligt hovrätten, inte någon självständig betydelse för bedömningen av parternas avtalsförpliktelser, däribland frågan om exklusivitet.

Hovrätten delade också tingsrättens bedömning att det inte var bevisat att det vid ramavtalets ingående funnits en gemensam partsvilja när det gäller frågan om avtalet inneburit en ensamrätt för leverantören och att det inte heller var bevisat att myndigheten insett eller borde ha insett att leverantören uppfattade att ramavtalet skulle vara exklusivt mellan parterna.

Däremot gjorde hovrätten en annan bedömning än tingsrätten av ramavtalets ordalydelse. Till skillnad från tingsrätten ansåg hovrätten bland annat att det faktum att det inte fanns någon uttrycklig bestämmelse om exklusivitet och att den upphandlande myndigheten inte garanterade någon viss inköpsvolym talade för att ramavtalet inte var avsett att vara exklusivt. Att ramavtalet innebar långtgående förpliktelser för leverantören förändrade inte den bedömningen.

Hovrättens bedömning blev därför att ramavtalet skulle tolkas i enlighet med den upphandlande myndighetens bedömning, det vill säga att ramavtalet inte skulle anses vara exklusivt i den bemärkelsen att det gav leverantören en ensamrätt att leverera sådana tjänster som omfattades av ramavtalet.

Hovrättens dom har överklagats till Högsta domstolen, som i skrivande stund inte beslutat om prövningstillstånd ska meddelas eller inte.

Kommentarer
Rättsläget när det gäller ramavtals exklusivitet är inte helt klarlagt. Som hovrätten konstaterat i sin dom har det i den juridiska doktrinen (litteraturen) framförts att ramavtal med en leverantör medför exklusivitet för leverantören och motsvarande bedömning har tidigare också gjorts av andra hovrätter (exempelvis Hovrätten för Nedre Norrland i dom den 9 november 2016 i mål nr T 678-14).

Det finns också exempel på att andra hovrätter tolkat ramavtal baserat på ordalydelsen och kommit fram till att det funnits en ensamrätt för leverantören (se exempelvis Hovrätten över Skåne och Blekinges dom den 21 juni 2017 i mål nr T 2798-16).

Det är därför viktigt för en upphandlande myndighet att noga överväga hur ramavtal och upphandlingsdokument bör formuleras, för att undvika att myndigheten blir mer bunden av ramavtalet än vad som är önskvärt, och det finns också all anledning för leverantörer att noga studera avtalsvillkoren innan de lämnar anbud i ramavtalsupphandlingar.

Kristian Pedersen, advokat

Kristian Pedersen är advokat och delägare i Advokatfirman Kahn Pedersen och specialiserad på offentlig upphandling. Han företräder såväl upphandlande myndigheter och enheter som leverantörer i alla typer av affärer mellan offentliga och privata parter samt i tvister rörande upphandlade avtal. Kristian Pedersen är även författare till böckerna Centrala frågeställningar vid offentlig upphandling och Upphandlingens grunder samt till ett mycket stort antal artiklar om upphandling och näraliggande frågor.

Slutsatser av domen

  • Det faktum att ett ramavtal upphandlats enligt LOU, och det bara finns en ramavtalsleverantör, innebär inte nödvändigtvis att ramavtalet är exklusivt.
  • Parternas avsikt, såsom den kommit till uttryck i samband med ramavtalets ingående, måste också beaktas.
  • Om ingen gemensam partsavsikt kan fastställas blir normalt ramavtalets ordalydelse avgörande och hur ramavtalet och upphandlingsdokumenten är formulerade får därför ofta avgörande betydelse för om ramavtalet anses vara exklusivt eller inte.

Bli den första att kommentera "Ny dom om tolkning av ramavtal"

Kommentera

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in
Inköpsportal - tipsa oss
Inköpsportal - ansökan
Logotyp, minst 200 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Bild, minst 540 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Kontaktspersonsbild, minst 200 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Inköpsportal - tipsa en kollega