Dags att planera utemiljön

Tänk på humlor och grönt i novembermörkret. Nu är den perfekta tiden att se över hur fastighetens utemiljö kan utvecklas, menar Kristin Englund, landskapsarkitekt och utemiljökonsult på HSB Stockholm. Här berättar hon hur hon hjälper bostadsrättsföreningar att få en utemiljö som gynnar både naturlivet och de boende.

Tänk att forskning visar att det räcker med fem minuters skogspromenad för att sänka både puls och blodtryck. Naturen har en fantastisk inverkan på oss och i planeringen av en ny utemiljö kan vi göra skillnad för både klimatet och individens välbefinnande.

Det kräver inga stora resurser, bara ett annat slags tänk, och som vi som jobbar inom förvaltning har stora möjligheter att inspirera styrelserna att upptäcka alla möjligheter som finns i deras utemiljö.

Ta hjälp av en boendeenkät
Allt börjar hos de som ska använda utemiljön: Vad efterfrågas av de boende, vilka behov finns? Och vad kan adderas eller tas bort för att höja utemiljöns värde?

Här kan en boendeenkät vara på sin plats! Lekplatser och grillytor brukar vara uppskattade inslag. Men också sådant som tillgänglighet, dagvattenhantering och belysning har stor betydelse.

Det är utifrån svaren på de här frågorna som vi kan bidra till något så centralt som att höja värdet i hela boendet. Jag tänker dels på det ekonomiska värdet som kommer med att ha en utemiljö som ger ett gott första intryck och en seriös känsla av hela bostadsrättsföreningen.

Men jag tänker framför allt på de mjuka värden som kommer med att skapa platser där de boende känner välbefinnande, kan träffas och lära känna varandra.

Botanisera i ekosystemtjänster
När vi vet vad som är värdehöjande för den specifika utemiljön är det hög tid att botanisera i naturens fantastiska ekosystemtjänster. Det kan låta krångligt men handlar helt enkelt om att skapa förutsättningar för naturen att höja de boendes livskvalitet.

I en jämförelse mellan enbart asfalterade ytor och asfalterade ytor med träd så visade det sig att drygt 60 procent mindre regnvatten rinner av från det sistnämnda. Ett fint exempel på en ekosystemtjänst som minskar risken för översvämning.

Främja pollinering
En ekosystemtjänst som jag tar med mig in i nästan alla projekt är att främja pollinering genom att välja växter som humlor och bin älskar. Det ger en vacker utemiljö som blommar från tidig vår till sen höst och som är lätt att sköta om.

Ett annat sätt att gynna naturlivet och lägga skötselinsatsen på en bra nivå är att se över hur gräsmattorna används och om det finns delar som är outnyttjade.

Där kan ni istället planera in en äng eller bara låta den vara oklippt lite längre. Och ska ett träd fällas? Hitta en estetisk placering för den döda stammen så blir den en plats där insekterna kan övervintra.

Lägg krut på etableringsskötseln
Som ni vet är alla utemiljöer värda sin omsorg. Därför ska kostnaden för skötsel och hur den ska fördelas alltid vägas in redan i planeringen av en ny utemiljö.

Jag är en förespråkare av att lägga krut på etableringsskötseln så att den nyplanterade växtligheten får en chans att etablera sig och ogräset hålls borta. Det kräver mer insats i början men ger med tiden en mer lättskött utemiljö.

Gott om tid att planera
Så varför lyfter jag då utemiljön mitt i kalla november? Det finns ingen dålig tidpunkt att se över bostadsrättsföreningarnas utemiljö och november passar faktiskt extra bra.

När skötselbehovet är nere på låg nivå kan vi andas ut och blicka framåt. Så för upp frågan på styrelsens agenda redan nu så har ni gott om tid att planera och göra eventuella upphandlingar för att sedan stå redo när vårsolen tittar fram.

Kristin Englund

Kristin Englund är landskapsarkitekt och arbetar på HSB Stockholm med utveckling av utemiljö åt bostadsrättsföreningar och fastighetsägare.

Dela artikeln: LinkedIn
Inköpsportal - tipsa oss

Inköpsportal - ansökan
Logotyp, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Bild, minst 540 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Kontaktspersonsbild, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Inköpsportal - tipsa en kollega