Den 10 oktober trädde EU:s reviderade direktiv om energieffektivitet i kraft. Betydligt fler fastighetsbolag i Sverige träffas nu av kraven på energikartläggning och energiledningssystem. Vi frågar Rikard Silverfur, från Fastighetsägarna, vad detta innebär.
Det tidigare direktivet från EU gällande energieffektivitet (EED) var baserat på en företagsdefinition som gällde antal anställda och omsättning. Den har nu ersatts av energianvändningsgränser. De nya gränserna definieras på följande sätt:
- Krav på energikartläggning
Har företaget en årlig energianvändning i Sverige mellan 2,8 GWh och 23,6 GWh behöver en energikartläggning genomföras med certifierade energikartläggare eller med energiledningssystem, alternativt miljöledningssystem med ett tillägg för energikartläggning. - Energiledningssystem
Har företaget en årlig energianvändning i Sverige över 23,6 GWh behöver företaget införa energiledningssystem, alternativt miljöledningssystem med ett tillägg för energikartläggning. Ledningssystem ska vara infört senast 11 oktober 2027.
Notera även följande:
Företag som inte omfattats av lagen tidigare men som gör det nu ska ha gjort sin första energikartläggning senast 11 oktober 2026.
Företag som omfattas av lagen idag ska följa sin befintliga 4-årsperiod.
Är företagets totala energianvändning i Sverige lägre än 2,8 GWh per år så kommer företaget inte att omfattas av lagen och behöver varken göra en energikartläggning eller införa energiledningssystem.
I Sverige använder vi energideklaration sedan en tid. Är EUs krav på energikartläggning och energiledningssystem bättre, på vilket sätt?
– Båda dessa är mer omfattande än energideklaration eftersom de ska analysera ett företags hela energianvändning och inte enbart byggnaders energiprestanda. Generellt sett är en energikartläggning mer grundlig är energideklarationer och kartläggningarna ska dessutom genomföras vart fjärde år.
Vad innebär detta för fastighetsägare, måste man anställa certifierade energikartläggare?
– Nej, det går att anlita externa certifierade energikartläggare.
Hur kommer rapporteringen att påverka organisationen, blir det mer rapporteringsbörda?
– En ökning i den administrativa bördan är att förvänta om ett energiledningssystem ska implementeras eller om energikartläggningar ska genomföras. Det är dock svårt att spekulera i hur stor ökningen blir.
Behövs en ny slags kompetens inom fastighetsbolagen?
– Det avgör man själv. För energikartläggning kan man ha egna certifierade energikartläggare eller anlita externa. Ska ett energiledningssystem implementeras i organisation kommer kompetensen att behöva byggas upp.
Finns det några tankar kring regelförenklingar kring detta, via Regeringens Förenklingsråd?
– Rådet är inte etablerat än så svaret måste bli nej. Vi, på Fastighetsägarna, har dock fört fram till regeringen att undersöka och säkerställa att det går att samordna regelverken för energikartläggning och energideklarationer. Vi vill undvika dubbelarbete och båda regelverken syftar ju egentligen till samma sak. Att analysera energianvändning och identifiera effektiviseringspotential och åtgärder. Det måste gå att undvika dubbelarbete för fastighetsbolag även om det är två olika direktiv som ligger bakom.
Vilka råd ger Fastighetsägarna kring detta nya direktiv?
– Först råder vi till att invänta implementeringen och Energimyndighetens instruktioner kring detta. Det är trots allt två år tills en energikartläggning enligt det reviderade direktivet ska genomföras.
Det andra är att om man inte redan känner till sin sammanlagda energiförbrukning så bör man skaffa sig en uppfattning om man kommer att omfattas av kraven eller ej.
Av: Marit Engstedt
marit.engstedt@forvaltarforum.se
EUs direktiv för energieffektivitet (EED)
Läs mer om energikartläggning och energiledningssystem som behandlas i artikel 11, här.
