Priset för cement har stigit, bland annat till följd av produktionsproblem för Sveriges största betong- och cementtillverkare. Foto: Adobe Stock
Högre råvarupriser har präglat branschen de senaste åren och har påverkat kostnader för nyproduktion och underhåll av det befintliga fastighetsbeståndet.
– Det finns säkert de som skruvar på tidsplaner och i underhållsplaner, säger Tor Borg på Byggfakta.
Först drog träpriser iväg och kort därpå följde stål- och betongpriserna med upp. En pandemi, ett sämre ekonomiskt klimat tillsammans med stora produktionsproblem för Sveriges största betong- och cementtillverkare har skapat en betydligt högre prisbild för material och råvaror. Utöver det har komponentbrist drivit upp priser på till exempel vitvaror.
Tor Borg, Byggfakta.
– Det är en kombination av flera saker. Jag tror att man kan titta på det som hände under pandemin. Där fick du dels problem på utbudssidan i form av byggmaterial samtidigt som logistiken blev krångligt, det var svårt att få tag på saker, samtidigt som det var en väldig boom på bostadsmarknaden, säger Tor Borg, Analyschef på Byggfakta.
Arbeten tvärstannar inte – men minskar
Tor Borg analyserar arbeten och investeringar inom byggsektorn. Genom en stor databas, som samlar data om allt från nyproduktion till större fastighetsrenoveringar, undersöker och analyserar han vad som ökar och vad som minskar inom bygg och renovering. Det kan till exempel handla om vilka investeringar inom fastighetsbranschen som är vanliga för tillfället.
– Det jag kan se i vår databas är att man inte tvärbromsar den här typen av arbete (renoveringar av befintligt bestånd red amn.), även om det har minskat lite grann, säger Tor Borg.
Högre materialkostnader till följd av högre råvarupriser är något de flesta behöver ta i beaktning. Långsiktiga kostnadskalkyler kan ha förändrats mycket, samtidigt som hyresnivåer inte hänger med i samma takt, menar Tor Borg.
– Renoveringen man har planerat, och som ger en viss hyresnivå, den kalkylen kanske inte går ihop längre, helt enkelt för hyresökningen inte längre täcker kostnaderna. Åtminstone blir kalkylen sämre.
Slår hårdare mot mindre fastighetsägare
Samtidigt är han tydlig med att det inte heller behöver vara rätt att vänta in ett längre prisläge. Att avvakta med ett större projekt för att tajma in lägre priser kan likväl resultera i en högre prisbild.
– Generellt tycker jag inte att man ska spekulera i prisuppgångar eller nedgångar, och det tror jag inte förvaltarna gör heller. Men visst, det finns säkert de som skruvar på tidsplaner och i underhållsplaner.
Men det kan också vara stora skillnader mellan olika typer av fastighetsägare, menar Tor Borg. Han lyfter fram mindre aktörer som är något mer sårbara för ett högre prisläge när det kommer till renoveringar och underhållsarbete.
– De stora aktörerna har etablerade kanaler för till exempel byggmaterial, de har helt andra förutsättningar än vad en mindre aktör har.
Miljonprogrammen hamnar i kläm
En potentiell konsekvens han lyfter fram är att underhållstakten för det omfattande underhållsbehovet som präglar miljonprogrammen saktar ned. Många fastigheter som uppfördes under tiden är i behov av både teknisk upprustning och energieffektivisering. Det handlar om allt från större renoveringar som stambyten, elinstallationer och byte av fönster samt fasadrenoveringar till renoveringar som minskar energiförbrukningen.
När konjunkturen viker förändras dessutom förutsättningarna för att finansiera underhållet. Boverket skriver att det är svårt att göra en kostnadskalkyl på underhållet, men har uppskattat att kostnaderna kommer att landa på uppemot 500 miljarder kronor.
– Det är mycket möjligt att man bromsar in arbetet lite grann nu. Man kanske inte springer fram i den höga hastigheten man har gjort hittills, även om man inte lägger ned det helt, säger Tor Borg.
Text: Jakob Gromer
redaktionen@forvaltarforum.se
