Kicki Björklund vill se en modell som kan hjälpa oss att testa scenarier och välja mellan möjliga renoveringsåtgärder. Och som gör att vi kan välja det som ger långsiktigt mest hållbart resultat; både ekonomisk, tekniskt och miljömässigt. Finns den?
Fastighetsbolag har idag modeller, system och även verktyg för underhåll och underhållsplanering som bygger på behov av ombyggnad och utveckling av fastigheter för långsiktigt effektivt resursutnyttjande. Dessa stöd baseras på kunskap om teknisk livslängd för byggnadsdelar och material och kan göras mycket noggranna och komplicerade med grunden i en detaljerad fastighetsdatabas.
Tyvärr har alltför stor noggrannheten ibland blivit systemens fiende och många fastighetsägare har lämnat de professionella systemen eller inte uppdaterat dem och i stället kommit att sköta underhållsplaneringen i enkla excelfiler.
Effektivt resursutnyttjande
Detta är raka motsatsen till vad som behövs för effektivt resursutnyttjande i hållbarhetens tecken. Förvaltning är en komplex verksamhet och beslut behöver planeras och följas upp för att ge allt bättre underlag för kunskapsutveckling och beslutsfattande. Tekniska behov av renovering och ombyggnad är bara en del av beslutsunderlaget. Det är självklart att frågan om förbättrad energianvändning är central men inte exklusivt i detta beslutsfattande.
I stället behöver vi utforma professionella modeller för hållbar ombyggnad och renovering som på sikt kan hjälpa oss att testa scenarier och välja mellan möjliga åtgärder och alltid välja det som ger långsiktigt mest hållbart resultat både ekonomisk, tekniskt och miljömässigt perspektiv.
Verktyg och affärsmodeller för långsiktig utveckling
Den mest hållbara byggnaden är den som redan är byggd. Nu behövs verktyg och system som följer den långsiktiga användningen, utvecklingen och förändringen av befintliga byggnader och som binder ihop och prioritera åtgärder både ur ekologisk, ekonomisk och social synpunkt.
För att uppnå hållbar fastighetsförvaltning behövs modeller där viktiga kompetenser, tekniker, ekonomer och beteendevetare – i samverkan – kan prioritera åtgärder som ger bästa effekt för hållbar utveckling. Ett sådant verktyg, på hanterbar detaljeringsnivå, behöver inkludera samtliga betalningsströmmar över tid, både utbetalningar och inbetalningar, som ger underlag till långsiktigt hållbara beslut.
För det är också viktigt att komma ihåg att effekten av beslut gällande utveckling och förändring av fastighetskapitalet visar sig först i den långsiktiga utvecklingen. För att öka förståelse och kompetensen behövs inte bara planering av åtgärder i närtid, utan det behövs också långsiktig uppföljning och analys.
Koppla till konsekvenserna av beslut
I dagsläget finns det utvecklade modeller för underhållsplanering men det saknas ofta koppling till de ekonomiska och miljömässiga konsekvenserna av underhållsbeslut. Med knappa resurser, är en viktig fråga hur omfattande en renovering eller ombyggnad behöver vara, för att ge bäst långsiktig hållbarhetseffekt. Var finns den modellen?
Fastighetsinvestering är långsiktiga kapital- och resurskrävande beslut, därför behöver de planeras och följas upp långsiktigt. Nu när det blivit kärvare i fastighetsbranschen och behovet av hållbar renovering fortfarande är stort hoppas, åtminstone jag, att beslutsfattandet och styrningen får ett större fokus på långsiktighet.
Kicki Björklund
Tekn.dr. och styrelseledamot
Stiftelsen Tryggare Sverige
