Akademiska hus bygger om kontorsbyggnaden Språkskrapan till studentbostäder. Byggnaden ligger vid Näckrosenområdet mitt i centrala Göteborg. Skiss: Arkitema
Attityden till återbruk är generellt positiv i branschen, men förutsättningarna måste förbättras betydligt. Det visar två rapporter från IVL Svenska Miljöinstitutet, som har undersökt återbruk i Västra Götalandsregionen.
Johanna Andersson, IVL
Återbruk i byggsektorn både minskar klimatpåverkan och har stor ekonomisk potential, och många i branschen har en önskan om att kunna återbruka mer.
– Problemet är att man inte riktigt vet hur man ska göra rent praktiskt. Processerna och rutinerna runt omkring måste utvecklas, säger Johanna Andersson, projektledare på IVL Svenska Miljöinstitutet.
Under 2019–2021 har IVL drivit projektet Återbruk Väst, där man tillsammans med andra aktörer gjort handfasta fallstudier vid nybyggnads-, ombyggnads- och rivningsprojekt för att mäta klimatnyttan och utvärdera nya lösningar för att skala upp återbruket i branschen.
Bara 1 av 10 delar behöver åtgärdas
En av slutsatserna var att de produkter som inventerades för återbruk, visade sig vara i så gott skick att endast en tiondel av dem behövde åtgärdas. En stor del var icke-förnybara resurser, som gatu- och marksten, vilket gav återbruket stort miljövärde. Av alla produkter hade fasadtegel störst återbrukspotential.
– I tegel finns en mycket stor klimatbesparing eftersom det dels är hyfsat enkelt att återanvända, samtidigt som det kostar både pengar och naturresurser att tillverka nytt. Men även undertak, dörrar och fönster är viktiga i återbrukssammanhang, för de utgör sammantaget stora flöden, konstaterar Johanna Andersson.
Behöver ställa om sina affärsmodeller
I sina rapporter konstaterar IVL att det är flera insatser som måste till för att återbruksarbetet ska nå sin fulla potential. Bland annat behöver aktörerna i byggsektorn ställa om sina affärsmodeller så att de inkluderar återbruk – även tidigt i processen.
Man måste också skapa praktiska förutsättningar för återbruk och systematisera arbetssätten i såväl projekt som organisationer.
– Det innebär naturligtvis kostnader i början, men eftersom möjligheterna är så stora på lång sikt är det en lönsam investering.
För att fånga upp de alltmer positiva attityderna som finns i branschen behöver man bygga kunskap och underlätta samverkan, menar Johanna Andersson. Vilket IVL också gör i verksamheten Centrum för Cirkulärt Byggande (CCBuild).
– Där bygger vi upp en kunskapsbank, men anordnar också seminarier och träffar för erfarenhetsutbyte.
Återbruksprojektet en lärorik resa
Anna Bernstad, Akademiska Hus
En av deltagarna i Återbruk Väst-projektet är Akademiska Hus, som utvecklar, äger och förvaltar fastigheter för universitet och högskolor och vars klimatmål är att nå klimatneutralitet i hela värdekedjan till 2035. Hållbarhetssamordnare Anna Bernstad konstaterar att det varit en lärorik resa:
– Återbruk är fortfarande något ganska nytt för oss, även om det skett i mindre skala i vår förvaltning och mindre projekt under många år. Vi har funderat mycket över vilka insatser vi måste göra för att skala upp och återbruka även i större projekt. Genom Återbruk Väst har vi bland annat fått en tydligare bild av våra behov och vilken kompetens vi behöver för att kunna växla upp vårt återbruk ytterligare, säger hon.
Återanvänder marmor till nya projekt
Ett av Akademiska Hus återbruksprojekt var nedmonteringen av en äldre del av Handelshögskolan i Göteborg, som var nödvändig för att kunna förverkliga fakultetens långsiktiga expansion och ge plats åt en ny byggnad.
Den äldre delen innehöll gedigna material av hög kvalitet, som man dels ville kunna återanvända i nybyggnationen, dels i andra byggnader.
– Det fanns till exempel mycket marmor och mycket av den har vi nu tagit tillvara och lagrar i väntan på att kunna använda den igen. Samma sak med markmaterial.
Tagit tillvara teknik och tegel
Språkskrapan är deras andra stora återbruksprojekt, där en tidigare kontorsbyggnad ska göras om till studentbostäder. Där har man tagit tillvara delar av vissa tekniska installationer, men också innerväggar liksom tegel.
– Med Språkskrapan insåg vi att vi kunde komma långt med återbrukat material, samtidigt som vi fick en viktig insikt när det gällde fönstren, som var i gott skick. Men eftersom vi har krav på oss när det gäller energianvändning valde vi att byta ut de gamla fönstren mot nya med bättre energiklassning, säger Anna Bernstad.
Cirkulär kompetens i alla konsulttjänster
Att samverka med andra aktörer som kan ta på sig ansvaret att rekonditionera eller avyttra material till andra aktörer är möjligheter som kan utvecklas vidare, menar Anna Bernstad.
Just samverkan och erfarenhetsutbyte med andra är en av de viktigaste erfarenheterna från Återbruk Väst-projektet, tycker hon. Genom Centrum för Cirkulärt Byggande fortsätter Akademiska Hus att arbeta med de här frågorna tillsammans med andra i branschen, bland annat i en arbetsgrupp för cirkulära upphandlingar som Anna sitter med i.
– Vi har också en intern process för att ta fram nya riktlinjer och arbetsrutiner för återbruk. Till exempel behöver vi ha cirkulär kompetens i alla våra konsulttjänster. En annan utmaning är hur vi ska hantera produktgarantier när produkten innehåller återbrukade komponenter. Det finns många frågor att arbeta med, och trösklar vi måste över. Men vi lär oss hela tiden.
Text: Pernilla Fredholm
redaktionen@forvaltarforum.se
Centrum för Cirkulärt Byggande, CCBuild
Centrum för cirkulärt byggande, ofta kallat CCBuild, är en arena där branschens aktörer möts och samverkar kring återbruk och cirkulära materialflöden vid byggande, rivning och förvaltning. CCBuild leds av IVL Svenska Miljöinstitutet och utvecklas i bred samverkan med aktörer i samhällsbyggnadsbranschen.
Läs mer om CCBuild samt rapporterna från IVL här.
