Håkan Andersson vill att vi ser sambandet mellan beredskapsarbetet och ökad hållbarhet. Minskad energianvändning, minskad import av fossila drivmedel och till och med ökad social samvaro i våra hus räddar liv och miljö.
Ökad hållbarhet och minskad klimatpåverkan har varit en viktig fråga under lång tid, både i samhället i stort och inom vår bransch. Sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina har ökad beredskap blivit en av våra viktigaste samhällsfrågor, där alla har ett ansvar, precis som med hållbarhet. Politiken, staten, näringslivet och alla privatpersoner har en del av ansvaret. Men allt för sällan talar vi om hållbarhet och beredskap samtidigt. Det är synd, för de hör ihop på ett sätt som är både logiskt och mänskligt.
Som fastighetsförvaltare lever man mitt i spänningsfältet mellan det kortsiktiga och det långsiktiga. Å ena sidan felanmälningar, stämmor och årsbudgetar. Å andra sidan ansvaret för att de fastigheter vi förvaltar ska stå sig över tid, ekonomiskt, tekniskt och socialt. Och det är i det perspektivet jag vill lyfta något som alltför sällan diskuteras i vår bransch: att beredskap och hållbarhet inte är två separata agendor. Det är i mångt och mycket samma agenda.
Lägre energianvändning bra för en krissituation
Ta energianvändningen som ett exempel. Energikostnaderna påverkar både bostadsrättsföreningar och andra fastighetsägares vardag. När energipriserna ökar, som de gjort de senaste åren, slår det rakt in i resultaträkningarna. Kostnaderna för el och uppvärmning är oftast den största kostnaden i en bostadsrättsförenings ekonomi. Att sätta in åtgärder som minskar energianvändningen är bra för fastighetsägarnas ekonomi, det är bra för klimatet och det är bra ur en beredskapssynpunkt.
Varje kWh färre som behöver användas innebär också en mindre belastning på hela energiförsörjningssystemet.
Mycket kvar att göra
Många äldre flerbostadshus har dock fortfarande mycket kvar att göra för att bli mer energieffektiva. Gamla fönster, oisolerade vindar, föråldrade värmesystem, tvättstugor med en ålderstigen maskinpark, listan kan göras. Att åtgärda detta leder till stora hållbarhetsvinster. Men att husen håller värme vid ett längre elavbrott eller avbrott i fjärrvärmen kan vara kritiskt ur fler aspekter. Först så klart för de boende, men också för husen i sig. Är det en kall vinterdag och rören börjar frysa sönder, då blir både kostnaderna för reparationsarbete stora och påverkan för de boende blir också betydande.
Här borde både staten och fastighetsägare kraftsamla för att både göra hållbarhetsvinster och öka beredskapen. Samtidigt skulle det innebära lägre kostnader när energianvändningen sjunker. En ren win-win, men som förstås kräver investeringar och kapital.
Elbilar minskar beroendet av fossila bränslen
En ökad elektrifiering av fordonsflottan minskar koldioxidutsläppen. Här väljer jag att ta med en uppgift från vår egen verksamhet i Riksbyggen. Idag är över 90 procent av vår fordonsflotta elektrifierad. Det är ett stort bidrag till att minska vårt klimatavtryck. Varje elbil som ersätter en bensin- eller dieseldriven bil minskar också Sveriges beroende av importerad olja, en råvara vars pris och tillgång styrs av faktorer långt utanför vår kontroll. Ökat oberoende innebär också en ökad beredskap.
Riktigt stor effekt får det dock om fler privatpersoner väljer att gå över till elbil. Att installera laddinfrastruktur i flerbostadshusets garage är därför knappast en lyxåtgärd för teknikentusiaster. Det är en investering i en fastighet som möter framtidens behov, en till synes relativt liten åtgärd som hänger ihop med en mycket större bild.
Fika med grannen – rädda liv
Men ökad hållbarhet och beredskap handlar inte bara fastighetens tekniska delar. Det finns en dimension av beredskap som vi borde tala mer om: det sociala kittet inom ett kvarter, bostadsrättsförening eller annat flerbostadshus. De som känner sina grannar klarar sig bättre när det väl händer något allvarligt. De som är isolerade är mer utsatta.
Social hållbarhet är alltså inte mjäkig välmenande fluffighet, att lära känna sin granne kan rädda liv.
Återigen, hållbarhet och beredskap hänger ihop. Det ena förstärker det andra och tvärtom. Hållbarhet är inte glasyren på en kaka, det är naturlig del av hela kakan. Så är det även med beredskapsarbetet.
Håkan Andersson,
Ansvarig bostadspolitik, Riksbyggen
