Att klimatberäkna byggnader har gått från snabbframtagna siffror till detaljberäkningar. Alexander Centeno spår att nollutsläppsbyggnaderna kommer att bli fler. Men, kommer det att bero på hårdare krav eller renare värmekällor? Det är frågan.
Nu går det snabbt.
Jag kommer ihåg hur det var för bara 10–15 år sedan. Man hade räknat på två olika värmealternativ i ett projekt och så hörde kunden av sig och ville att man även skulle räkna klimatbesparingen. En siffra rotades fram som användes ur ett gammalt projekt. Vilken siffra som var den rätta? Olika åsikter. Grön el jämfört med ”vanlig el” förändrade resultatet jättemycket, helt plötsligt kunde samma projekt rädda klimatet i stället för att knappt göra någon skillnad.
Mycket svårare än så var det inte, skönt!
Mer detaljberäkningar idag
Idag har vi kommit en bra bit på vägen och insett att vi tidigare bara detaljräknade en liten del av den totala kakan.
Vi jämför klimatbelastning, inte bara för energidelen utan även produktionsdelen.
Klimatbelastningen för den framtida energidelen tar vi även hänsyn till. Även om denna del är omdebatterad, hur mycket vet vi egentligen hur, till exempel, fjärrvärmens klimatbelastning ser ut om 15 år i CO2/kWh?
Klimatberäkningar är något vi idag gör i alla större ombyggnadsprojekt på Bostadsbolaget. Ju fler vi gör desto mer lär vi oss. Inga projekt är exakt likadana, så att somna vid ratten funkar inte.
Energibesparande åtgärder är inte alltid bäst
Trenden i branschen idag är att gå från att energieffektivisera för sakens skull, och mer mot att minska klimatpåverkan. Ibland går de hand i hand, men långt ifrån alltid.
Det är en omställning för många att inte blint rekommendera energibesparande åtgärder. Ibland är det faktiskt bättre för klimatet att inte energieffektivisera, tro det eller ej.
De nya EPBD-kraven som kommer i år kommer troligtvis att ta mer hänsyn till ortens specifika fjärrvärmeproduktion för att klassa en byggnad. Sedan primärenergitalen infördes i energideklarationer har man gått från att börja räkna där byggnaden börjar till att grovt inkludera hur energin produceras.
Stigande energipriser ökar incitament
Det pratas mycket i branschen om den nya A0-klassningen av byggnaderna, att det blir otydligt, svårt att förstå. Kanske. Antagligen inte mer otydligt än det är idag.
EU:s mål är att alla byggnader ska vara nollutsläppsbyggnader (A0-klassade) år 2050.
Min bedömning är att det för befintliga flerbostadshus inte blir särskilt mycket hårdare krav än idag, förutom för det allra sämsta. Att sätta hårdare och hårdare krav för energianvändning i befintliga byggnader kommer bara att leda till suboptimering och vara kontraproduktivt miljömässigt. För nybyggnation finns större utrymme att skärpa kraven.
Däremot kommer incitamenten för att minska energianvändningen att öka. Med stigande energipriser kommer effekt- och energieffektivisering fortsätta att löna sig ekonomiskt, samtidigt som det ger mervärden på systemnivå och samhällsmässigt.
Fler nollutsläppsbyggnader framöver
Fler och fler flerbostadshus i Sverige kommer sannolikt i praktiken att bli det som kallas för nollutsläppsbyggnader. Dels som ett resultat av energieffektivisering, dels på grund av att klimatutsläppen från fjärrvärmen minskar ytterligare i framtiden, i alla fall om man ska tro på fjärrvärmebolagen.
Kanske kommer även dagens klimatberäkningar snart kännas förenklade. Hur stor skillnad ska det vara mellan två åtgärder för att det ena alternativet anses bättre miljömässigt? Det beror på vem man frågar.
Vad kommer de säga om 15 år när de rotar fram dagens klimatberäkningar ur en bortglömd mapp?
Alexander Centeno,
Energicontroller på Bostadsbolaget
