Det största problemet är att de mer omfattande åtgärdsförslagen inte genomförs, vilket urholkar det huvudsakliga syftet med dem, skriver Alexander Centeno.
Energideklarationens vara eller inte vara har diskuterats sedan lagkravet infördes 2006. Ambitionsnivån hos både beställare och utförare varierar. Vissa vill enbart få deklarationen undanstökad medan andra ser den som en möjlighet till att identifiera energibesparande åtgärder.
Själva utförandet och innehållet i deklarationen har ändrats genom åren. Från början skulle byggnadens faktiska energianvändning redovisas, idag avser energianvändningen en normal användning av huset utifrån vissa standardiserade värden. Även byggnadens nyckeltal avseende energianvändning kWh/m2, år har ändrats, tidigare specifik energianvändning och idag primärenergital.
Vad är då syftet med energideklarationerna? På Boverket kan man läsa att ”Syftet med energideklarationerna är att främja effektiv energianvändning och samtidigt säkerställa gott inomhusklimat i byggnader.” Beskrivningen kan tolkas som att om det finns möjlighet till att reducera energianvändningen utan att inomhusklimatet påverkas så bör dessa åtgärder belysas. Det primära syftet är alltså att hitta energibesparande åtgärder, samtidigt som man tillser att inomhusmiljön och de installationstekniska systemen uppfyller myndighetskraven.
Jag får ofta frågan vad jag gör på en inventering vid en energideklaration. Många undrar ifall man åker ut för att läsa av mätare på plats och där är svaret ja, i vissa fall läser jag faktiskt av mätare, men oftast inte. Syftet med inventeringen är att identifiera åtgärder vilket enklast görs på plats, efter att tidigare ha analyserat underlaget och energistatistiken.
Vad inventeringen innefattar varierar beroende på utföraren, men generellt granskas inställningar i styrsystemen/installationerna och klimatskalets skick. En kort intervju med driftpersonal och brukare förekommer också för att få synpunkter på inomhusmiljön och genomförda/planerade åtgärder. Ofta vet jag vad jag ska fokusera på baserat på energistatistiken och övrigt underlag.
Att kvalitén brister i deklarationerna hörs ofta och jag kan delvis hålla med, generellt är jag dock av uppfattningen att många av mina branschkollegor gör så gott de kan utifrån de underlag de får att arbeta med.
Upphandlar man enbart med lägsta pris som utgångspunkt är det dock svårt att kräva högsta kvalité. Bland branschkollegorna märks samtidigt en frustration över att en stor andel energideklarationer, i likhet med BBR-beräkningar, enbart genomförs för att det är ett lagkrav.
Det största problemet är att de mer omfattande åtgärdsförslagen inte genomförs, vilket urholkar det huvudsakliga syftet med dem. Många fastighetsägare uppger att åtgärderna inte bedöms vara lönsamma eller relevanta för den specifika byggnaden (schablonåtgärder). Med många äldre byggnader krävs ofta att ett större grepp tas om energibehovet drastiskt ska reduceras.
Det är förståeligt att många fastighetsägare drar sig för att genomföra en större energirenovering av dessa byggnader då det är kopplat till stora investeringskostnader och ofta långa återbetalningstider. Sannolikheten för att de större åtgärderna kommer att genomföras under byggnadernas livslängd är liten, på grund av avsaknaden av incitament i form av piska eller morot.
Som ett led i att nå energi- och klimatmålen fram till 2050 pågår just nu arbete inom EU (QualDeEPC) för att öka sambandet mellan åtgärder som föreslås i energideklarationer och genomförande av större energirenoveringar. Fokus ska ligga på mer omfattande åtgärder såsom tilläggsisolering, konvertering av värmekälla, ombyggnad till energieffektivare ventilationssystem, och så vidare.
Detta kommer förhoppningsvis leda till att deklaranterna lämnar mer relevanta och byggnadsspecifika åtgärder som sedan faktiskt genomförs.
Med bakgrund av detta pågående arbete kommer energideklarationerna förmodligen att förändras i sin utformning, genomförande och utfall de närmaste åren och det ska bli spännande att se hur utvecklingen kommer att bli.
Alexander Centeno
Bengt Dahlgren AB
