Matnyttigt i energistatistik för 2019

Vi går åt rätt håll med minskad energianvändning. Frågan är om det räcker? Det skriver Rikard Silverfur, chef Utveckling & Hållbarhet på Fastighetsägarna Sverige.

Energimyndigheten har i dagarna publicerat statistik över energianvändning i bostäder och lokaler.

Utöver information om energianvändningen innehåller statistiken den kanske bästa publika informationen om det befintliga beståndet vad gäller byggnadsår, upplåtelseform, ägarförhållanden och användning. Det är intressant att dyka ner i statistik. Här kommer ett urval av vad jag hittat.

Energianvändning för uppvärmning och varmvatten
Den totala energianvändningen för uppvärmning och varmvatten i bostäder och lokaler uppgick under 2019 till 77 TWh. Det är en fortsättning på den positiva trenden med minskad energianvändning. Huvudorsaker uppges vara fortsatt energieffektivisering och fler värmepumpar.

Figur: Energianvändning för uppvärmning och varmvatten i småhus, flerbostadshus och lokaler, TWh (Källa: Energimyndigheten)

Fjärrvärme är fortsatt det vanligaste uppvärmningssättet i flerbostadshus och lokaler. Fjärrvärmen utgjorde 90 procent av energianvändningen i flerbostadshus och motsvarande siffra för lokaler var 78 procent. Det går att se en minskande trend för mängden energi som kommer från fjärrvärme för både flerbostadshus och lokaler.

Uppvärmningen av lokaler minskade med nära 9 procent, från 19,5 till 17,83 TWh. Här har dock den uppvärmda arean enligt statistiken minskat från 179 till 172 miljoner m2.

För flerbostadshus är motsvarande minskning ca 2,5 procent, från 27,91 till 27,22 TWh, samtidigt som den uppvärmda arean ökat från 197 till 207 miljoner m2.

Vi går åt rätt håll med minskad energianvändning, 9 respektive 2,5 procent är bra. Frågan är om det räcker?

Tittar man på snitt för energiförbrukning i lokaler uppdelat i byggår ligger de ganska lika med 127 kWh/m2 för byggnader äldre än 1940 och 105 kWh/m2 för byggnader byggda efter 2011.

Figur: Energianvändning per kvadratmeter i lokaler år 2019, fördelad efter byggår, kWh per m2 (Källa Energimyndigheten)

Byggnadsbeståndet
Som jag nämnde ovan innehåller statistiken även nyttig information om byggnadsbeståndet. Man kan till exempel se fördelning av ägarform för den uppvärmda ytan för flerbostadshus.

Diagram: Fördelning av ägarform för den uppvärmda ytan för flerbostadshus (Källa Energimyndigheten)

När det gäller byggår för flerbostadshus är det ingen överraskning att 60-talet utgör en fjärdedel (26 procent) av beståndet och 40- & 50-talet tillsammans utgör drygt en femtedel (22 procent). Flerbostadshus byggda efter 2010 utgör 6 procent av beståndet.

För lokaler kan man hitta statistik om byggår, storlek, typ av lokal och ägarkategori. Det ska noteras att byggnaderna skall vara minst 200 m2 stora samt ha varit uppvärmd till minst 10º C minst 90 dagar under 2019 för att vara med i statistiken. Industrifastigheter och jordbruksfastigheter ingår inte heller i statistiken.

Kommuner äger till exempel drygt 27 procent av alla lokaler och aktiebolag drygt 47 procent. Vi lär oss att nästan 19 procent av lokalerna byggdes på 60-talet med 70-talet som tvåa med 16 procent. 9 procent av lokalerna har byggts efter 2011.

Skolor och kontor utgör de överlägset största lokalkategorierna med 27 resp. 22 procent. På tredje plats hittar vi vårdinrättningar. Storleksmässigt ser fördelning ut enligt följande (OBS! lokaler under 200 m2 inte med i statistik).

Diagram fördelning i storleksklasser för lokaler över 200 m2 (Källa Energimyndigheten)

Rikard Silverfur
Chef Utveckling & Hållbarhet på Fastighetsägarna Sverige

 

 

 

 

Bli den första att kommentera "Matnyttigt i energistatistik för 2019"

Kommentera

Du måste vara inloggad för att kommentera. Klicka här för att logga in
Inköpsportal - tipsa oss
Inköpsportal - ansökan
Logotyp, minst 200 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Bild, minst 540 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Kontaktspersonsbild, minst 200 pixlar bred *
Maximal filstorlek: 209.72 MB
Inköpsportal - tipsa en kollega