Fel tolkning av regler för kamerabevakning

Advokaten David Schreiber och juristen Daniel Maxstad.

Att dataskyddsförordningen (GDPR) började gälla i våras har knappast undgått någon, men att den nya kamerabevakningslagen trädde i kraft den 1:e augusti har mer gått under radarn. Den nya lagen innebär att det inte längre krävs ett tillstånd för att sätta upp en övervakningskamera. De enda som behöver tillstånd är myndigheter och aktörer som utför uppgifter av allmänt intresse och där bevakningen sker på allmän plats. För själva bevakningen och filmmaterialet gäller GDPR:s regler, eftersom filmer med individer utgör personuppgifter.

Kamerabevakning av allmänna platser är en högst omdebatterad fråga. Enligt en undersökning från Ekonomihögskolan vid Lunds universitet från 18 april 2018, är dock nio av tio svenskar positiva till övervakningskameror på allmän plats. För just bostadsbolag, särskilt i utsatta områden, är kamerabevakning ett nödvändigt verktyg att använda för att upprätthålla en trygg boendemiljö.

Enligt den nya lagen är det fritt fram för privata bostadsbolag att kamerabevaka de allmänna platserna på sina fastigheter eftersom de inte är en myndighet och inte heller utför en uppgift av allmänt intresse. Men hur ligger det egentligen till med kommunala, allmännyttiga, bostadsbolag?

Datainspektionen, som utfärdar tillstånden, menar att kommunala bostadsbolag anses utföra uppgifter av allmänt intresse och därmed är tillståndspliktiga.

Datainspektionens agerande i frågan är problematiskt. För det första är deras påstående att kommunala bostadsbolag utför uppgifter av allmänt intresse felaktigt. För det andra är deras information i frågan minst sagt bristfällig.

Kamerabevakningslagen bygger på reglerna i GDPR. Enligt oss är den enda rimliga tolkningen att kommunala bostadsbolags verksamhet inte utgör en uppgift av allmänt intresse i GDPR:s mening. Vi bygger vår tolkning på uttalanden från EU:s vägledande institutioner och den svenska Dataskyddsutredningen. EU:s vägledande institutioner, Dataskyddsutredningen och Datainspektionen har även uttalat att de kommunala bostadsbolagen inte behöver utse så kallade dataskyddsombud. Detta är däremot ett krav för myndigheter, vilket också talar emot att de kommunala bostadsbolagen skulle utföra myndighetsliknande uppgifter. I övrigt måste såklart bolagen följa GDPR:s regler vad gäller alla aspekter av det filmade materialet, men något tillstånd ska inte behövas.

Den osäkerhet som råder i frågan gör att kommunala bostadsbolag ställs inför valet att antingen söka tidskrävande och administrativt betungande tillstånd, som senare kan visa sig vara helt onödiga, alternativt hålla allmänna områden obevakade, vilket riskerar att leda till ännu osäkrare boendemiljöer. Som tillsynsmyndighet med rollen att även informera måste därför Datainspektionen ta sitt ansvar och ge korrekt och tydlig vägledning i de här frågorna.

 

David Schreiber
Advokat

Daniel Maxstad
Jurist

 

David Schreiber är advokat med många års erfarenhet av dataskyddsfrågor i bostadsbolag.

Daniel Maxstad är jurist och har skrivit sitt examensarbete om dataskyddsförordningen i kommunala bostadsbolag.