Svenska kyrkan har ett stort fastighetsinnehav. Med minskande medlemsintäkter ställs större krav på effektivare förvaltning. Därför tas nu ett helhetsgrepp med bland annat ökade satsningar på kompetensutveckling.
Med utredningen ”Gemensamt ansvar – En utredning om fastigheter, kyrkor och utjämningssystem”, som presenterades 2015, ville Svenska kyrkan skapa ordning, struktur och samsyn kring fastighetsfrågan i landets 13 stift. Förutom alla kyrkor äger stiften mängder av församlingshem, sockenstugor, tomter och utemiljöer som måsta tas om hand.
Tidigare en icke-fråga
– Historiskt sett har kyrkans fastigheter varit en icke-fråga, säger Annika Deltin, projektsamordnare i Linköpings stift. Men i takt med att människor lämnar kyrkan, medlemmar går bort och den unga generationen inte går med i kyrkan i samma utsträckning som tidigare minskar medlemsintäkterna.
Förvalta mer kostnadseffektivt
Kyrkan måste därför börja förvalta fastighetsinnehavet på ett mycket mer medvetet och kostnadseffektivt sätt.
– Det ställer ökade krav på kompetens och vidareutbildning. Vi tittar bland annat mycket på områdena projektledning och entreprenad, fortsätter Annika Deltin.
Ställs helt andra krav i dag
Tidigare föll ansvaret för fastigheterna oftast på en förtroendevald pensionär. Men i och med att församlingar slagits ihop ställs det helt andra krav på kyrkan som fastighetsägare.
– Vi behöver ge samma information, göra samma analyser och implementera fastighetssystem över hela landet. Och inte minst behöver vi samordna inköp och upphandlingar, säger Annika Deltin.
Fler går utbildningar
Den samlade insatsen har resulterat i att Svenska kyrkan allt oftare syns som deltagare på BFAB:s kurser.
– Vid senaste kursen Diplomerad fastighetsförvaltare – Kvalificerad fastighetsförvaltning, hade vi nöjet att ha med tre fastighetsförvaltare från Svenska kyrkan, säger ansvarig Lillemor Pihl på BFAB.
Anders Winroth, fastighetsförvaltare, Svenska kyrkan Gävle.