AI har gjort stora framsteg 2023. Forskare och affärsledare vill dra i handbromsen samtidigt som företag vill lansera nya tillämpningar. Tekniken kan förändra samhället, så som internet en gång gjorde, men hur påverkar den dagens fastighetsägare?
Utvecklingen av artificiell intelligens (AI) har verkligen tagit fart och fått mycket uppmärksamhet på nyhetssidor och i sociala medier under de senaste månaderna.
Future of Life Institute skapade stor debatt genom att publicera ett öppet brev där forskare och kända namn inom teknikbranschen över hela världen uppmanade till en sex månader lång paus i forskningen kring de mest avancerade AI-systemen. Samtidigt pågår det i många länder storskaliga initiativ för att göra tvärtom – och främja satsningen på AI.
I Göteborg har bland annat Chalmers AI Research Centre och AI Innovation of Sweden lanserats vilket är forskning som bedrivs för att fördjupa förståelsen för hur AI kan tillämpas i svensk industri.
AI som hjälper kundtjänst
Den mest omtalade AI-tekniken just nu är ChatGPT, DALL•E och Midjourney. Verktyg som skapar text, bild och ljud vilket kallas generativ AI.
För fastighetsbranschen finns den stora nyttan i dagsläget främst inom kundkommunikation.
– Dessa tekniker är utmärkta när det gäller att arbeta med text. De kan förenkla och förklara komplicerade koncept och anpassa sig efter målgrupp och syfte. Det gör att chatbotar eller digitala kundtjänstmedarbetare nu är mogna att generera verklig nytta, säger Eric Hoyles som är produktägare på Momentum Fastighet.
Automatisera underhåll och uthyrning
Ett annat tänkbart användningsområde för AI är ärendehanteringssystem där beslut om åtgärd tas automatiskt baserat på bilder i en felanmälan eller data från en sensor, menar Eric Hoyles.
– Ytterligare möjligheter är att automatisera underhållsplaneringen med åtgärder kopplade till underhållsbehov, kostnader, energieffektivisering. Ett tredje, mer kontroversiellt användningsområde, är att tilldela lägenheter till den enligt givna parametrar “mest lämpade” hyresgästen. Men då bör man nog fundera några gånger kring konsekvenserna, inte minst för samhället.
Helt säkert är att utvecklingen av AI gör nya framsteg varje vecka och vi har ännu inte sett början av vad tekniken kan åstadkomma.
– AI-verktyg behöver stora mängder data att tränas på för att kunna leverera kvalitativa resultat. De tekniker som nu hanterar språk och kommunikation kan också läras att hantera andra typer av information. All information samlat i våra kunders fastighetssystem är en perfekt lärobok för framtida användning, avslutar Eric Hoyles.
Bra data är A och O
Förutom att AI behöver stora mängder data att träna på är det självklart lika viktigt att den är av god kvalitet. Jonas Holmberg som är Energiingenjör på Riksbyggen menar att införandet av AI-teknik har fått dem att se över sina databaser.
– Allt automatiseringsarbete som vi utför kräver att vi har bättre datakvalitet än vi hade tidigare i våra databaser, då vi sprider mer data från våra masterdatasystem till alla andra källor. Vi jobbar därför just nu med att förbättra vår data och använder även många öppna datakällor. Exempelvis Lantmäteriets fastighetsdata har väldigt värdefulla data om våra byggnader, berättar han.
– Genom att använda AI för ytor på Lantmäteriets kartor kan vi exempelvis få ut hur stora gräsmattor som behöver klippas, asfaltsytor som skall snöröjas, hur stora tak det finns och ytan på fasader. Jag skulle säga att AI har stor inverkan på hur vi jobbar, men även om samtalen ofta börjar där kan mycket i slutändan lösas med enklare API-koppling.
Övning ger färdighet
Riksbyggen har tagit fram produkten Värmeoptimering 24/7 där en AI som har tillgång till byggnaders värme- och ventilationssystem samt väderleksrapporter lär sig hur byggnader reagerar på väderförändringar.
– Detta har visats väldigt effektivt och har en besparing på upp till 20 procent av värmen i normalfallet, men vi har även några system som tidigare fungerat sämre än vi trodde och då har besparingen blivit ännu bättre, säger Jonas Holmberg.
Vad är artificiell intelligens
Ett av namnen på amerikanska ENIAC och svenska BARK, våra första försök till datorer på 1940 och 1950-talet, var ”elektronhjärnor” och ambitionen om att datorer ska tänka som människor har hängt med ända sedan dess.
I korthet syftar artificiell intelligens på datorprogram och system som är utformade för att efterlikna mänsklig intelligens och förmåga att tänka, resonera, lära och fatta beslut. Genom att använda stora mängder data och avancerade algoritmer kan AI-system utföra uppgifter utan mänsklig inblandning, och de kan också lära sig och förbättra sin prestanda över tiden.
Från vision till verklighet
I slutet av 2017 lyckades Googles AI Alphazero besegra världens bästa schackdator efter att ha lärt sig spelet på egen hand på bara 24 timmar. I februari i år berättade forskare i Berlin att AI roboten RoboBee har lärt sig härma honungsbins kommunikationsmönster och nu instruerar dem att flyga till olika nektarkällor. Förhoppningen är att tekniken ska hjälpa honungsbin och andra pollinatörer som hotas av utrotning att överleva.
”Artificiell intelligens innebär en större förändring än eld eller elektricitet”, sa Googles VD Sundar Pichai i ett uttalande härom veckan. Microsoftgrundaren Bill Gates skrev i ett långt blogginlägg tidigare i år att AI är det största som har hänt teknologin på decennier och att förändringen är jämförbar med när datorn, mobiltelefonen eller internet kom. Enligt honom kommer tekniken påverka hur folk jobbar, lär sig nya saker, reser, får sjukvård och – inte minst – interagerar med varandra.
