Boverket har kommit med förslag på mål för att energieffektivisera fastigheter med lokaler och bostäder enligt EPBD. Här redovisar vi vilka gränser som kommer att gälla för minimistandard gällande energiprestandan och hur förvaltningen kommer att påverkas.
Den 18 mars 2026 presenterade Boverket sitt förslag på mål för energieffektivisering i lokal- och bostadsbyggnader. Förslaget är en del av arbetet med den nationella byggnadsrenoveringsplanen enligt EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD). I centrum står införandet av så kallade MEPS – minimikrav på energiprestanda – som i första hand riktar sig mot de byggnader som har sämst energiprestanda.
Olika krav för lokal och bostad
Boverkets uppdrag är att ta fram underlag till hur Sverige ska uppfylla kraven i EPBD. I en aktuell rapport redovisar man förslag på minimistandarder för lokalbyggnader samt utvecklingsbanor för bostadsbyggnader.
För lokalbyggnader föreslås att de sämsta 31–36 procenten av beståndet omfattas av MEPS-krav till 2040, och 39–57 procent till 2050. Detta motsvarar en total primärenergibesparing på cirka 15 procent jämfört med 2020.
För bostäder är ambitionen mer försiktig. Här föreslås en minskning av den genomsnittliga energianvändningen med cirka 10 procent till 2050. Delmålen till 2030 och 2035 ligger betydligt lägre än EU:s grundkrav, vilket speglar att Sverige redan har ett relativt energieffektivt bestånd och en låg andel fossila bränslen.
Samtidigt betonar Boverket att målen motsvarar en minimiimplementering av direktivet – och att utvecklingen på sikt bör styras mot ett bestånd av nollutsläppsbyggnader.
Så påverkas fastighetsförvaltningen
Förslagen innebär flera konkreta förändringar för fastighetsägare och förvaltare:
- Ökade krav på kartläggning
För att identifiera vilka byggnader som omfattas av MEPS krävs bättre koll på energiprestandan i hela beståndet. Energideklarationer och uppföljning blir centrala verktyg. - Prioritering av “sämsta” byggnader
Eftersom kraven riktas mot de mest energikrävande byggnaderna behöver förvaltare arbeta mer strategiskt med prioritering av åtgärder. - Långsiktig investeringsplanering
Även om målen är försiktigt satta till 2050 krävs successiva investeringar. Energieffektivisering blir en integrerad del av underhålls- och investeringsplaner. - Affärsmöjligheter
Lägre energianvändning innebär minskade driftkostnader, bättre inomhusmiljö och stärkt fastighetsvärde. Förvaltare som ligger steget före kan också möta ökade krav från hyresgäster och investerare.
Vad bör förvaltare göra redan nu?
Trots att mycket ännu är på förslagsstadiet finns det flera åtgärder som är kloka att vidta direkt:
- Gör en energikartläggning av beståndet
Identifiera vilka byggnader som riskerar att omfattas av framtida MEPS-krav. Prioritera de med högst energianvändning. - Integrera energi i underhållsplanen
Samordna energieffektiviserande åtgärder med planerat underhåll för att minimera kostnader och störningar. - Sätt interna mål
Vänta inte på lagkrav. Sätt egna, ambitiösa men realistiska energimål som linjerar med långsiktiga EU-krav. - Arbeta datadrivet
Inför system för kontinuerlig uppföljning av energianvändning. Digitalisering och analys blir avgörande för att styra rätt insatser. - Förbered för framtida styrmedel
Boverket pekar på att vilka mål som faktiskt nås beror på kommande politiska beslut. Förvaltare bör därför bygga flexibilitet i sina strategier.
Källa: Boverket
