
LCA är ett kraftfullt verktyg som hjälper fastighetsägare och förvaltare att fatta välgrundade beslut som gynnar klimat, miljö och ekonomi – från byggfas till drift och framtida renoveringar.
Fastighetsägare och förvaltare möter allt större krav på både klimat- och kostnadskontroll. LCA, livscykelanalys, ger en helhetsbild av en fastighets totala påverkan, från materialval och konstruktion till drift och framtida renoveringar, och underlättar smarta ekonomiska beslut.

Expertens syn:
– LCA tillhör en av de viktigaste beräkningarna vi ska göra inom samhällsbyggnadssektorn, säger Robert af Wetterstedt, utbildare och hållbarhetskonsult inom digital hållbarhetsstyrning i projekt.
Fastighetsägarens och förvaltarens roll
Bygg- och fastighetssektorn står för en betydande del av Sveriges växthusgasutsläpp. Genom energianvändning, materialval och underhåll kan fastighetsägare och förvaltare påverka klimatpåverkan i stor utsträckning. Med LCA kan man identifiera var utsläppen uppstår, vilket ger underlag för beslut om allt från fasadrenoveringar till energieffektiviseringar.
– Det är viktigt att vi börjar beräkna samhällsbyggnadssektorns klimatpåverkan med LCA, vilket vi inte har gjort tidigare. Utmaningen är att beräkningarna ska bli korrekta och kostnadseffektiva, eftersom felmarginalen kan vara relativt hög i dag och svår att kontrollera effektivt. Därför behöver AI-verktyg utvecklas för kontroll och validering, säger Robert af Wetterstedt.
Mer än bara klimat
Utöver insikter om klimatpåverkan, som LCA-beräkningar ger, behövs insikter om energi, farliga ämnen, föroreningar, cirkulär ekonomi och biologisk mångfald, bland andra parametrar. Tillsammans ger det en heltäckande bild för hållbar fastighetsförvaltning.
På så sätt blir klimat-, miljö- och kostnadsbesparingar möjliga redan i planeringsskedet, snarare än som reaktiva åtgärder.
Klimatkrav 2028–2030
EU:s direktiv om byggnaders energiprestanda (EPBD) innebär att livscykel-GWP ska utökas, beräknas och redovisas för nya byggnader över 1 000 kvadratmeter från 1 januari 2028. Senast år 2030 gäller samma krav för alla nya byggnader, och Boverket ska införa gränsvärden för byggnaders högsta tillåtna klimatpåverkan.
Fastighetsägare och förvaltare som redan nu samlar in energi- och materialdata får ett tydligt försprång när reglerna träder i kraft.
Digitala verktyg och AI
Moderna digitala LCA-verktyg kan kopplas direkt till energisystem och driftuppföljning. AI kan validera data, identifiera avvikelser, föreslå mer klimatvänliga material och automatiskt uppdatera beräkningar. Detta sparar tid, minskar kostnader och ger ett mer tillförlitligt beslutsunderlag.
– LCA är nödvändigt för att utföra standardiserade klimatberäkningar, betonar Robert af Wetterstedt.
Digital uppföljning gör det också enklare att jämföra olika fastigheter och följa resultaten över tid.
Exempel på vinster
Materialval och design under byggfasen påverkar både klimat och framtida förvaltning. I pilotprojektet VillaZero, dokumenterat av Sweden Green Building Council (SGBC), uppmättes utsläppen under byggfasen till cirka 176 kg CO2-ekv/m², jämfört med cirka 400 kg CO2-ekv/m² för en standardkontorsbyggnad.
Smarta materialval minskar även behovet av framtida underhåll och driftkostnader, vilket ger både ekonomiska och klimatmässiga vinster.
Kom igång med LCA
Att börja med LCA handlar om konkreta steg som ger både klimatmässiga och ekonomiska vinster. Ju tidigare arbetet startar, desto större effekt får det på lång sikt.
Fastighetsägare och förvaltare kan:
- Kartlägga energi- och materialflöden
- Använda digitala LCA-verktyg
- Utbilda personal i LCA och hållbarhet
Kombinationen av dessa steg och löpande uppföljning ger ett starkt beslutsunderlag och underlättar långsiktiga investeringar.
Exempel på utbildningar från SGBC
- LCA med beräkningar – LCA och praktiska beräkningar i byggprojekt
- Material, klimat och cirkularitet – fokus på hur materialval påverkar klimatet och hur cirkulära flöden kan minska miljöpåverkan
- Hållbarhetsstyrning i byggprojekt och förvaltning – hur man planerar, styr och följer upp hållbarhetsmål i bygg- och förvaltningsskedet


