Boosta förvaltningen med iDrift – höj nivån med fler poäng

Miljöbyggnad iDrift är ett certifieringssystem som vill förbättra hållbarhetsarbetet med byggnader som redan är i drift. Genom att certifiera byggnaderna och samla poäng ser man till att hålla hög nivå på förvaltningen – och bli bättre med tiden.

Amanda Axelsson, SGBC

2020 lanserade Sweden Green Building Council ett certifieringssystem för att bedöma förvaltning av byggnader. Målet med certifieringen Miljöbyggnad iDrift är att förbättra miljöprestandan för byggnader genom drift och förvaltning. Man hoppas att det ska driva förvaltares hållbarhetsarbete framåt och man vill även kunna vägleda till relevanta miljöåtgärder.

Amanda Axelsson är operativ chef över Miljöbyggnad iDrift på Sweden Green Building Council och kan berätta mer om vad certifieringen Miljöbyggnad iDrift är.

Vilka kan använda sig av certifieringen?
– Det är till för alla fastighetsägare oavsett storlek, förvaltningsorganisation och ägandetyp. Kriterierna för byggnaderna är att det ska finnas vistelserum, att byggnaden har varit i drift i minst 3 år och att det finns A-temp. Dessutom ska den ha minst energiklass F. Det är det lägsta kriteriet, därutöver kan man samla poäng, ju högre energiklass man har.

Varför valde man en så låg energiklass som bas?
– I utvecklingsarbetet av kriterierna för certifiering diskuterade vi syftet med systemet, vad kan göra mest nytta? Vi vill kunna ha med även de som har lägst energiprestanda för att kunna fånga upp dem och få med dem på att vilja arbeta med energieffektivisering åtgärder. Målet är ju såklart att det ska ske förbättringar och få dem att röra sig uppåt.

Hur är systemet uppbyggt?
– Systemet utgår från fem olika områden; resurser, inomhusmiljö, skick, klimatpåverkan och utomhusmiljö. De 5 områdena är i sin tur indelade i 15 olika indikatorer som rör olika aspekter av bygganden, driften och förvaltningen.

– Vi har försökt pinpointa vad som är relevant för en byggnad i förvaltningsskedet, både för byggnaden men också får brukaren eller hyresgästen. Så det finns obligatoriska och frivilliga kriterier. De obligatoriska måste vara godkända för att byggnaden ska kunna certifieras.

– Det finns sedan tre betygsnivåer inom Miljöbyggnad iDrift; Brons, Silver och Guld. Först klarar man de obligatoriska kriterierna, sedan ger de valfria kriterierna poäng som behövs för att uppnå de olika betygsnivåerna.

Vad är det man ska redovisa?
– Det vi vill komma åt med kriterierna är att man ska se till att det finns en instruktion för regelbunden tillsyn. Till exempel att det finns ett schema för hur ofta man kontrollerar ventilationsaggregatet med tillhörande kanalsystem och styrreglersystem – och att det finns ett uppföljningssystem för det. Eller att man har kontroll på värmesystemet och kan visa hur man hanterar eventuella klagomål från hyresgästerna, ett fungerande felanmälningssystem. Man ska visa att det finns rutiner för allt som har med förvaltning att göra.

Hur ska man redovisa detta?
– Man kan verifiera det med ronderingsprotokoll vid egenkontroller, utdrag från drift- och underhållscentraler, driftavtal eller skärmurklipp. Vi vill att det ska vara applicerbar på många olika byggnadstyper, även om man arbetar med olika periodicitet av kontroll; per vecka, månad eller kvartal. De obligatoriska kriterierna är anpassade efter varje byggnad och vi har skrivit dem så att de ska vara relativt öppna för att de ska kunna vara applicerbara på många.

Underlättar det om man har digitaliserat sin byggnad, för att få fram alla verifikationer?
– Vi har inget krav att man måste ha en fullt uppkopplad byggnad för att kunna certifiera den. Men min erfarenhet säger att de som jobbar med Miljöbyggnad iDrift har börjat koppla upp sitt bestånd. Ju bättre koll man har på alla sina protokoll och all sin dokumentation, desto enklare tror jag arbetet att jobba med en ansökan är. Det blir en enklare resa.

Alla har inte börjat digitalisera sina byggnader än. Kan de ändå certifiera sig?
– Vi har många byggnader från 50- till 80-talet som inte är uppkopplade och vi vill ju kunna fånga in de fastighetsägarna också. Därför exkluderar vi inte någon byggnadstyp eller några byggnadsår. Vi tror att vi får störst miljönytta och effekt om vi kan rikta systemet till så många som möjligt.

Hur gör man för att komma igång med certifieringsarbetet?
– Man börjar med att göra en genomlysning av sitt fastighetsbestånd. Man inventera de objekt man har ansvar över och skapar sig en bild av hur byggnaderna står sig mot de obligatoriska kriterierna. Sedan kan man även ta in dokumentation och underlag till de frivilliga kriterierna för att samla poäng för att nå de olika nivåerna brons, silver eller guld.

När man väl fått sitt certifikat på väggen, hur ska man fortsätta sitt arbete?
– Certifikatet håller i fem år och som förvaltare är ditt ansvar att hålla byggnaden trimmad inom ekonomi, energi och drift, och se till att de tekniska systemen är injusterade efter kunden och hyresgästens önskemål. Det handlar om att aktivt förvalta byggnaden på ett bra sätt mellan certifieringsomgångarna. Vi strävar sedan efter att få förvaltaren att vidta åtgärder så att man skaffar sig fler poäng till nästa certifiering.

– Man kan till exempel gå in i ett nytt område, bland de frivilliga kriterierna, och arbeta exempelvis mer med utemiljö och koppla det till klimatanpassning eller till biologisk mångfald.

Vad händer under de fem åren mellan certifieringarna?
– Vi har en så kallad årlig bekräftelse, där man ska bekräfta att byggnaden fortfarande uppfyller och upprätthåller den prestanda som den gjorde vid certifieringstillfället. Det blir fyra bekräftelser tills giltigheten går ut.

– Dessutom har vi ett försäkringssystem som vi kallar stickprovsgranskning. Alla certifierade objekt blir inte granskade under sina fem år men meningen är att man ska vara på tårna och vilja bibehålla hög kvalitet i sitt bestånd.

Hur ofta bör man tänka på sin certifiering?
– Det vore fantastiskt om det var varje dag, alltså att man jobbade aktivt med sin förvaltning varje dag. Men man kan logga in i vår portal regelbundet och titta på kriterierna och påminna sig om vad som gäller – det är under eget ansvar. Men minst en gång om året måste man göra sin årliga bekräftelse.

Så vad har man mer för nytta av att certifiera sin byggnad iDrift?
– De som arbetat med det säger att det har varit en reality check mot sina egna rutiner. Man tror att man har koll men märker när man börjat jobba med certifieringen att vissa saker kan ha trillat mellan stolarna.

– Certifieringen har också fungerat som ett verktyg som definierar vem som gör vad. Det blir färre stuprör då man börjar prata med varandra och behöver införskaffa information från varandras avdelningar. Det blir ett kunskapslyft och ett utbyte mellan medarbetare som också kan vara bra för organisationen.

Text: Marit Engstedt
marit.engstedt@forvaltarforum.se