Byggpriset skenar men stabilare för hyresrätter

På tjugo år har det blivit 144 procent dyrare att bygga en hyresrätt. Men stegringen för bostadsrätter är ännu större: 193 procent. Och att köpa en lägenhet har blivit 390 procent dyrare.
Det framgår i en marknadsrapport från Sveriges Allmännytta.

Kostnaden för att bygga fortsätter att raka i höjden. På ett år steg byggkostnadsindex för flerbostadshus med 14,6 procent enligt den senaste statistiken från SCB.

Sett över en längre tidslinje kommer ökningstakten upp i tresiffriga procenttal.

– Prisutvecklingen på byggmarknaden är som ett konstant skenande ånglok genom två decennier, säger Sofia Hansdotter, nyproduktionsexpert på Sveriges Allmännytta.

I Sveriges Allmännyttas årliga marknadsrapport om bostadsbyggandet görs en specialkörning av statistiken som också bryter isär byggkostnadsutvecklingen mellan olika ägarformer.

Då syns att kostnaden för att bygga hyresrätter ökade med 144 procent mellan år 2000 och 2020.

Prisgapet växer
Men kostnaden för att bygga bostadsrätter har ökat ännu mer. Prisgapet mellan att bygga bostadsrätter och hyresrätter har dessutom mer än fördubblats under tjugoårsperioden. År 2000 var produktionspriset för bostadsrätter 19 procent högre än för hyresrätter. År 2020 var skillnaden 43 procent.

– Byggmarknadens priser, alltså vad det kostar att bygga ett bostadshus, styrs främst av den kommersiella bostadsmarknaden, säger Sofia Hansdotter.

Hyresrätten stabiliserar marknaden
Statistiken i marknadsrapporten visar också att hyresrätten haft ett stabilare produktionspris över tid, medan kostnaden för att bygga bostadsrätter har svängt med ibland drastiska fluktuationer. Detsamma gäller byggtakten, där antalet färdigställda bostadsrätter uppvisat stora variationer över tid medan hyresrätten håller en jämnare kurva.

Det kan tolkas som att hyresrätten har en stabiliserande funktion på marknaden, både för byggpris och byggtakt.

– Det är positivt att utvecklingen av produktionspriser för hyresrätter är stabilare. Men även hyresrättens byggpriser dras med när det är en kraftigt stigande uppgång, säger Sofia Hansdotter.

Dramatiskt högre bostadsrättspriser
Den allra mest dramatiska prisutvecklingen återfinns på den så kallade successionsmarknaden, alltså andrahandsmarknaden för bostäder. På tjugo år blev det 390 procent dyrare för bostadskonsumenter som önskar köpa en bostadsrätt.

– Det är en kombination av bostadsbrist tillsammans med en stark och expansiv ekonomisk politik med låga räntor som gör en sådan här prisrusning möjlig. Det är konsekvensen av en marknadsstyrd bostadsmarknad, menar Sofia Hansdotter.

Störst prisökning i storstäder
I marknadsrapporten särskiljs också byggpriserna för allmännyttiga bostadsföretag. Det framgår att ökningstakten är kraftigast i storstäder och storstadsnära kommuner. Sedan 2014 har byggpriserna här ökat med 58 respektive 44 procent.

– Vi ser hur en starkare marknad drar upp byggpriserna i de stora städerna. Det finns ett samband mellan marknadens betalningsvilja och byggpriset även för hyresrätter.

I mindre städer och på landsbygden har ökningstakten varit betydligt lägre.

– Det är glädjande att allmännyttan kunnat hålla tillbaka byggpriserna något på mindre orter med svagare ekonomi, kommenterar Sofia Hansdotter.

Den lägre prisökningen på mindre orter kan också delvis förklaras av att en större andel av byggandet här har fått del av det statliga investeringsstödet (som nu har avskaffats).

Mer fakta, statistik och analyser kring byggpriser, byggtakt, efterfrågan och upphandlingstrender för allmännyttan finns att läsa i marknadsrapporten som kan laddas ned kostnadsfritt här.