Det finns myter om att synlig säkerhet skapar otrygghet. Galler och säkerhetsdörrar ger signal om att vara försiktig. Det som leder till otrygghet är snarare ett felaktigt eller undermåligt säkerhetsarbete. Genomtänkt säkerhet skapar trygghet.
När ett påstående upprepats tillräckligt många gånger kan det till slut bli en ”sanning”. Detta är enligt vår erfarenhet tyvärr speciellt vanligt inom den kriminalpolitiska debatten och i diskussioner om brottsförebyggande arbete.
Problemen med detta är flera. Att åtgärder inte är kunskapsbaserade leder ofta till att de inte är brottsförebyggande annat än till namnet.
Ett annat problem är att bevisbördan läggs på den som hävdar att en myt är felaktig i stället för tvärtom. I slutändan leder denna okunskap och mytbildning bland beslutsfattare till en onödigt hög brottslighet och otrygghet.
Signaler som skickas
Ett exempel på en myt är effekten av säkerhet kring bostadsfastigheter, som till exempel säkra lås, dörrar, fönster, brytskydd och källarinredningar. Det är väl allmänt känt att denna säkerhet skapar otrygghet? Att den skickar signaler om att här finns det anledning att vara försiktig? Är inte säkerhet motsatsen till ett öppet och mänskligt samhälle? Dessutom flyttar väl bara brottsligheten på sig vid dessa åtgärder?
I väntan på
Antagligen vill alla ha ett samhälle där effektiva lås eller säkra dörrar inte behövs, men i väntan på ett samhälle där alla beter sig exemplariskt är säkerhet ett nödvändigt inslag i arbetet för att förebygga brott.
På samma sätt som vi behöver bilbälten, cykelhjälmar, ABS-bromsar och bilbarnstolar i väntan på att vägarna endast befolkas av exemplariska trafikanter. Samtidigt är det heller ingen som påstår att bilbälten skapar ökad rädsla för att vistas i trafiken eller att till exempel flygplatskontroller gör det otryggt att flyga.
Lek med tanken på konsekvensen av ett minskat säkerhetsarbete i dessa sammanhang.
Gated Communities
Det är klart att det finns risk för överdrifter vad gäller säkerhet. I många länder bor miljoner människor i så kallade Gated Communities. I en sådan erbjuds både fysisk och social trygghet. Det är inhägnade bostadsområden där många offentliga funktioner handhas privat. Det kan handla om bevakning, sophantering, vägunderhåll och rekreationsmöjligheter. Bostadsområdet har inget samarbete med omkringliggande samhällen och endast relativt välbärgade personer har råd att bosätta sig där.
Grunden till en sådan utveckling ligger i ett samhälle där den offentliga sektorn är i upplösning. Ett samhälle som inte kan erbjuda invånarna tillräcklig trygghet och skydd mot brottslighet. En sådan utveckling bör vi i Sverige ha anledning att oroa oss för.
Ett sådant samhälle kan vi få om mytbildning och okunskap har för stor påverkan på det brottsförebyggande arbetet.
Vulgära exempel
I stället för reservat där välbärgade människor kan låsa in sig behöver vi mycket mer av systematiskt och kunskapsbaserat arbete för att öka säkerheten i alla bostadsområden. Det är när vi överlåter åtgärderna till den traditionella säkerhetsbranschen och självutnämnda experter som de vulgära exemplen uppstår.
I Sverige finns dessvärre många exempel på bostadsrättsföreningar som till synes i panik sätter upp stängsel kring bostadsområdet. Det finns också otaliga exempel på hyresfastighetsägare som satsar stora pengar på verkningslös kameraövervakning, väktarrondering eller bländande strålkastare. Oftast i kombination med undermåligt skalskydd.
Låt oss påstå följande när det gäller säkerhet och trygghet i fastigheter:
- Ett effektivt och säkert lås signalerar inte mer otrygghet än ett ineffektivt lås. Lekmannen ser ingen skillnad.
- En okrossbar glasruta signalerar inte mer otrygghet än en vanlig. Ingen ser någon skillnad.
- Ett svårforcerat galler i ett källarutrymme i ett bostadshus signalerar inte mer otrygghet än vägg av hönsnät. Tvärtom, i en källarmiljö med förråd av hönsnät finns ofta många andra signaler som skapar otrygghet, till exempel klotter, skräp och spår av inbrott.
- En inbrottssäker dörr signalerar endast otrygghet för den motiverade gärningsmannen.
- En inbrottssäker bil skapar inte mer otrygghet än en vanlig bil. Den gör tvärtom att ägaren känner sig tryggare.
- Ett systematiskt trygghetsarbete i en bostadsfastighet gör i regel både väktarbevakning och kameraövervakning onödig.
- Ett systematiskt trygghetsarbete i en bostadsfastighet gör inte att brottsligheten automatiskt flyttar någon annanstans. Detta är en mycket seglivad myt. Bevisbördan för att brottsligheten bara flyttar omkring vid fysiska åtgärder lägger vi på dem som påstår att det är så.
- En överdriven tilltro till den interna förmågan att skapa trygga fastigheter kan bli mycket kostsam.
Skalskydd och andra fysiska åtgärder kan byggas in och ofta göras osynliga. Otrygghet till följd av ett effektivare skalskydd kan därför snarare vara ett filosofiskt problem än ett verkligt.
Ett felaktigt eller undermåligt säkerhetsarbete däremot leder till ökad otrygghet. Genomtänkt säkerhet skapar trygghet.
Ulf Malm och Lennart Levander, Svensk Trygghetscertifiering AB
