Prisbelönade SISAB presenterar sitt AI-system

SISAB vann Stora Inneklimatpriset för utvecklingen av sitt nya AI-driftsystem Solida. Systemet styr, optimerar och analyserar 75 fastigheter dygnet runt. Bolagets driftchef berättar om fördelarna.

SISAB som äger och förvaltar skolfastigheter i Stockholm har de senaste åren gått från kurvstyrning till behovsstyrning. Nu har bolaget tagit nästa steg och är sedan ett drygt år tillbaka ett av de första i fastighetsbranschen som startat AI-styrning i stor skala.

Det nya AI-driftsystemet som kallas ”Solida, SISAB online intelligent data-analys” har gett bättre komfort i skolfastigheterna och ökat medeltemperaturen med en grad, samtidigt som energianvändningen har minskat med 4 procent på värmesidan och 15 procent på elsidan.

Niklas Dalgrip på SISAB.

– Men det mest fantastiska av allt är att vi har fått 23 procent färre felanmälningar. Systemet jobbar dygnet runt och vi ser de här resultaten och vi ser det på en stor yta, så det har varit ett genomgående bra resultat, sa Niklas Dalgrip, chef för bolagets driftavdelning, när han höll ett föredrag nyligen på Sveriges Allmännyttas Energieffektiviseringsdag.

Stora Inneklimatpriset
SISAB tilldelades den 20 maj Stora Inneklimatpriset för utvecklingen av AI-systemet. Juryn skrev i motiveringen att: ”Solida utgör en innovativ kombination av mätteknik och teoretisk modellering som redan visat sin potential att komma till praktisk nytta”.

Priset delas varje år ut till ett företag eller en organisation inom inneklimat, energi och vvs, som utvecklat en betydelsefull produkt, tjänst eller metodik med goda möjligheter att komma till praktisk nytta.

Lillasyster hittar brister
Det nya AI-driftsystemet som kallas ”Lillasyster” av medarbetarna, styr och övervakar 75 byggnader. Men systemet hittar dessutom brister som måste åtgärdas vilket skapar nya möjligheter för SISAB att kunna arbeta mer proaktivt.

– Det handlar väldigt mycket om att se samband och få ett förändrat synsätt. Att gå från ett reaktivt till ett proaktivt arbetssätt. Vad är det till exempel som driver vattenanvändningen? Letar vi läckor eller jobbar vi med system för att inte få läckor?

Visar orsaker till fel
Eftersom AI-systemet tittar på alla signaler som kommer in kan SISAB få information om vad som orsakat ett problem. Har till exempel temperaturen på varmvattnet blivit för låg kan systemet visa om det är fjärrvärmen som försvunnit eller om en ventil har gått sönder.

– Då kan vi fokusera på att åtgärda det och se trender på ett helt annat sätt. Vi har inte bara ett fel, utan vi har också en beskrivning av orsaken till felet. Då har vi fått det här systemet att bli en utredare.

Mycket mer jobb
Många är rädda för att AI kommer att innebära att en massa jobb försvinner, men Niklas berättade att på SISAB är det tvärtom.

– Vi tror inte att vi kommer att få mer jobb, utan vi tror att vi kommer få mycket mer jobb. Systemet generar verkligen arbete. Ingen kommer bli arbetslös. Det finns faktiskt mycket att göra inom energiområdet. Nu är det inte någon som sitter och tittar på en fastighet åt gången, utan systemet bevakar fastigheterna dygnet runt.

Vägen till AI
SISAB har tidigare blivit uppmärksammat för att bolaget har kopplat upp sina fastigheter och övervakat och styrt dem online, vilket innebär en besparing med 40 miljoner kronor per år.

Men med tusentals sensorer i fastigheterna blir det fruktansvärt mycket data som skickas in. Bolaget har till exempel 17 000 temperatursensorer och 6 000 koldioxidsensorer.

– Klarar vi av att ha en driftpersonal som övervakar dem? Nej, det gör vi ju inte. Då har vi det gamla tänket: vi får ett larm och då reagerar vi. Men nu jobbar vi med beräkningar och optimering dygnet runt året om. Vår Lillasyster sover ju aldrig.

Räknar i digitala tvillingar
AI-driftsystemet använder sig av historiska data och realtidsdata från sensorerna samt vissa data som hämtas från nätet, till exempel ekonomiska data som priset för fjärrvärme.

All data transporteras till databasen och skickas vidare till virtuella modeller av fastigheterna, det vill säga digitala tvillingar. I modellen för varje fastighet görs sedan beräkningar utifrån bästa möjliga lösning.

Systemet tar alltså hänsyn till både ekonomi och driftparametrar och gör ungefär en miljon beräkningar varje timme. I dagsläget uppdateras förvärdena i genomsnitt var 15:e minut.

Dynamisk styrning
Niklas berättade att gränsvärden bestämmer hur temperatur och koldioxidhalt styrs i fastigheterna.

– Till det måste vi ha något att jobba med och då har vi trycket på frånluft och tilluft. Vi har temperaturen på tilluft och framledningstemperaturen på värmesystem. Så de parametrarna jobbar tillsammans. Även där har vi satt in vilka gränsvärden vi ska jobba med i fastigheten. Precis som i bilen har vi en växellåda där vi kan styra om vi ska fokusera på energi eller klimat. På så vis jobbar hela fastigheten för att hitta bästa värde.

Anpassar vid effektbrist
I Stockholm finns problem med effektbrist under kalla vinterdagar. Även här kan AI-systemet spela en viktig roll.

– Vi kan tala om för systemet när vi har effektbrist i staden och kanske behöver sänka effekten till våra system dynamiskt över hela linjen. Då kan vi göra det och systemet anpassar sig och levererar ändå en bra komfort. Så systemet kan göra förändringar dynamiskt i sitt arbete för att kunna nå sådana saker.

Många möjligheter
SISAB tittar nu på hur man ska utveckla AI-systemet i framtiden. Här finns många möjligheter och bolaget har redan börjat dra slutsatser om hur man ska gå vidare.

– Vad kan intelligensen göra, hur ska vi tänka, hur ska vi beräkna? I här fallet har vi sagt att vi ska ha ett bättre gränssnitt där vi kan få in mer utrustning med ny funktionalitet. Ju mer sensorer vi kan processa i systemet, desto mer vet vi och desto mer kan vi lösa.

Viktiga partners
SISAB har hela tiden allierat sig med tänkbara samarbetspartners för att tillsammans kunna driva utvecklingen av AI-systemet framåt. Bolaget är så stort att det själv kan klara finansieringen, men för mindre bolag rekommenderar Niklas att de försöker hitta samarbetspartners för att kunna finansiera systemet.

– När jag pratar med mindre kommuner så brukar jag säga att kommunbolaget ska alliera sig med energibolaget. Sen tittar man på hur många samarbetspartners man har och kan på så vis få ihop det. Så att samverka är jätteviktigt.

Vad kostar det?
Hur mycket kostade SISAB:s investering i AI-systemet? Niklas berättade att investeringen har en avbetalningstid på bara 2,5 år.

– Men det är ju det vi skapar som är det intressanta. Kan vi minska energiförbrukningen eller effekten är det en möjlighet. Då är det en nytta vi kan skapa och då är det det vi ska prata om. Det man måste visa när man gör de här sakerna är hur mycket pengar man sparar, eftersom vi behöver sponsorer för att kunna fortsätta vårt energieffektiviseringsarbete.

Råd för att börja
Till fastighetsbolag som vill komma igång med AI-driftsystem gav Niklas rådet att inte satsa på en jättehäftig fastighet, utan på ett helt fokusområde, till exempel inomhustemperatur.

– Då lär man sig det i ett gäng av fastigheter, så att man sätter de arbetsrutinerna. Sen skalar man upp det över hela beståndet. Så tar man de lågt hängande frukterna och bygger på. Men grundläggande för att kunna göra den här typen av arbeten generellt sätt är att man strukturerar. Man måste ha en struktur utifrån hur man bygger sina system, vilken nomenklatur man har och vilka språk man pratar. Det finns många innovatörer och kreatörer, men man ska alltid omge sig med duktiga struktörer. Det är jätteviktigt.

Text: Mats Cato
mats.cato@forvaltarforum.se