Kriminologen Mia Puur har tagit fram en ny metod för att identifiera sårbara områden.
Demografiska data kan vara ett viktigt komplement till polisens definition av utsatta områden. Nu finns en metod som visar nya områden som befinner sig i riskzonen.
I sin masteruppsats har kriminologen Mia Puur analyserat områden i landet utifrån data från SCB om arbetslöshet, åldersfördelning, andelen invånare med utländsk bakgrund och hushåll med ensamföräldrar.
– Polisen gör en jättestor analys när de kartlägger utsatta områden. Det är ett gediget arbete där de tar in väldigt många olika faktorer och jag känner inte till allt om det. Men det är fullt möjligt att de tar med information från SCB. Men jag antar att de i alla fall inte gör på det här sättet med mikroplatser som jag har gjort, säger Mia Puur som presenterat sina resultat i en masteruppsats vid Malmö universitet.
Nationell mikroanalys
Mia Puurs undersökning är en nationell mikroanalys baserat på ett statistiskt rutnät bestående av rutor med dimensionen 250 x 250 meter, där varje kvadrat har information om sociodemografiska data över just den platsen.
Huvudsyftet har varit att identifiera en statistisk modell som mer objektivt kan identifiera områden som är sårbara eller inte.
– Det kan vara stor skillnad i vad en polis i liten ort ser som allvarligt än vad en polis som arbetar i ett utsatt område i Stockholm ser som ett problem, säger Mia Puur.
Jämför demografiska data
Uppdelat på utsatta områden, riskområden och särskilt utsatta områden har polisen identifierat 60 sådana områden i Sverige. Med hjälp av rutnätsmetoden har Mia Puur jämfört demografiska data för dessa rutor med andra områden i landet.
Går det rent statistiskt, baserat på socio-demografiska data, att identifiera utsatta områden i polisens nationella sammanställning, frågar hon sig?
Samtidigt ser hon att det finns indikatorer som är mer förekommande i utsatta områden.
13 områden i riskzonen
Enligt Mia Puurs modell krävs minst fyra sammanhängande rutor för att området ska klassificeras som utsatt.
Resultatet i hennes undersökning blev 13 nya helt fristående områden som riskerar att bli utsatta i framtiden – som till exempel Flemingsberg i Stockholm och Kortedala i Göteborg – som man därför bör vara vaksam på.
Men det finns också det omvända förhållandet: Bellevuegården i Malmö och Koppargården i Landskrona är enligt hennes modell inte utsatta längre.
Nya sårbara områden
Mia Puur finner även 16 nya områden som angränsar till utsatta områden och som har liknande demografiska data.
– Jag ser samma struktur i de här 16 områdena som jag ser i de utsatta områdena vad gäller de data jag har tittat på. Men jag hade inte tillgång till brottsstatistik, så jag kan inte uttala mig om hur brottsstatistiken ser ut i de här områdena. Och polisens definition av utsatta områden bygger väldigt mycket på brottsligheten.
Upptäcker problem tidigt
Kan man upptäcka i förväg om ett område riskerar att bli utsatt med den här metoden?
– Ja, man kan i alla fall upptäcka att det finns en viss problematik i de här områdena som man borde fundera på hur man kan förbättra. Om man lägger till brottsstatistiken kan man upptäcka sånt, men brottsligheten är väldigt betydelsefull om man ska klassa ett område som utsatt. Sen finns ju även social utsatthet och den är också viktig.
Metoden ger ny bild
Mia Puur berättar att i Malmö klassas Nydala, Hermodsdal och Lindängen som ett enda utsatt område fast det är tre olika bostadsområden.
– Områdena i polisens nationella sammanställning omfattar allt från 4 till 76 rutor. Blir områden väldigt stora ökar risken för stigmatisering, säger Mia Puur och tillägger;
– Min metod breddar bilden, kan innebära en effektivisering av polisens arbete och öppna för mer riktade insatser. Social utsatthet är en omfattande problematik som inte kan lösas av enbart polisen.
Lägger till brottsdata
Mia Puur har fått bra respons från Polisen som är intresserade av hennes metod. Nu ska hon och hennes handledare publicera en vetenskaplig artikel där de även lägger till brottsdata.
– Då tror jag att det blir ännu mer intressant för Polisen. Förhoppningsvis kan det hjälpa dem att effektivisera sin kartläggning av de här områdena, säger Mia Puur.
Text: Mats Cato/Malmö universitet
redaktionen@forvaltarforum.se
