Gårdsten visar vägen för utsatta områden

Nästa år kan Gårdsten bli första förorten som stryks på listan över särskilt utsatta områden. Läs om det långsiktiga arbetet bakom framgången.

Ulf Merlander. Foto: Polisen

– Jag tycker inte att svenska politiker behöver åka till New York för att studera New York-modellen utan de bör åka till Gårdsten i stället för att studera Gårdstensmodellen, säger Ulf Merlander, lokalpolisområdeschef i nordöstra Göteborg.

Han berättar att Gårdsten i dag har betydligt bättre brottsstatistik än genomsnittet för Göteborg. Dessutom faller antalet anmälda brott i Gårdsten. Under perioden januari–september förra året anmäldes 789 brott jämfört med 631 under samma period i år.

– Så som det ser ut nu kommer vi föreslå att Gårdsten tas bort från listan över särskilt utsatta områden vid nästa revidering som jag tror att Noa, Nationella operativa avdelningen, kommer att göra 2019, säger Ulf Merlander.

Michael Pirosanto.

Skapar hopp
Hur kan vi skapa attraktiva förorter och minska brottslighet och segregation? I Gårdsten beror den positiva utvecklingen till stor del på Gårdstensbostäders långsiktiga arbete, som numera kopieras av andra bostadsbolag under namnet Gårdstensmodellen.

Bolagets vd Michael Pirosanto konstaterar att arbetet med att lyfta de 23 särskilt utsatta områdena i Sverige är en av de viktigaste frågorna i dag.

– Det går att komma ur det här om man jobbar i området och har goda samarbetspartner. Men det här hade aldrig gått om vi inte hade haft det här engagemanget och viljan hos personalen. Det är väldigt viktigt att Gårdsten tas bort från listan över de särskilt utsatta områdena för att ge de andra områdena hopp om att det går, säger han.

Helhetssyn och engagerad ägare
Michael Pirosanto berättar att Gårdstensbostäder har haft en helhetssyn ända sedan bolaget bildades 1997. Det innebär att man prioriterar hållbarhet i alla de tre dimensionerna: social, ekonomisk och miljömässig.

Han menar att man måste jobba långsiktigt på alla fronter. Ingen enskild åtgärd är avgörande, utan det är alla åtgärder som tillsammans har gett Gårdsten ett lyft.

– Sen ska man inte glömma att Gårdsten bildades som ett utvecklingsbolag och bakom oss hade vi Sveriges största allmännyttiga koncern, Förvaltnings AB Framtiden. Man måste ju ha en ägare som vill ha utveckling.

Inga projekt!
Michael Pirosanto betonar att det måste finnas en långsiktig strategi bakom arbetet.

– Vi sysslar inte med projekt. Projekt är kortsiktiga saker som man lägger ner. Det handlar om utveckling och det har pågått i 21 år. Projekt skapar inte tillit hos människor.

Någon snabbfix för att lyfta särskilt utsatta områden finns alltså inte, enligt Michael Pirosanto. Men med hjälp av Gårdstensbostäders lärdomar kan arbetet gå lite snabbare. Länkar till broschyrer och informationsmaterial hittar du under artikeln.

Delaktighet och närvaro
Nyckelorden är delaktighet när det gäller hyresgästerna och att bolagets kontor och alla medarbetare finns närvarande i området.

– Det skapar tillit. Annars kan man inte lyckas med det här. Vi får ju tillit eftersom vi syns i våra områden, från vd:n till huscheferna och alla andra medarbetare.

Bostadsbolaget har samma öppettider som Ica supermarket i området.

– Vi är närvarande 365 dagar om året. Vi har öppet från klockan 8 på morgonen till 11 på kvällen. Vi är här när våra kunder kommer. Så är det inte traditionellt inom fastighetsbranschen.

Gårdstensbostäders medarbetare från broschyren Gårdsten i ledning (2014).

Motiverade medarbetare
Hur jobbar Gårdstensbostäder för att stödja och engagera de anställda?

– Det är en jätteviktig fråga. Man måste förstå att det är väldigt tungt att arbeta i särskilt utsatta områden. Personalen måste ha starkt engagemang och vilja.

Michael Pirosanto berättar att bolaget satsar mycket på team-utveckling och har fått hjälp av en av Sveriges främsta experter på området, Jarl Silfverberg på Försvarshögskolans ledarskapsinstitution. Läs mer om detta arbete i broschyren ”Gårdsten i ledning”.

Platt organisation och samarbete
Gårdstensbostäder har ingen traditionell organisation, utan delegerar ansvar och beslut till huschefer och andra medarbetare som möter hyresgästerna.

De anställda talar 22 språk, vilket är en stor tillgång i ett område med ett 80-tal etniska grupper.

– Men med 30 anställda kan vi inte klara allt, utan vi har hjälp av våra samarbetspartners som kommer från näringslivet, föreningar, politiken, hyresgästorganisationen, ja hela samhället.

Beslut nära hyresgästerna
Läs broschyren ”Nyckeln till framgång”. Där beskrivs huschefsorganisationen där förvaltarna ansvarar för cirka 400 lägenheter. De möter upp sina hyresgäster och kan ta beslut själva eftersom de är resultatansvariga.

Strategin att låta hyresgästerna vara med och påverka är ännu tydligare i styrelsen.

– Vi har har en styrelse som består av boende i bolaget. Sex av dem bor här och Mohamed Hama Ali är koncernrepresentant och ordförande. Det är också en tillitsfråga. De boende som bor här beslutar om sitt område.

Trygghetsvärdarna bidrar till ökad trygghet och trivsel.

Viktiga trygghetsvärdar
Bolagets trygghetsvärdar spelar en mycket viktig roll för att öka tryggheten och minska brottsligheten. De sex heltidsanställda trygghetsvärdarna är tillgängliga alla tider på dygnet, har god lokal kännedom och bred kompetens.

– Vår trygghetsgrupp startade 2002. De ansvarar för våra fastigheter på kvällen med service, lånar ut lokaler, stänger centrum, går runt och pratar med ungdomar, sköter felanmälan med mera. Det är kundvård, säger Michael Pirosanto.

Lokalpolisområdet har ett omfattande samarbete med trygghetsvärdarna.

– Vi träffar regelbundet deras gruppledare och tittar på vilka problem som finns i området, säger Ulf Merlander. Sen adresserar vi de problemen till de som har bäst möjlighet att göra något åt det. Det kan till exempel vara polisen, socialtjänsten eller trafikkontoret. På det sättet blir det väldigt tydligt vem som ska göra vad.

Bevakningskameror
Har Gårdstensbostäder ökat kamerabevakningen under senare år?

– Nej, men vi har haft kamerabevakning sedan 2000 i vårt centrum. Och när vi renoverar våra garage sätter vi in kameror. Det är ett önskemål från våra hyresgäster. Vi har tagit bort alla burar i garaget. Men det är inte så att kamerorna har ersatt burarna, utan det beror på att vår brottsstatistik har blivit bättre i Gårdsten, säger Michael Pirosanto.

När det gäller hållbarhet har Gårdstensbostäder jobbat mest med den sociala delen, framför allt med tryggheten och att skapa lokala jobb. Sedan starten 1997 har bolaget och dess samarbetspartner skapat 3 000 jobb i området.

Upphandling och företagscenter
En av Gårdstensbostäders metoder för att skapa jobb är social upphandling.

– Vi har jobbat med social upphandling i 21 år. Vår ordförande Mohamed Hama Ali skrev om det i avhandlingen ”Framtid Gårdsten”. Vi har jobbat med detta hela tiden, men det hette inte social upphandling då.

Bolaget har också ett omfattande samarbete med näringslivet.

– När vi kom hit 1997 fanns det 8 företag etablerade här. I dag är det över 50. Företagsutvecklingen är väldigt viktig för att skapa lokala jobb. Vi har bland annat byggt ett företagscenter med en väldig blandning av små och stora företag.

Terza Kader och Amela Turulja, före detta sommarjobbare, numera styrelseledamöter.

Sommarjobbare i styrelsen
I somras erbjöd Gårdstensbostäder i samarbete med Göteborgs stad 120 lokala ungdomar sommarjobb. Här finns också möjlighet att avancera till ledare.

Att erbjuda sommarjobb till lokala ungdomar är inte så ovanligt bland svenska bostadsbolag, men att dessa ungdomar senare blir styrelseledamöter är inte lika vanligt.

I senaste numret av bostadsbolagets tidning Gårdstenbladet finns en artikel som handlar om Terza Kader och Amela Turulja som började som sommarjobbare och ledare och nu sitter i Gårdstensbostäders styrelse. Artikeln kan du läsa här.

– Det är det som är samhällsbygge när man får med ungdomar i området som budbärare och har en blandad styrelse med både unga och äldre. Jag förstår inte varför inte fler bostadsbolag gör så, säger Michael Pirosanto.

Läxhjälp och stipendier
Att stödja eleverna i Gårdstensskolan är också en viktig uppgift, speciellt med tanke på att bara hälften av eleverna som gick ut nian i somras hade godkända betyg.

– Vi stödjer stiftelsen Läxhjälpen och delar ut stipendium till duktiga elever, inte bara till de som har bra betyg, utan även till allmänt duktiga elever.

En annan viktig uppgift för att öka den sociala hållbarheten är att erbjuda fritids- och hälsobefrämjande aktiviteter för alla boende.

Gårdstensbarnen på GAIS fotbollsträning 2016.

Fotbollsträning med Gais
I samarbete med olika föreningar och företag erbjuder Gårdstensbostäder en rad olika aktiviteter. Bland annat finns ett samarbetsavtal med fotbollsklubben Gais och 23 lokala partners som ger barn i åldrarna 6–12 år möjlighet att träna fotboll två dagar i veckan.

Träningen sker i Dalen och i Gårdstensbostäders idrottshall mitt i området.

– Det är viktigt att det är nära. För en sexåring är det bara att gå ner på gården och bort till idrottshallen. De behöver inte åka en mil för att spela fotboll. Det är en trygghetsfråga. Det är också bra att det är lätt för föräldrarna att hänga med.

Aktiviteter för alla
Michael Pirosanto räknar upp några av de övriga aktiviteterna. Det finns Hopp och spring för barn mellan 8 och 12 år, Löparskolan och Träningsträffen. Det finns även möjlighet för barnen att gå på en seglarskola som drivs av GKSS i samarbete med Rotary Långedrag.

I Gårdsten finns också Hälsostugan som ryms i Gårdstensbostäders stora ombyggda gym och här har bolaget anställt en egen folkhälsovetare som heter Johanna Froode.

– Hur många fastighetsbolag har det? Det här arbetet ingår i att göra ett mer jämlikt Göteborg. Man ska veta att det skiljer sju år i livslängd mellan Gårdsten och Långedrag.

Ökat valdeltagande
Valdeltagandet i särskilt utsatta områden är väldigt lågt i jämförelse med riksgenomsnittet. Gårdsten är inget undantag. Området hade landets lägsta valdeltagande i kommunvalet 2014, men nu är detta på väg att ändras.

Organisationen ”Angered är här”, som får stöd av Göteborgs stad och Gårdstensbostäder, engagerade ett 30-tal ungdomar som demokratiambassadörer. Innan valet i år knackade de dörr, pratade med folk på gator och torg samt gick ut med information på sociala medier.

I Norra Gårdsten röstade i år 41 procent i kommunalvalet, vilket var en avsevärd förbättring. Och i riksdagsvalet i Södra Gårdsten gick valdeltagandet upp från 55,4 till 62,8 procent.

– För första året hade vi förtidsröstning i Gårdsten. Vi upplät lokaler i centrum och hjälpte till att marknadsföra det i våra kanaler, säger Michael Pirosanto.

Botrygg bygger bostadsrätter med inflyttning 2020-2021.

Blandstaden växer
Inte sedan miljonprogrammets dagar har det byggts så mycket i Gårdsten som i dag. Nio byggbolag bygger villor, radhus, egna hem, bostadsrätter, förskolor, centrum, föreningslokaler och seniorboenden.

Michael Pirosanto menar att detta är mycket viktigt av flera skäl. Bland annat kan de som bor i området göra bostadskarriär eller byta bostad när deras behov förändras. Men det är också viktigt att blanda bebyggelse inne i området.

– Bygger man bara utanför området finns risk för att det blir vi och dem.

Attraktivt boende
När Gårdstensbostäder bildades 1997 fanns 800 tomma lägenheter i området. I dag är  alla lägenheterna uthyrda. Vad betyder det för Gårdsten?

– Självklart betyder det mycket. I dag söker sig människor aktivt till Gårdsten. Det är jätteviktigt, säger Michael Pirosanto.

Text: Mats Cato
mats.cato@forvaltarforum.se