Fem slåss om utmärkelse för bästa renovering

94 procent av byggavfallet har återvunnits i samband med renoveringen av Stockholms stadsmuseum.  Foto: Serneke

Fem ombyggnader tävlar i år om utmärkelsen Stockholms Byggmästareförenings Rot-pris. De nominerade bidragen är goda exempel på ombyggnader med ambition att ge byggnaderna en förlängd brukstid och att bäst ta tillvara dess särdrag och kvaliteter. Vinnaren av Rot-priset presenteras i Kulturhuset den 24 maj. Här är de nominerade:

Stockholms Stadsmuseum

I renoveringen var målsättningen att ta bort spår från tidigare ombyggnader och att öppna upp planlösningen genom att ta bort förbyggnader för fönster och omvandla kontorsrum till publika ytor. Dessutom var en förbättring av tillgängligheten central, liksom att göra en teknisk uppgradering i form av ny ventilation, nytt värmesystem och ny belysning.

Fastigheten är ett byggnadsminne, vilket har inneburit flera avvägningar när ny teknik skulle förenas med det gamla huset – här utgjorde installationen av den nya ventilationsanläggningen den största utmaningen. Hållbarhet har varit prioriterat i detta arbete, vilket bland annat inneburit att 94 procent av allt byggavfall har återvunnits och att byggnadens energiförbrukning har minskat med 50 KWh/kvm.

Kvarteret Grävlingen

Foto: Sara Danielsson

Demokrati och jämställdhet har varit ledord i renoveringen av Kvarteret Grävlingen på Regeringsgatan och ambitionen har varit att öppna upp det tidigare slutna bankpalatset till en trygg och inbjudande plats för allmänheten. Den karaktäristiska ljusgården inrymmer numera såväl restauranger som co-workingytor och runtom finns kontorsytor med fönster som vetter mot inomhustorget. Halvprivata, privata och allmänna ytor går i varandra och skapar plats för spännande möten.

Grunden till den nuvarande fastigheten Grävlingen uppfördes på̊ 1970-talet och år 2002 genomfördes genomgripande ombyggnader. I arbetet med den senaste renoveringen har den största tekniska utmaningen bestått i att anpassa gatuhöjder till nya entréer och bjälklag. Man har i projektet försökt att behålla mycket av de befintliga materialen och glaspartierna och undvika att riva där det har varit möjligt.

Nationalmuseum

Foto: Åke Eson Lindman

Renoveringen och ombyggnaden av Nationalmuseum är en av de största omdaningarna av ett statligt byggnadsminne i modern tid. Projektets omfattning och komplexitet har krävt hög närvaro på plats och tät kommunikation mellan beställare, entreprenörer, konsulter och hyresgästen. Byggnaden har höga kulturhistoriska och arkitektoniska värden både in- och utvändigt och ambitionen har varit att, utöver att uppdatera byggnaden till ett fullt modernt museum, ta fram och stärka dess ursprungliga originalarkitektur.

Balansen mellan att värna ett 150 år gammalt byggnadsminne och att utveckla byggnaden för nya krav har varit en utmaning. De tekniska installationerna har i största mån placerats dolt i byggnaden. Nationalmuseum är nu miljöcertifierat med en beräknat minskad energiförbrukning trots högre klimatkrav och mer yta. För att minska projektets långsiktiga miljöpåverkan har andelen avfall som lagts på deponi minimerats till 0,3 procent av byggavfallet.

Frans Schartaus Handelsinstitut

Foto: Mattias Södermark

Frans Schartaus Handelsinstitut uppfördes 1913 i en tidstypisk nationalromantisk stil och byggnaden ingår i Södermalmssilhuetten. Projektet har inneburit en fullständig upprustning med byte av tekniska system och anpassning för skolverksamhet i ny regi – det nya P A Fogelströms gymnasium. Byggnaden är kulturhistoriskt klassificerad (grönmärkt), vilket innebar begränsningar för vilka åtgärder som fick vidtas i renoveringsarbetet. De byggnadstekniska utmaningarna bestod i att ta tillvara byggnadens särprägel och historiska värden och samtidigt anpassa den till modern skolverksamhet.

De högt ställda miljömålen gav en energieffektivisering med 41,9 procent och i renoveringen har stor vikt lagts vid att välja långsiktigt hållbara och giftfria material. Genom att renoveringen Bim-projekterades kan den digitala informationen om byggnaden användas i den löpande förvaltningen och på så sätt spara stora resurser.

Nacka Strand No4

Foto: Mikael Olsson

Det tidigare kontorshuset i Nacka Strand har byggts om och byggts till för att istället bli bostäder och förskola. Ombyggnaden från kontor till bostäder är en del av en större förvandling av Nacka Strand som från att ha dominerats av kontor ska bli ett tätt, blandat och levande område. Det befintliga huset uppfördes under tidigt 1990-tal och byggdes ursprungligen för att inrymma två större hyresgäster – bland annat har Telia och Apoteket haft sina huvudkontor här.

I fastigheten finns även en förskola och ett garage för hela området, vilket gör att byggnaden är tillgänglig även för dem som inte bor här. En av de stora byggnadstekniska utmaningarna har varit att hantera de olika marknivåerna i anslutning till huset, inte minst med avseende på fasadens nya horisontella stålprofiler och lösningar för håltagning för ventilationsdon.

Bli den första att kommentera "Fem slåss om utmärkelse för bästa renovering"

Lämna en kommentar