Vi har just förvärvat en äldre fastighet. Vid senaste regnvädret rann stora mängder dagvatten ner mot grannfastigheten. Vilket ansvar har vi för att ta hand om dagvattnet vid större flöden? Experten ger svar och råd.
Först lite historik kring omhändertagande av dagvatten.
Sedan 1860-talet har det funnits kombinerade spill- och dagvattenledningar i Stockholm. Vatten leddes bort genom dessa, till en recipient, närliggande mottagande enhet. Man började bygga reningsverk på 1930-talet och avloppsvattnet (spill- och dagvattnet) renades innan det släpptes ut.
År 1963 kom en vattendom som gjorde att man byggde om delar av det kombinerade ledningsnätet till duplikatsystem för avledning av avloppsvatten. Det är ett separerat system där spillvatten och dagvatten avleds i olika rörledningar. Syftet var att avlasta reningsverken från dagvatten. Dessutom för att minska de bräddningar (nödutsläpp av orenat spill- och dagvatten i recipient) som sker då dagvattenflöden är mycket höga.
Duplicerande av befintliga området sker numera då det är möjligt vid ombyggnationer samt vid nybyggnation.
Vad är dagvatten och vad innebär LOD?
Dagvatten utgörs av regn- och smältvatten som tillfälligt rinner över ytor som asfalt, grus, tak med mera.
Varje fastighetsägare ansvarar för omhändertagande av dagvatten på sin fastighet (Lokalt Omhändertagande av Dagvatten).
Ett domstolsfall
2021 kom ett intressant rättsfall från Högsta domstolen (NJA 2021 s. 473 ”Trasiga dagvattenanläggningen”). Målet rörde en fastighet som hade en trasig dagvattenanläggning som orsakat vattenskador på grannfastigheten.
Enligt jordabalken kapitel 3 § 1 ska en fastighetsägare ta skälig hänsyn till omgivningen. Högsta domstolen fann att ett åsidosättande av den regeln skedde genom aktiva handlingar. Dessutom genom underlåtenhet att handla. Man krävde därför ansvar för vårdslöshet från skadevållaren.
I målet fann Högsta domstolen att ägaren till den fastighet som orsakat skadorna på grannfastigheten var ersättningsskyldig för skadorna. Detta, eftersom fastighetsägaren inte kontrollerat anläggningen för att bedöma dess skick och underhållsbehov. Högsta domstolen skriver i domen att:
När X 2002 tillträdde som ägare var dagvattenanläggningen drygt 70 år gammal. Det fanns mot den bakgrunden anledning att räkna med att anläggningen var i dåligt skick. X borde ha insett att brister i anläggningen kunde leda till omfattande skador på omgivningen och att det därför var motiverat att vidta riskmotverkande åtgärder. X borde därför på eget initiativ ha kontrollerat anläggningen för att bedöma dess skick och underhållsbehov. Även om en inspektion inte nödvändigtvis skulle ha inneburit att bristerna i anläggningen hade upptäckts, skulle den ändå ha haft en påtaglig riskreducerande effekt. Det var därför inte förenligt med skyldigheten att visa hänsyn i rättsförhållandet mellan grannar att avvakta med kontroller och åtgärder till dess att ett läckage uppstod.
Ditt ansvar som fastighetsägare
- Högsta domstolens dom innebär alltså att det kan finnas skäl att kontrollera den egna fastighetens LOD. Detta gäller inte bara när skada eller misstanke om skada uppstått, utan även i förebyggande syfte.
- Om det blir översvämningsskador på en närliggande fastighet på grund av åtgärder/underlåtenhet att vidta åtgärder, kan det utgå en ersättning för dessa enligt jordabalken.
- Är det förorenat vatten eller avloppsvatten kan skadestånd istället utgå enligt miljöbalken eller vattentjänstlagen beroende på omständigheterna.
- Om det blir översvämningsskador på annan fastighet, av vattenflöden genom grävning, kan miljöbalken bedöma att det är en miljöskada.
Nämi Sandart
Entreprenadjurist på Fastighetsägarna Service
