Många fastighetsägare har de senaste åren uppgraderat sina hissar från 2G till 4G. Det låter tryggt. Modernt. Framtidssäkert. Men frågan är: är det verkligen det? Ny teknik kan sätta gamla larm ur spel. Hissexperten ger råd om hur fastighetsägare bör tänka.
I tiotusentals hissar runt om i Sverige bygger nödkommunikationen fortfarande på äldre signaleringsmetoder, även om uppkopplingen sker via 4G. Själva larmöverföringen är i många fall konstruerad för mobilnät som skapades för 30–40 år sedan.
Redan idag har många hissfirmor problem med de obligatoriska testlarmen enligt EN81-28. Varje hiss ska automatiskt skicka testlarm minst var tredje dag för att säkerställa att kommunikationen fungerar. I praktiken uppstår återkommande fel, uteblivna testlarm eller bristande kvittenser.
Systemen är med andra ord redan pressade. Och nu förändras mobilnäten ytterligare. Under de senaste åren har mobiloperatörerna gått över till mer avancerade röstcodecs, exempelvis EVS (Enhanced Voice Services). EVS är optimerad för mänskligt tal och ger högre samtalskvalitet, men är samtidigt mindre tolerant mot äldre tonbaserad signalering.
Modern teknik filtrerar bort mänskligt tal
Nästa steg är IVAS, en del av 5G-Advanced, som införs successivt under de kommande åren. IVAS använder ännu mer avancerad, AI-baserad ljudkodning och är fullt optimerad för mänskligt tal och spatialt ljud. Det innebär att nätet i praktiken filtrerar bort signaler som inte uppfattas som tal.
Äldre hisslarm bygger däremot på tonbaserad signalering inuti själva röstsamtalet. Dessa toner är inte tal – och i moderna nät riskerar de att förvrängas, förskjutas i tid eller filtreras bort helt.
När nätet blir ännu mer digitalt och ännu mer taloptimerat ökar därför risken att dessa signaler inte överförs korrekt. Det är därför problemen inte kommer minska, utan kommer bli allt vanligare.
Larmet kopplas inte fram
Konsekvensen är inte bara fler tekniska felrapporter. Den verkliga risken är att en person trycker på larmknappen i en hiss, och att samtalet inte kopplas upp korrekt till larmcentralen.
Om signaleringen störs kan larmkedjan brytas trots att hissen “har uppkoppling”. För den som sitter instängd spelar det ingen roll om hissen använder 2G, 4G eller 5G. Om kommunikationen inte fungerar är hissen i praktiken utan nödtelefon.
Fastighetsägarens ansvar
För fastighetsägare handlar detta om ansvar. EN81-28 kräver att nödkommunikationen fungerar tillförlitligt, att hissen identifieras korrekt och att testlarm skickas regelbundet utan avbrott.
Att enbart installera en 4G-modul är inte en långsiktig lösning om tekniken bakom fortfarande är tonbaserad och DTMF-baserad.
Den enda hållbara vägen framåt är helt digitala lösningar där både larmsignalering och röstkommunikation är IP-baserade och anpassade för moderna nät, utan beroende av äldre analog signalering.
Den avgörande frågan är inte om hissen är uppgraderad till 4G.
Den avgörande frågan är om nödkommunikationen är fullt digital och framtidssäker. Är den inte det bör fastighetsägaren se till att få detta åtgärdat.
När någon sitter fast i en hiss finns det inget utrymme för osäkerhet.
Det måste fungera. Varje gång.
Pontus Ärlerud,
Hissexpert
