Ny metod stoppar våld i hemmet

– Huskurage är jättebra, säger Johan Lejon, säkerhetsansvarig på Wallenstam.

Wallenstam arbetar systematiskt för att minska våld i nära relationer bland sina hyresgäster. Fastighetsbolagets säkerhetsansvarige Johan Lejon berättar hur det går till.

Arbetet görs i samarbete med Huskurage, en ideell förening som bildades 2014 för att stoppa våld i nära relationer. Föreningen sprider en policy som också kallas Huskurage och som beskriver för hyresgäster hur de ska agera när de hör eller ser någon som far illa i huset. På en skylt i trapphuset uppmanas grannar att ringa på och fråga vad som står på, ta hjälp av andra grannar och ringa polisen.

Metoden har fått stor uppmärksamhet och många fastighetsbolag, kommuner och polisen har infört eller håller på att införa policyn. Wallenstam var det första privata fastighetsbolaget som införde Huskurage. Förvaltarforum bad Johan Lejon att berätta om samarbetet.

– Vi startade fullt ut den 1 april 2015, men fick uppslaget om Huskurage hösten 2014 och började nästan omgående planera för att gå med, säger Johan Lejon.

Hur många fastigheter, hyresgäster och orter berörs?
– Vi har infört Huskurage i Stockholm, Göteborg och kommer även att införa handlingsplanen i samtliga fastigheter i Uppsala. Tanken är att få ut det här i alla våra bostadshus.

Hur gjorde ni när ni införde Huskurage i era fastigheter?
– Vi skickar ut något som vi kallar hemma hos-information till våra hyresgäster där vi informerar om Huskurage. Sen informeras nya hyresgäster om detta vid kontraktsskrivning. Vi har även informerat mer om handlingsplanen i brevutskick och trapphusinformation till våra hyresgäster. Vi samarbetar med Peter Svensson och Nina Rung som är initiativtagare till Huskurage och de är jättebra.

Har ni gjort några ändringar i Huskurage-modellen?
– I grundmodellen står det att man ska knacka på om man hör skrik från grannen och ta en dialog. Vi uppmanar i stället våra hyresgäster att först ringa polisen, sedan ringa på hos grannen och därefter gå in i sin lägenhet. Vi vill inte att någon ska bli angripen av en våldsverkare. Jag säger inte att det är fel att prata med grannen, men det beror på vem man själv är och hur man känner i den aktuella situationen.

– Vi har pratat med alla kommuner där våra hus finns. Sedan har vi skräddarsytt informationen för respektive kommun, så att vi har rätt logga och information på våra skyltar i trapphusen. I centrala Göteborg har vi till exempel loggor från Huskurage, polisen, Unison, störningsjouren och Göteborgs stad.

Följer ni upp hur det fungerar?
– Ja, vi mäter regelbundet nöjd kund-index och där det finns trygghetsfrågor med, men vi vet ännu inte hur mycket det här påverkar. Sedan kvalitetssäkrar vi hela tiden, så att det inte bara blir en pappersprodukt. Dessutom förser oss Huskurage med information så att vi håller koll på hur vår hemsida fungerar och hur andra som har infört Huskurage gör.

Planerar ni fler aktiviteter som är kopplade till Huskurage?
– Inte just nu. Många vill ju göra det, men det viktiga är att man måste anpassa det här efter sina personalresurser och laguppställning så att man kan göra ett bra jobb. Man får lägga det på en bra nivå. Man ska inte gå ut och lova för mycket och sedan inte kunna stå för det.

Hur agerar ni när en hyresgäst kontaktar er och säger att grannen far illa?
– Är det akut hjälper vi dem att följa handlingsplanen och ringa polisen. Men vi agerar i alla icke akuta ärenden som kommer till vår kännedom inom ett dygn eller senast närmaste arbetsdag. Vi berättar hur handlingsplanen ser ut och vad de ska göra nästa gång. Vi uppmanar alltid att de ska ringa till polisen. Och när vi agerar gör vi oftast hembesök i den aktuella lägenheten.

Hur hjälper Huskurage de som drabbas av våld?
– Vi har haft fall där någon farit illa. Då känner den personen att de har någon som lyssnar, någon de kan vända sig till och det ökar deras chanser att få hjälp. Den som har utövat våldet märker också att det har uppmärksammats och det kan leda till att våldet minskar eller upphör.

Hur hanteras de här anmälningarna av polisen?
– Ringer man akut så agerar polisen i så gott som alla fall. De åker på den typen av larm. Ringer man dagen efter så har polisen begränsade resurser och sitt regelverk att följa. Men vi på Wallenstam agerar direkt i vilket fall som helst i ärenden som vi får kännedom om. Det är inte alla bolag som har de resurserna. Då får de anpassa handlingsplanen efter det. Annars kan det bli en förtroendeklyfta.

Vilka andra aktörer har ni kontakt med?
– Det är viktigt att prata med lokala störningsjourer, socialtjänsten, kvinnojourer, polisen och Huskurage. I och med att vi har lägenheter i så många kommuner med många olika samarbetspartner är det mycket jobb i uppstarten, men när du har etablerat det här samarbetet vet vår kundtjänst hur de ska agera när hyresgäster ringer.

Kan du rekommendera Huskurage till andra fastighetsbolag?
– Väldigt varmt. Huskurage är jättebra. Det ger så mycket mervärden. Det är ett så stort signalvärde när man kommer in i en fastighet, ser skylten och känner att här är en fastighetsägare som bryr sig. Min känsla är att den övriga brottsligheten också kan minska i och med att vi visar att här har vi koll och värnar om våra hyresgäster.

Vilken respons har ni fått när ni har infört Huskurage?
– Alla som jag pratar med tycker det här är en jättebra grej. Jag har inte hört något negativt. Men jag känner själv att det är viktigt att vi har vår egen modell, där man ringer på hos grannen och sen går in i sin egen lägenhet. Jag tror att många inte skulle ha vågat agera annars. Nu gör de något i alla fall och det kan få väldigt stor betydelse.

Text: Mats Cato
mats.cato@forvaltarforum.se