Fastighetsägare behöver i allt högre grad ha koll på CSRD och ESRS. Om du inte känner att du har det, så blir du kanske lite klokare av svaren på de sex frågorna nedan.
1. Vad är CSRD och ESRS?
EU-direktivet om företagens hållbarhetsrapportering, mer känt som CSRD (Corporate Sustainability Reporting Directive), är en del i EUs plattform för hållbar finansiering. Direktivet innebär bland annat att företag och organisationer ska rapportera sin hållbarhetsinformation enligt EU-standarderna ESRS (European Sustainability Reporting Standards).
- CSRD fastställer vilken information som berörda bolag ska uppge i hållbarhetsrapporteringen.
- ESRS specificerar hur företag ska rapportera sin hållbarhetsinformation för att uppfylla direktivet och innefattar 84 upplysningskrav samt 1 178 datapunkter.
- Genomförandet av CSRD innebär även att företag som berörs av EU-taxonomin ska lämna information om miljömässig hållbarhet enligt denna.
2. Vad är poängen?
Genom CSRD vill EU uppnå att mer privat kapital riktas in mot verkligt hållbara affärer. I omställningens spår skapas en ny affärslogik där hållbarhet blir avgörande för möjligheten att bygga ett ekonomiskt framgångsrikt företag. Via standardiserad rapportering enligt ESRS kommer ett bolags hållbarhetsarbete framöver att utvärderas lika noggrant som dess finansiella resultat.
3. Varför ska min organisation starta med detta redan nu?
För att bättre förstå vilka datapunkter som ska samlas in och varför, så är det viktigt att utbilda organisationen och identifiera berörda nyckelpersoner. Detta gör det även möjligt att inom den egna organisationen skapa en ökad förståelse för hur rapporteringen hänger ihop med verksamheten och hur CSRD hjälper bolaget att arbeta hållbart och lönsamt på lång sikt. Engagemang skapas när man ser det större sambandet och affärsnyttan.
4. Vilka omfattas av CSRD?
- Stora företag/koncerner som redan omfattas av det tidigare rapporteringsdirektivet NFRD (företag av allmänt intresse med över 500 anställda).
- Stora företag och moderbolag i koncerner som under de två senaste räkenskapsåren uppfyller två av tre av de följande kriterierna relaterat till antalet anställda, nettoomsättning och balansomslutning: 250 anställda, årsomsättning på minst 550 miljoner kronor*, balansomslutning på minst 480 miljoner kronor*
- Offentligt noterade små-och medelstora företag, med undantag för mikroföretag (=med nettoomsättning <700 000 euro, balansomslutning <350 000 euro och/eller <10 anställda).
- Företag utanför EU med dotterföretag i EU som uppfyller särskilda kriterier.
- Små-och icke-komplexa finansiella institut och captive-företag för försäkring och återförsäkring.
- CSRD kommer att implementeras successivt och börjar gälla vid olika tidpunkter för olika företagskategorier. I detta nu pågår lagstiftningsprocessen i Sveriges riksdag. Först när direktivet har införts i svensk rätt kommer det att slås fast slutgiltiga villkor för vilka aktiebolag som blir skyldiga att ta fram en hållbarhetsrapport i enlighet med regelverket samt när de ska börja rapportera.
*Föreslagna gränsvärden i regeringens lagrådsremiss från 2024-02-16.
5. Vad förväntas företagen rapportera på?
Det är ESRS som pekar ut vad som ska rapporteras. De tolv standarder som innefattas i ESRS kan delas upp i generella och ämnesspecifika standarder. Den dubbla väsentlighetsanalysen är kärnan i CSRD. Arbetet med att utröna de väsentliga frågorna för ett bolag utgår ifrån en analys som både utvärderar dess egen påverkan på samhälle och miljö och hur bolaget självt är utsatt för påverkan av olika hållbarhetsrelaterade faktorer. Detta gör man tillsammans med bolagets olika intressenter.
6. Vilka nya grepp kommer med CSRD jämfört med tidigare rapportering?
- Förtydliganden om dubbelt väsentlighetsperspektiv.
- Rapportering enligt EU standarder (med utgångspunkt i-EU-taxonomin, GRI, TCFD och GHG-protokollet).
- Krav på rapportering av klimatpåverkan.
- Krav på tredjepartsgranskning.
- Rapporten ska vara en del av förvaltningsberättelsen (ej en separat rapport).
- Rapporten ska redovisas i ett digitalt format (XHTML) enligt gemensam standard i en kommande europeisk databas.
Källa: PE Teknik & Arkitektur
