Illustration: Diva/KTH
Jag var på mässa och lyssnade till ett seminarium som gällde FX ventilation vs. FTX ventilation. Det verkar vara två läger som strider emot varandra och båda sidorna hävdar att deras lösning är bäst. Men vilken lösning är bäst?
Man får väl börja med det vanliga konsultsvaret ”Det beror på”. Vi börjar med en historisk exposé:
I gamla hus är självdrag vanligast, en så kallad S-ventilation. När man eldade i köksspisen under sommaren för att tillaga mat så behövde elden luft och skorstenen blev varm. Det gjorde att man kunde få självdraget att fungera. Luften togs in via galler i fasad eller en springventil som brukar sitta under fönsterbrädan.
När man sedan gick över till centralvärme så fanns inte en varm skorsten som kunde hjälpa till att ha en godtycklig ventilation. Då kompletterade man med en fläkt och då kunde man garantera att rätt mängd luft evakuerades från lägenheten. Man eftersträvade att hålla en halv omsättning i timmen.
Frånluft och värmeväxling tillförs
Ersättningsluften kommer, som tidigare, in genom öppningar i fasaden, frånluft (F). Luften som sugs in i lägenheten håller då uteluftstemperatur och värmningen av luften sker med radiatorer. Men boenden upplever ofta ventilationen som dragig och det är inte ovanligt att uteluftöppningarna täpps till vilket leder till bristfällig ventilation.
Med stigande energipriser så blev det vanligt att man ville energiåtervinna energin i frånluften och detta löstes med en eldriven värmepump som helt enkelt kyler frånluften och levererar värme till varmvatten och värme. En enkel lösning i hus med F-ventilation som då kallas för FX. Det innebär att man har mekanisk frånluft och värmeväXling. Därför kom X:et till.
Mekanisk tilluft
Men komforten i lägenheterna är inte bättre än den gamla F-ventilationen. När man suger ut luft ur lägenheten så kommer den nya luften in genom olika öppningar. Det går inte att styra vart luften kommer in. Så vissa rum kan bli utan ventilation.
Med ökat krav på både komfort och elsnål ventilation så började man sätta in FTX. Vilket innebär mekanisk frånluft med värmeåtervinning samt filtrerad och tempererad tilluft (T). Man kan styra luften dit man vill ha den. Det kan vara vardagsrum och sovrum. Frånluften sugs ut i badrum och kök.
I dagsläget
Det var lite historik. Hur ser det ut i dagsläget?
Nu finns det en möjlighet att komplettera en FX ventilation med tilluft. Man tar värmen från värmepumpen och värmer upp tilluften till önskad temperatur. Det innebär att man då har en FXT-ventilation. Energiåtervinningen sker med en eldriven värmepump.
Skillnaden är att konventionell FTX energiåtervinner med hjälp av en värmeväxlare, som inte är eldriven.
Mitt förslag – GeoFTX
Om jag själv får välja så skulle jag vilja ha GeoFTX i mitt hus. Funktionen är att man tar hjälp av värme från berget och på så sätt undviker påfrysning i värmeväxlaren under de tider på året som utluftstemperaturen är låg och vattenmängden är hög i frånluften. Då undviks isbildning med låg verkningsgrad som följd. Den låga verkningsgraden kräver effekt för att kompensera detta. Man tar energi från berget utan värmepump.
Fördelen med detta är att man håller en hög verkningsgrad under hela värmesäsongen. Det ger lägre effektkostnader än om man har fjärrvärme och om man har värmepump kan man använda en mindre värmepump. Man sparar effektkostnader.
Under sommaren kan man återladda berget till nästa vinter. Då har man möjligheten att kyla tilluften cirka 10 grader vilket ger en svalare lägenhet utan extra kostnad. Man får en bra ventilation som har filtrerad och klimatiserad tilluft. En lägenhet att må bra i helt enkelt.
Fördelar med GeoFTX:
- Tar värme från berget när det är kallt utomhusklimat
- Undviker isbildning, vilket ger minskad verkningsgrad
- Behöver inte värmepump
- Ger hög verkningsgrad genom hela värmesäsongen
- Sparar effektkostnader
- Kan utnyttjas för kyla under sommaren
Roland Jonsson
Senior Energiexpert, tidigare Energichef på HSB, energikonsult på WSP, lärare på Stockholms Tekniska Institut, numera tf Driftchef på Nynäshamnsbostäder och konsult.
