Foto: Västra Götalandsregionen
I Frankrike finns lagar som kräver att alla parkeringsytor med fler än 80 platser ska ha solcellsanläggningar inom fem år. Trenden har inte riktigt kommit till Sverige än, men Eric Olsson, el-expert på Aktea ser en stor potential och flera fördelar.
Solenergi är en av de snabbast växande energikällorna globalt och har i många år varit det billigaste alternativet för energiproduktion. År 2023 stod solceller för tre fjärdedelar av den tillförda förnybara energin globalt, motsvarande cirka 380 GW. Internationella energirådet, IEA, uppmanar nu myndigheter runt om i världen att tredubbla den förnybara energikapaciteten till 2030. Det krävs omfattande åtgärder både globalt och nationellt, även här i Sverige, för att påskynda övergången till en grönare energiförsörjning.
Eric Olsson, specialist på elektrifiering på Aktea, berättar vad han ser för möjligheter för ökad grön energiproduktion i Sverige.
Du är du ofta ute i fält och projekterar. Vad ser du för trender när det gäller solceller?
– En förändring jag ser är hur man under flera år har installerat solceller på villatak och större kommersiella fastigheter, för att mer och mer intressera sig för solparker. Något som växt explosionsartat. Vid årsskiftet 2022–23 hade svenska länsstyrelser fått in ansökningar om nya solparker som skulle kunna producera 4,1 terawattimmar (TWh) per år, motsvarande en betydande del av Sveriges årliga elkonsumtion på cirka 140 TWh, svarar Eric.
Varför ser man inte sådana solcellsparkerna?
– Solparker står inför flera hinder och har till exempel en underutvecklad miljöprövningsprocess som inte är anpassad för solparker. För att ge ett exempel så väntade 252 ärenden på beslut från länsstyrelserna under sommaren 2023, vilket innebär att potentialen för att producera 7,2 TWh el per år hindras av bristfälliga prövningsprocesser.
Vad skulle du helst se att man gjorde åt det?
– När prövningsprocesserna ser ut som de gör bör man kanske utforska andra möjligheter till storskaliga anläggningar. Ett område som inte har uppmärksammats särskilt mycket i Sverige är potentialen för solcellsanläggningar på parkeringsytor. I takt med att elektrifieringen av transportsektorn ökar behövs alltmer el och effekt tillföras.
Vilka fördelar finns det med sådana och hur de skulle se ut?
– Att kombinera parkeringsytor med solenergiproduktion har flera fördelar. Utöver omställningen till grön elproduktion som minskar koldioxidutsläppen, ökar det också möjligheten till utbyggnad av fler laddplatser. Det i sin tur kan ge intäktströmmar och incitament för ägare av parkeringsplatser. Kan man även kombinera anläggningarna med externa energilager ges goda möjligheter att rampa upp den installerade laddbara effekten ordentligt, något som kommer krävas för att kunna möta den ökade elektrifieringen av fordonsflottan. Vidare ger solceller även ett naturligt väderskydd både mot snö på vintern och sol på sommaren, något som kan förbättra upplevelsen av parkeringsytan. Därtill ges ägaren av anläggningen möjligheten att delta på flexibilitetsmarknaden genom att reglera tillförd effekt vid stora elöverskott. De senaste åren har det gett en god avkastning för ägaren av en sådan anläggning.
Är det här något som man provat på andra ställen än i Sverige?
– Det finns ju exempel även i Sverige men i Frankrike ligger man flera steg före och har redan infört lagstiftning som kräver att alla parkeringsytor med fler än 80 platser ska vara försedda med solcellsanläggningar inom fem år. För större parkeringar med över 800 platser är kraven ännu högre. Kanske har Sverige något att lära av Frankrike när det gäller det här, avslutar Eric.
Källa: Aktea Energy
