Mats Sjökvist, Boverket och Rikard Silverfur, Fastighetsägarna Sverige.
För fem år sedan kartlade Boverket omfattningen av fel, brister och skador som finns i byggsektorn. Det framgick att kostnaden för dessa fel uppgick till 111 miljarder kronor varje år, om inte mer. Frågan är, hur har det gått sedan dess?
Rikard Silverfur, Chef för hållbarhet och utveckling på Fastighetsägarna Sverige, säger att han inte har sett tillräckligt med lösningar än.
– Den starka viljan att komma till rätta med problemet finns inte riktigt. Boverkets rapport var en ögonöppnare och klargjorde att dessa fel, skador och brister inte berodde på reglerna såsom BBR, arbetsplatsbesök, kommuners tillsyn eller hur tolkningen gjorts. Det ligger i utförandefasen. Därför bör branschen kollektivt hållas ansvariga för det. Det handlar i stort om slarv och en ”jag bryr mig inte”-attityd.
Vad ser du har hänt under dessa 5 år?
– Boverket fick ett följduppdrag för att motverka felen, bristerna och skadorna. Det innebar dialogmöten, stormöten och fokusgrupper med branschen där kontrollanter och besiktningsmän inkluderades. Resultatet blev dock inga skarpa förslag och snarare vägledning för att få en bättre projektkultur. En bra guide om riskanalys har också publicerats. Inget fel med det men inte har det lett till några större förändringar.
Rikard menar på att yrkesstoltheten i branschen försvunnit och den enskilt största orsaken till dessa fel är att det rör sig för många olika personer från underentreprenörer, som dessutom kan ta in bemanningsfirmor i flera led. Detta gör att styrning, kontroll och uppföljning av vem som ansvarar för att en åtgärd blir utförd utan fel och slarv, blir övermäktig.
– Sen måste vi gå från att konstatera att fel och brister finns till ”follow the money” – i vilka fickor hamnar pengarna som motsvarar felen? Är det avtals- och ersättningsformerna? Har vi en incitamentsstruktur som faktiskt skapar dessa brister? För det är konstigt att detta accepteras och inte görs något åt, konstaterar Rikard Silverfur.
Många av dessa fel, skador och brister hamnar ofrånkomligt hos förvaltningen. Hur ska det undvikas?
– Vi behöver en ny mall för kontrollplan. Kontrollplanen syftar till att säkra att det som byggs faktiskt byggs korrekt, men syftar inte till att uppnå lägre livscykelkostnader i förvaltningen. Det är mycket en designfråga där man behöver säkerställa att det som byggs kan förvaltas. Det ska inte byggas på ett så unikt sätt att man inte kan förvalta det. Boverket fokuserar i huvudsak på nyproduktion och behöver se byggnaders förvaltningsperspektiv när det gäller användningsfasen men även slutfasen hos byggnaden. Denna uppgift har inte Boverket och jag menar att de borde få det.
Boverkets syn på frågan
Mats Sjökvist, Byggnadsingenjör på Boverket var med att ta fram Boverkets rapport som gjorde kartläggningen för fem år sedan. Han lyfter också vikten av en förvaltningsbar byggnadsdesign men menar, tvärtemot Rikard, att de fel, brister och skador som uppstår oftare gör det i planeringsskedet och projekteringsskedet, än i själva byggskedet.
Skulle det som Rikard Silverfur kallar ”ny mall för kontrollplan” kunna vara en lösning?
– En korrekt tillämpning av kontrollsystemet skulle bidra till minskade fel, brister och skador. Som lagstiftningen ser ut idag så upphör kontrollsystemet när man får ett slutbesked, där byggnadsnämnden i en kommun kunnat säkerställa att gällande lagstiftning uppfylls. Byggherren fråntas inte ansvar och byggherren har fortfarande skyldighet att göra rätt. Kommunen kan göra tillsyn och lämna föreläggande om något inte stämmer. Då är vi inne i ett förvaltningsskede och som fastighetsägare har du ”underhållsplikt”, för att säkerställa att objektet behåller de egenskaper som lagen kräver.
Vad tror du förvaltningens roll bör vara här?
– Förvaltningens erfarenheter är väldigt viktiga och bör få plats i projekteringen. Ta låglutande tak som exempel. De läcker 8 av 10 gånger. Om man vill ha låglutande tak, då måste man öka kontrollerna, välja en bra teknisk lösning och lyssna på förvaltarnas erfarenheter för hur dessa tak förvaltas på bästa sätt. Ett annat problem är att man inte har en vettig underhållsplan och inte underhåller på ett önskvärt sätt.
Behöver fastighetsägarens underhållsplikt kanske förstärkas?
– För 5 år sedan rasade en idrottshall i Kiruna. Ingen skadade sig, men resultatet av det var att haverikommissionen fann att man bland annat borde införa en återkommande kontroll på konstruktion, brand, hälsa och säkerhet för byggnader i förvaltningsskedet. Detta lämnades till regeringen som tillsatte en utredning och just nu pågår arbete med att ta fram lagförslag för hur man ska förstärka kontrollen i projekteringsskede, byggskede och förvaltningsskede, säger Mats Sjökvist på Boverket.
För att branschen ska kunna minska och hantera fel, brister och skador så verkar det finnas några saker att ta fasta på – kontrollerna behöver följas, göras återkommande även efter att bygget står klart och förvaltarnas erfarenheter behöver komma tidigt i projekteringsskedet.
Text: Robin Rushdi Al-sálehi
redaktionen@forvaltarforum.se
