Solenergi och batterilagring i Riksbyggens Viva – så gick det

Bild: Johanneberg Science Park AB

Med solcellsanläggning och batterilagring satsade Riksbyggen på ett innovativt energisystem i det uppmärksammade bygget brf Viva i Göteborg. Nu har slutrapporten kommit och Energichefen Mari-Louise Persson berättar om alla lärdomar.

2019 stod Riksbyggens Brf Viva klart i Göteborg. Bygget ingick i ett europeiskt hållbarhetsprojekt och fick stor uppmärksamhet med sina många annorlunda idéer. Man hade bland annat använt klimatförbättrad betong i byggprocessen, det var en satsning på alternativa mobilitetslösningar och man lanserade ett innovativt energisystem där solenergi skulle lagras i utrangerade bussbatterier.

Mari-Louise Persson, Riksbyggen

Nu har projektet pågått i fem år och slutrapporten ska presenteras i mars men redan nu kan Riksbyggens Energi- och miljöchef Mari-Louise Persson berätta om vilka lärdomar man fått med sig kring just energisystemet och batterilagringen. Hon konstaterar att det har varit många gupp på vägen.

Komplext energisystem
Förutom solceller på taket består energisystemet av batterilagring, bergvärmepump, inköp av fjärrvärme. Dessutom levererar fastigheten kyla till en närliggande byggnad.

– Från början var ambitionen att producera så mycket egen solel som möjligt, lagra den på dagen och utnyttja den på natten. Men det fanns även tankar att styra systemet mot att köpa el när det var billigt på natten, lagra den och använda den på dagen. Det har vi ju sett det här senaste året, att elpriserna verkligen kan variera, säger Mari-Louise Persson.

Hon påpekar att det på senare tid även har tillkommit andra nyttor med energilagring. Man kan vara med på en marknad där man hjälper till att kapa effekttoppar och även sälja tillbaka el till nätet. På så sätt kan byggnaden med sitt batterilager ingå i en avancerad elhandel.

Återanvända bussbatterier
Idén med att använda gamla bussbatterier kom till under projekteringens gång inspirerat av Västtrafiksbatteridrivna bussar som gick upp till området.

– Någon kläckte idén om att man borde återanvända bussbatterierna! De är högpresterande för att fungera bra i bussar men måste bytas ut när prestandan gått ner. Vår teori var att i en byggnad behöver man inte ta ut lika mycket effekt, på kort tid, som man gör i en buss. De gamla batterierna skulle kunna fungera i vårt energisystem.

Hög säkerhetsnivå
Man tog in 14 utrangerade batterier på totalt 200 kWh och varje batteri vägde 350 kilo. Bara att placera dem på lämplig plats var ett projekt. Eftersom detta var helt nytt ville man använda hängslen och livrem ur alla aspekter; ventilation, brandsäkerhet och bärighet i bjälklag.

Fastigheten består av flera huskroppar som är hopbyggda med underliggande cykelgarage. Batterierna fick ett eget rum, där bara behöriga kunde komma in, på planet mellan bostadshusen.

– Eftersom detta var helt nytt när vi startade så har man nog överprioriterat säkerheten. Kanske är det en lite dyrare lösning än vad man skulle behöva göra i framtiden, tror Mari-Louise Persson.

1:or och 0:or som inte pratar
När man väl hade installerat batterierna uppkom det ganska snart problem. Det är ett vanligt fenomen när det gäller moderna, tekniska prylar – ettor och nollor som inte pratar med varandra.

Bussarnas styrsystem för att ha koll på att batterierna inte bli överhettade och håller sig i bra form kommunicerade inte med byggnadens styrsystem. Den frågan fick Volvo, som levererat bussbatterierna ta tag i. Deras problem blev att de inte själva ”ägde språket” i batteriets styrsystem. Det var inte enkelt att gå in och ändra eftersom tillverkaren och leverantören av batterierna inte var med i projektet.

– Det försvårar definitivt att det är olika språk i hur sakerna är programmerade. Man behöver översätta mellan systemen. Jag minns att vi kämpade en del med att få systemen att prata hela vägen. Det blev inte heller lättare när pandemin kom emellan och man skulle kommunicera tekniska detaljer via videomöten, säger Mari-Louise Persson.

Forskare på Chalmers kom med resultat
Förutom signalalarm för överhettning behövde man även titta på i vilken kondition de återvunna batterierna var i och hur de skulle åldras över en 10-årsperiod. Forskare på Chalmers tog fram en metod att utvärdera batterierna löpande.

Deras forskningsresultat ingår nu i slutrapporten och är en lärdom som kan komma att utnyttjas av fler framöver.

Urladdade batterier
Under resans gång och innan styrsystemet synkats med byggnadens larmfunktioner fullt ut råkade några av batterierna laddas ur och blev därmed obrukbara. Lärdomen här var att begagnade batterier av denna sort inte kunde gå helt tomma, de hade behövt påfyllning under tiden och det har nu säkerställts.

– Med de kvarvarande batterierna kan vi lagra mellan 100 och 150 kWh istället för de 200 som vi tänkt från början. Power Circle kom 2016 med en rapport som säger att det är lämpligt med cirka 1 kWh per lägenhet i en bostadsfastighet. I brf Viva finns 130 lägenheter så det motsvarar behovet.

Styrt efter billigaste elen
I Vivas energisystem ingår även berg- och fjärrvärme. Som förvaltare av fastigheten och systemet har Riksbyggen velat se till att bostadsrättsföreningen inte blir en förlorande part.

– Det är ett väldigt komplext system eftersom vi, förutom solenergi och batterilager, kan välja om vi vill köra fjärrvärme eller bergvärme. Vi har styrt fram och tillbaka mellan berg- och fjärrvärme, utifrån när och var det billigaste elpriset fanns.

Det som då har komplicerat det hela är att man inte lagt in faktorn med effektavgift på el och fjärrvärme i styralgoritmen. Göteborg Energi, som har varit med och utvecklat algoritmerna, har fått räkna bakåt och kompenserat bostadsrättsföreningen i efterhand. Det visade sig att trots att Viva har bidragit till att kapa effekttoppar i det kommunala elnätet har effektavgifterna gjort att fjärrvärmen blev dyrare att köpa in.

– Det är rätt komplext och svåra taxor att jobba med. Vi har lärt oss mycket och jag tror att Göteborg Energi också har lärt sig en del, säger Mari-Louise Persson.

Så vilka andra lärdomar har man fått i detta projekt?
– En av de största lärdomarna är hur komplext det är med styrning och att få system att prata med varandra.

– Jag tror att om vi skulle börja med det här projektet idag, så hade vi haft bättre förutsättningar. När vi började fanns inga färdiga produkter att köpa in utan vi fick bygga ihop system med varandra och skapa eget.

– Den andra viktiga lärdomen är det här med hur taxorna påverkar. Man måste ha helheten på taxan för att kunna veta hur man ska optimera styrsystemet. I det här fallet var vi bara i Göteborg. För att kunna jobba över hela Sverige behövs styrprodukter som kan ta hänsyn till olika taxor, men förmodligen behöver också taxorna likriktas något. Det är en komplex marknad eftersom vi inte vet hur mycket effekten kommer att vara värd i framtiden. Just nu ger effektkapning väldigt mycket, kanske så mycket att vi borde ha struntat i att styra på energipriset för el respektive fjärrvärme och bara styrt mot den.

– Batterier håller längre över tid än vad vi trodde att de skulle göra. Man måste dock ta höjd för underhållsladdning vid lagring, inför leverans av den här typen av batteri, så att de inte laddas ur och blir förbrukade. Det är en viktig kunskap, kanske framförallt för Volvo eller andra aktörer som jobbar med att återanvända batterier.

Vad händer nu med Vivas energisystem, går det att skala upp?
– Det är en bra fråga, jag skulle ju säga att delen med batterierna behöver att man forska vidare på. Vi har satt samman en grupp som ska titta på hur ska vi gå vidare, vad vi kan göra mer och vad vi ska vi söka pengar för. Det behöver också bli lättare för fastighetsägare och fastighetsförvaltare att sköta systemet och att få de olika delarna att prata med varandra.

Under tiden verkar bostadsrättsföreningen i Viva vara nöjda med sitt energisystem. Enligt avtalet har de fått låna batterierna i fem år, under projekttiden. Nu är de i läget att ta beslut om de vill behålla det och enligt Mari-Louise Persson finns intresse av att ha dem kvar.

Text: Marit Engstedt
marit.engstedt@forvaltarforum.se

Brf Viva i Göteborg

Riksbyggens brf Viva har ingått i projektet IRIS Smart Cities, som startade 2017. Där ingår flera europeiska så kallade Lighthouse-städer med goda exempel. Göteborg, Nice (Frankrike) och Utrecht (Nederländerna). Man ska implementera smarta lösningar inom till exempelvis energieffektivisering, öppna data och infrastruktur.

De hållbarhetsåtgärder som vidtagits i Brf Viva är bland annat solcellsanläggning, energilagring i begagnade bussbatterier, energieffektiv ventilation, smarta avfallssystem, livscykelanalyserad byggnadskonstruktion och olika typer av cykel- och bilpooler. Riksbyggen testade en ny typ av klimatförbättrad och unik betong. Detta innebar en minskad klimatpåverkan från produktionen med omkring 30 procent.

Källa: Riksbyggen

Dela artikeln: LinkedIn
Inköpsportal - tipsa oss

Inköpsportal - ansökan
Logotyp, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Bild, minst 540 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Kontaktspersonsbild, minst 200 pixlar bred *

Maximum file size: 209.72MB

Inköpsportal - tipsa en kollega