Fördelarna är många med gröna växter på tak; de gör klimatnytta, främjar biologisk mångfald och är vackert. Men problemet är att de ofta glöms bort när de väl kommit på plats. Ställ rätt krav, gör bra grundarbete och kasta inte pengarna i sjön.
Grönytefaktorn är ofta den största anledning till att fastighetsägare väljer att anlägga gröna tak. För att få bygglov vid nybyggnation kräver många kommuner att man ska återställa de gröna ytor som grävts bort för att uppföra en ny byggnad. Att kompensera med gröna växter på taket är en lösning.
– Vid nyproduktion finns en dedikerad budget och krav på grönytefaktor. Taket kan vara det enda man har att laborera med då ytorna runt omkring är hårdgjorda och asfalterade, säger Staffan Fredlund, miljö- och klimatchef på Wihlborgs fastigheter.
Gröna taks alla fördelar
Grönytefaktorn är de facto något som fastighetsägare måste förhålla sig till men gröna tak och gröna bjälklagsgårdar (städernas innergårdar som har källare eller parkering under sig) har fler fördelar, enligt Staffan Fredlund.
– Wihlborgs har en hållbarhetsplan att arbeta med biologisk mångfald och klimatanpassning och där är gröna tak tacksamma. De fångar upp och buffrar regnvatten och minskar därmed belastningen på dagvattensystemet. Sommartid kan det även kyla ner byggnaden, om det är tillräckligt stort. Dessutom är det estetiskt och stärker den biologiska mångfalden eftersom sedumväxterna blommar periodvis. Hyresgäster tycker att det är betydligt trevligare att titta ut på ett sedumtak än ett svart tjärpappstak.
Sedum och solceller
Wihlborgs har anlagt gröna tak med så kallade sedumväxter både på nyproducerade och äldre fastigheter. När det gäller de äldre är det ofta på mindre byggnader som cykelparkeringar eller miljörum. Staffan Fredlund tipsar även om att kombinera solceller med sedumtak.
– Växterna kyler taket vilket gör att solcellerna producerar ännu mer och vi får mer nyttor från taket än att det bara är ett klimatskal. Vi som beställare kan gifta ihop flera nyttor med den här lösningen. Gröna tak kan användas för klimatanpassningsåtgärder, främja biologisk diversitet och ge en estetisk dimension.
Problemen med sedumtak
Helen Johansson, vd på SGRI, ser dock att det ibland uppstår problem med de anlagda gröna ytorna. SGRI står för Scandinavian Green Roof Institute och är ett oberoende kompetenscenter för blågrön infrastruktur. De ger råd och utbildning om gröna anläggningar.
– Grönytefaktorn gör att projektörer kämpar för att nå upp till sina poäng. Ett grönt tak är ett enkelt sätt att få ihop dem, sedan är det ingen som kräver att det ska hålla eller leva över tid, det är ett stort problem, säger hon och fortsätter:
– Det är vanligt att man anlägger mycket tunna sedumtak. Är det längre torrperioder och dessutom varmt kan de torka bort. Tillsyn är viktigt, man måste titta till dem, gödsla och vattna, särskilt de två första åren när växterna ska etableras och rota sig.
– Indikationer på att ett grönt tak inte mår bra är om det är brunt, torrt eller har bortbrända växter. En läcka genom taket är också tecken på att det är något fel. Tätskiktet måste vara korrekt anlagt och verkligen tätt. Det måste också finnas dränering som gör att vattnet kan rinna bort och inte blir stående; det kan växterna också dö av.
Bygg rätt från början
Staffan Fredlund håller med Helen Johansson om problematiken.
– Vår lärdom är att man måste bygga det rätt från början, inte slarva med detaljer när man projekterar för den här typen av anläggning. Det blir extrajobb och kostnader om man inte har gjort ett bra grundarbete.
Han säger att det är viktig med en bra och professionell kravställning vid upphandling av gröna tak. Wihlborgs har tagit stöd av Scandinavian Green Roof för att ta fram en bra kravspecifikation och för att granska handlingar och offerter som efterfrågats vid större avrop.
– De är neutrala och rekommenderar ingen specifik leverantör. De kan även titta på prisbilden i relation till vad som har offererats och se vad som är rimligt. Vi ska inte kasta pengar i sjön. Håller inte en anläggning över tid är risken att förvaltningen bortprioriterar det i nästa skede. Att man plockar bort det och ersätter med vanligt tak. Då går grönytefaktorn förlorad.
Vad ska man göra för att ett grönt tak ska fungera:
- Se till att det finns lastkapacitet för anläggningen. Ett grönt tak består ofta av fyra lager; tätskikt, dränering, substrat (jord) och växter. Eventuellt kan man även behöva en rotspärr.
- Ha marginal för lastkapaciteten om man behöver lägga på mer substrat.
- Det måste finnas utkastare för bevattning, främst under de två första åren.
- Se över tillgänglighet till och på taket, det blir dyrt att hyra in en byggnadsställning för årlig kontroll och tillsyn.
- Beakta väderstreck och lutning på taket.
- Beakta växtzoner, det kan variera beroende på hur högt över marken taket ligger. Anpassa växter efter växtzon.
Text: Marit Engstedt
marit.engstedt@forvaltarforum.se
Grönatakhandboken
Läs mer om hur man projekterar och utformar, anlägger och förvaltar gröna tak i Grönatakhandboken som kan laddas ner gratis här.
Grönatakhandboken är framtagen i ett projekt finansierat av Vinnova – Sveriges innovationsmyndighet