En satsning på utomhusmiljön kan minska eller helt eliminera behovet av komfortkyla. Tänk utanför boxen råder Richard Lindvall, specialist på energi och inomhusmiljö.
Värmeböljan som i somras drabbade västra delarna av USA och Kanada orsakade minst 200 dödsfall, enligt BBC. Dessvärre har FN:s klimatpanel larmat om att extremväder kommer att ske med allt tätare intervaller.
Det finns alltså stora anledningar till att förebygga och planera för lösningar för att säkra en acceptabel inomhustemperatur.
Arbetsmiljöverket samt Folkhälsomyndigheten har föreskrifter som reglerar vilka temperaturer vi ska hålla inomhus. Fastighetsägare och verksamheter ansvarar för att regelverket följs.
I värsta fall kan det medföra att lokaler med dess verksamheter beläggs med nyttjandeförbud.
Komfortkyla inte enda lösningen
Har man problem med hög inomhustemperatur kan komfortkyla vara långt ifrån det enda och bästa alternativet. Det finns fler lösningar.
I första hand handlar det om att minska onödig överskottsvärme från internlaster, onödig elanvändning, åtgärda samtidig värmning och kylning, belysning med hög verkningsgrad samt säkerställa en god ventilation utan att överventilera.
Bli inte beroende av teknik
När allt ”Indoor” är i ordning finns det mycket att vinna på att lägga alla kort på bordet och se till vilka alternativ och förutsättningar som finns för den enskilda byggnaden och dess verksamheter. Låter vi endast kylmaskiner lösa problemen med överskottsvärme är vi helt beroende av en teknik för att klimatisera en byggnad. Reduceras kylbehovet minskar även risken för allvarliga störningar av byggnadens verksamheter, vilket annars kan ske vid ett driftsavbrott av komfortkylan.
Naturen själv kan hjälpa till
Ett riktigt intressant alternativ som alltför sällan beaktas är vad naturen själv kan hjälpa till med. En satsning på utomhusmiljön kan underlätta och minska eller helt eliminera behovet av komfortkyla.
Börja med att klargöra varifrån värmen i huvudsak kommer från. Är det solpåstrålning på fasad, fönsterytor, glastak, och glaslanterniner, övertempererad uteluft, processvärme eller dylikt.
Är problemet i huvudsak orsakat av solpåstrålning kan i bästa fall kylbehovet elimineras med storlövade träd i kombination med exempelvis solfilm, markiser och fönsterlameller.
Kylbehovet mindre efter åtgärder
Om det ändå behövs komfortkyla eller om verksamheten vill säkra inför framtiden är kylbehovet nu mindre i jämförelse mot om inga andra åtgärder hade utförts.
Slutsatsen är att om vi ser på problemet utan prestige så kan vi hitta enklare och minst lika bra lösningar. Våga tänka självständigt och ifrågasätt mer. Tänk som rumpnissarna i Astrid Lindgrens Ronja Rövardotter – ”Vaffö då då” när ni utvärderar olika konsulters och installatörers förslag till komfortkyla.
Vi måste alla tänka utanför boxen för att minska vår klimatpåverkan.
Richard Lindvall, specialist på energi och inomhusmiljö, Ecodrift i Sverige AB
redaktionen@förvaltarforum.se
– Plantera storlövade träd som under de varma sommarmånaderna minskar/blockerar solpåstrålning.
– På hösten uppstår ett värmebehov och då faller löven. Solen kan då bidra till uppvärmningen.
– Ett storlövat träd kostar cirka 5 000 kronor exklusive plantering och skötsel. Det kan vara många gånger billigare att planera träd i jämförelse med den investering en fullskalig kylanläggning kostar i inköp samt drift och underhåll.
Exempel: En modern fastighet på 4000 kvadratmeter med två kylmaskiner på en total nominell kyleffekt av 190 kW. En simulering visar att byggnadens värmebehov kan minska med hjälp av storlövade träd med ca 70 % om fasad i syd/ost samt syd/väst skyddas, till 70 %, mot direkt solinstrålning. Om träd hade planterats redan under byggnadens uppförande hade fastighetsägarens el-behov samt inköp och installation av kylmaskinerna med tillhörande drift och underhåll kraftigt minskat.
– Grönområden kan avlasta dagvattensystemet som i annat fall orsakar stora problem vid skyfall vilket sker allt oftare i klimatförändringens spår.
– Aktuell forskning visar på starkt samband mellan psykiskt välmående och närhet till skog och mark. Vi mår helt enkelt bättre när vi har grönt omkring oss.