Vasakronan får betalt för minskad elanvändning

Vasakronan bidrar med en kontorsbyggnad i Solna och cirka 400 elbilsladdare i SthlmFlex.

Vasakronan deltar i Stockholms flexibilitetsmarknad för el. Vid förfrågan är de beredda att minska elanvändningen under några timmar. I utbyte får de betalt. Ulf Näslund, teknisk chef, förklarar hur marknaden fungerar och varför Vasakronan är med.

Ulf Näslund, Vasakronan. Foto: Gustav Kaiser

– När vi blir avropade stryper vi värmepumparna rejält. Istället kan vi under en kort period utnyttja den värme som finns inlagrad i huskroppen, säger Ulf Näslund, teknisk chef på Vasakronan.

Vasakronan är en av de fastighetsägare som deltar i den framväxande flexibilitetsmarknaden för el i Stockholmsregionen, SthlmFlex. Bland annat erbjuder sig bolaget att minska elanvändningen i en av sina kontorsbyggnader i Solna.

Genom att utnyttja den värmetröghet som finns i byggnaden kan bolaget stänga av värmepumparna under ett par timmar på morgonen – och då i praktiken använda byggnaden som ett energilager – utan att kompromissa med hyresgästernas komfort, berättar Ulf Näslund.

– I en framtida utvecklad form skulle man kunna tänka sig att även förvärma byggnaden under natten, då tillgången på el är god, säger Ulf Näslund.

Elflexibilitet – minskad elanvändning byts mot ersättning
Flexibilitetsmarknaden för el i Stockholm startade inför vintern 2020/21 och är nu inne på sin andra säsong. Om och när nätägarna efterfrågar det, är Vasakronan och andra anslutna elkonsumenter beredda att dra ner på elanvändningen under några timmar. I utbyte får elkonsumenterna en ekonomisk ersättning från elnätsbolagen Ellevio eller Vattenfall.

– Grundtanken är att undvika elanvändning de få timmar i veckan när belastningen på systemet är som hårdast, främst vardagförmiddagar under vintern. Sen görs en avräkning, hur mycket kapacitet i nätet vi kan frigöra, och så får vi betalt för det, säger Ulf Näslund.

Förutom en kontorsbyggnad i Solna, deltar Vasakronan med omkring fyra hundra elbilsladdare runtom i Stockholm.

– Vi har möjlighet att minska eltillförseln till laddarna under förmiddagen, men släpper på igen efter lunch. Laddarna stängs aldrig av helt, men under några timmar går laddningen lite långsammare, säger Ulf Näslund.

Investeringar i IT-systemet
För att delta på flexibilitetsmarknaden har Vasakronan gjort en del investeringar, främst i IT-systemet, för att så långt som möjligt automatisera orderkedjan – från balansansvarig till elleverantör ut till de platser som ska minska elanvändningen, berättar Ulf Näslund.

– Vi har kopplat ihop olika datasystem med varandra: Hur många fordonsladdare kan vi till exempel undvara och hur mycket ska vi dra ner eltillförseln?

Långsiktigt arbete för mer flexibla elinköp
Än så länge har Vasakronan inte fått några förfrågningar från elnätsbolagen om att dra ner på elanvändningen – varken från värmepumpar eller fordonsladdare. Det är en viss besvikelse, konstaterar Ulf Näslund, men framhåller att Vasakronans arbete är långsiktigt.

– Vasakronan har en hög digitaliseringsnivå och vi arbetar vidare ambitiöst för att åstadkomma mer flexibla elinköp. De nyinvesteringar vi har gjort kommer att utnyttjas för stödtjänster och inom fastighetsdriften. På sikt är ambitionen att få in tekniken som standard i alla våra hus.

Sergelhusen, Vasakronans kontorsbyggnader i centrala Stockholm som nyligen renoverats, är till exempel förberedda för mer flexibel elanvändning. Dessutom fortsätter Vasakronan i olika pilotprojekt att pröva batterilagring.

– Ju mer detaljerat vi kan styra driften, desto lättare har vi att hålla nere energianvändningen. Redan innan vinterns stora prisuppgång på el, såg vi ekonomiska incitament att försöka flytta elanvändningen över tid.

Egenintresse att hantera systembrister
Flexibilitetsmarknaden i Stockholm skapades som ett svar på bristande produktions- och överföringskapacitet i elnätet. Trots planerad kapacitetsutbyggnad lär problemen finnas kvar i Stockholmsområdet under många år, konstaterar Ulf Näslund. Men är det verkligen en fastighetsägares ansvar att komma tillrätta med brister i elsystemet?

– Om vi inte är med och bidrar till att lösa kapacitetsbristen i elnätet, kommer det att bita oss i andra änden. Då kommer vi inte kunna bygga så mycket som vi vill. Så vi har delvis ett egenintresse att hjälpa till, säger Ulf Näslund.

Intresserad av flexibel elanvändning? Ulf Näslund ger fyra tips:

1. Vilka resurser finns i beståndet?
   Har ni endast moderna, energisnåla bostadshus eller kontorsbyggnader anslutna till fjärrkyla och fjärrvärme finns inte så mycket att hämta. Större möjligheter finns i äldre hus och även i fordonsladdare.
2. Organisation och infrastruktur krävs
   Det måste finnas en teknisk infrastruktur som gör att flexibilitetsleveransen kan automatiseras och en elmarknadskunnig som kan sköta budgivning och aktivering.
3. Tumma inte på komfort
   En mer flexibel elanvändning får inte gå ut över vare sig kunder eller regelverk. Vi kan inte tumma för mycket på komfort och kvalitet.
4. Kontakta en aggregator
   Elnätsbolagen vill inte jobba med enskilda användare utan köper kapacitet i större potter. Även ett stort bolag som Vasakronan måste jobba med en så kallad aggregator för att komma ut på flexibilitetsmarknaden.

Text: Henrik Lundström
redaktionen@forvaltarforum.se