Så ökar du hållbarheten i betong

Korta garantitider är den största boven när det gäller dåliga betongstommar. Det säger Daniel Gäwerth, utredare på Rise, som ger råd för att upptäcka och åtgärda skador.

– Det är alldeles för korta garantitider. Du har enligt AB 04 två års garanti på materialen och fem års garanti på utfört arbete. Oftast är materialen bra och material relaterade skador uppstår vid hantering och/eller vid utförandet, säger Daniel Gäwerth, byggingenjör och utredare på Rise vid enheten Betongutredningar och utbildning.

Han menar att om garantitiden hade varit 15–20 år hade de allvarligaste skadorna kunnat upptäckas i tid för att ställa entreprenören till svars. Då hade kvaliteten på betongarbeten blivit bättre eftersom det hade blivit dyrt för entreprenörerna att slarva.

Upptäcks för sent
Daniel Gäwerths erfarenhet visar att skador ofta upptäcks när garantitiden passerat.

– Vid undersökning kommer det fram att armeringen ligger felaktigt, att armering saknas, att de har gjutit med för lågt täckande betongskikt eller att det är mycket uppkomna sprickor i konstruktionen. Det leder till att eventuellt saltvatten från bilar i garage kan rinna ner till armeringen och korrosion kan påbörjas. Fastighetsägaren behöver kanske lägga ett tätskikt och genomföra en större renovering efter upptäckt av skador. Då har garantitiden troligtvis passerat.

Försämrar hållbarheten
Fastighetsbranschens strävan efter hållbarhet kan påverkas mycket negativt av dåliga betongstommar, enligt Daniel Gäwerth.

– Byggnader kan stå mer än 100 år, men brukar dimensioneras för 50 år. Om vi ska prata om hållbarhet ur miljöperspektivet vill man ju inte riva byggnader efter 50 år trots att den tekniska livslängden har passerats.

Hur upptäcker man om det är problem med betongstommen i befintliga byggnader?

Gör en ordentlig utredning
– Om man misstänker att något är fel är min rekommendation att man gör en ordentlig utredning och kollar upp vad som har gått fel. Det absolut viktigaste att fastställa är skadeorsak och dess skademekanismer.

När du gör en åtgärd utan att veta skadeorsaken behandlar du inte själva problemet, utan du gör bara en provisorisk lösning. Ett typexempel enligt Daniel Gäwerth är när man sätter upp plåtar i parkeringsgarage för att förhindra att det droppar vatten på bilarna.

Attackera orsaken
– Om du väljer att lappa och laga garaget attackerar du inte orsaken: varifrån vattnet kommer, vilka brister finns, är det en dålig tätning? Då kan det fortsätta att droppa och efter 20 år kan byggnaden få så allvarliga skador att hela garaget kanske måste rivas.

Att se rinnande droppar är en varningssignal. Andra varningssignaler kan vara kalkutfärgningar eller upptäckt av bompartier (lös betong). Bompartier kan senare leda till en spjälkning och att betongen börjar lossna.

Sprickor i betongkonstruktioner
Betong karbonatiseras med åren när betongen tar upp koldioxid från luften och återgår till sitt ursprung som kalksten. När karbonatiseringen når armeringsjärnen försvinner armeringens rostskydd och den kan börja korrodera om vatten finns tillgängligt.

– Ibland sägs det att husstommar av betong inomhus kan ha hur breda sprickor som helst utan att armeringen påverkas. Detta stämmer i teorin, men då förutsätts att det inte finns några vattenläckage samt att det är en miljö som inte förändras.

Fukt påverkar
Daniel Gäwerth tar upp ett exempel där betongen karbonatiserades så att rostskyddet på armeringen försvann när en varmlagerbyggnad stod tomt i ett år utan påslagen värme.

– När de slog av värmen blev det tillräckligt fuktigt i byggnaden så att armeringen började rosta. Armeringen hade inte längre sitt rostskydd, högt pH i betongen, och fuktmängden i byggnaden ökades, vilket ledde till armeringskorrosion som spräcker betongen. Då föll betongbitar ner vilket påverkar bärigheten och brandskyddet negativt.

Risk för stora skador
Om man inte undersöker objektet och inte utreder orsaken till problemen riskerar konstruktionen att få stora skador med kostsamma konsekvenser längre fram.

– Det kan leda till att man tvingas göra mer omfattande reparationer, till exempel byta ut fasadelement eller gjuta ny betong för att återfå skyddet.

Bättre beslutsunderlag
Fastighetsägare som beställer en skadeundersökning får information om typ, omfattning och orsak till skadan. Då kan de fatta bättre och mer välunderbyggda beslut.

– Utan en sådan utredning beslutar man kanske för att lappa och laga skadorna. Det funkar ett tag, men till slut har du nått gränsen där du behöver byta ut eller göra större omfattande reparationer. Utan en skadeundersökning kommer den kostnaden som en överraskning.

Dubbelkolla före rivning
Ibland kan en undersökning visa att det inte är så illa som man befarar. Daniel Gäwerth berättar om ett fall där ägaren till ett parkeringsgarage hade fått sitt garage utdömt och ett rivningsbeslut skulle fattas.

– Rise kontaktades för en dubbelkontroll av denna bedömning då kostnaden för en rivning och ett nytt garage var stor. Utredningen visade att den första bedömningen var bristfällig. De flesta synliga skador var kosmetiska och garaget behövde inte rivas.

Egna kontroller
Daniel Gäwerth tycker inte att egna kontroller alltid fungerar eftersom underhållspersonalen blir hemmablind och kan nonchalera allvarliga brister. Därför menar han att det krävs externa och sakkunniga kontrollanter.

– Jag har en kollega som var på en industrilokal där den egna underhållspersonalen hade skött underhållet för byggnaden. Kollegan kom dit och upptäckte två pelare som var i så allvarligt skick att han var tvungen att stänga den delen av byggnaden. Det var risk för ras.

Dokumentera allt
Ju mer information utredarna får desto lättare blir det att hitta skadeorsaken. Därför rekommenderar Daniel Gäwerth fastighetsägare att dokumentera allt som rör betongstommen och spara alla ritningar samt underlaget.

– Ibland har vi kommit ut till fastigheter där man tidigare utfört en reparationsåtgärd, men utan att dokumentera det. Kännedom till dessa åtgärder hjälper den nya utredningen med underlag till åtgärden, till exempel ändrat användningsområde. Då tar man hänsyn till detta i sin nya bedömning.

Brist på kunskap
Allmänt är det brist på tillräcklig kunskap om betong i byggnader, vilket kan försvåra upptäckt av skador i god tid, enligt Daniel Gäwerth.

– Att kräva att fastighetsägarna ska kunna det här tror jag inte på. Däremot ska de inte vara rädda för en initial undersökningskostnad så att en saklig information om objektet kan delges dem. Detta sparar stora kostnader för dem under konstruktionens livslängd samtidigt som underhållsplaneringen kan utföras i god tid.

Text: Mats Cato
mats.cato@forvaltarforum.se

 

Daniels tips för att få bättre betongstommar

  • Försök förhandla fram längre garantitider för utfört arbete.
  • Gör en ordentlig utredning för att fastställa skadeorsaken.
  • En ordentlig utredning ger information till ett mer välgrundat beslut.
  • Attackera orsaken till problemen och inte symptomen.
  • Varningstecken är droppande vatten, kalkutfärgningar och bompartier.
  • Sprickor inomhus kan orsaka problem om mängden fukt ökar.
  • Dubbelkolla med en extern utredare innan du dömer ut en byggnad.
  • Egna kontroller kan vara bristfälliga, kontakta en sakkunnig person.
  • Dokumentera allt, spara alla ritningar och handlingar.

Bli den första att kommentera "Så ökar du hållbarheten i betong"

Lämna en kommentar

Inköpsportal - tipsa oss
Inköpsportal - ansökan
Välj ett giltigt formulär