Att göra hål i betongväggar är vanligt vid renovering och ombyggnad. En ny studie ger råd för att bedöma status på armerade betongväggar och reparera bärförmågan.
Håltagning i betongstommar skapar diskontinuitetszoner som är ofördelaktiga ur ett hållfasthetsperspektiv och kräver därför noggrann tillståndsbedömning och hållbara åtgärder, skriver Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond (SBUF) i sitt informationsblad om rapporten ”Håltagning i betongväggar, metod och reparationsåtgärder”.
Studien som rapporten bygger på har gjorts av Luleå Tekniska universitet och Skanska Sverige med stöd från SBUF och Regionale Forskningsfond i Norge.
Bedömning och reparation
I rapporten beskrivs metoder för tillståndsbedömning och två olika reparationsåtgärder i samband med håltagning i betongväggar.
Projektet omfattade fem faser: förstudie, dimensionering, experimentella försök, två olika förstärkningssystem och en parameterstudie på håltagning genom FE-simulering.
De huvudsakliga slutsatserna från projektet är kortfattat sammanfattade i faktarutan nedan. Där finner du även länken till informationsbladet och studien ”Icke-förstörande provning i samband med tillståndsbedömning”.
Källa: SBUF
Slutsatser av studien
- Reducering av tvärsnittsarean, motsvarande 25 procent (en dörröppning, liten) och 50 procent (öppning för två dörrar, stor), hos väggar i samband med håltagning leder till 36 procent respektive 50 procent reduktion av bärförmågan i brottgräns.
- CFRP förstärkningssystemet ökar den axiella kapaciteten hos väggelement med liten respektive stor håltagning med 34–50 procent respektive 13–27 procent. Detta medför en delvis repa- ration av bärförmågan motsvarande 85-95 procent respektive 57–63 procent i jämförelse med väggelement utan håltagning.
- FRCM förstärkningssystemen ökar den axiella kapaciteten hos väggar med liten respektive stor öppning med motsvarande 61–85 procent respektive 48–50 procent. Bärförmågan hos väggelement med liten håltagning kunde repareras men för väggar med stor håltagning reparerades endast bärförmågan till 75 procent jämfört med väggelement utan håltagning.
- FE-analyserna av ett sammansatt system (byggnad) visade att håltagningar reducerar den axiella styvheten och reducerar kapaciteten jämfört med väggelement utan håltagning. Fördelningen av lasterna till fundamentet förändras även i samband med håltagning vilket leder till att upp till 60 procent högre lastfördelning fås i närliggande väggar utan håltagning.
- I samband med små håltagningar är både CFRP och FRCM förstärkningssystemen möjliga åtgärder. För byggnader med större håltagningar bör även förstärkningslösningar som ökar betongens hållfasthet eller maximal töjningsförmåga genomföras för att få en mer effektiv lösning, till exempel genom omslutningseffekt av CFRP.
- En modell baserad på plasticitetsteori har föreslagits inom projektet för att utvärdera maximal lastkapacitet hos väggar i samband med håltagning och förstärkning med CFRP. Denna modell redovisar god överensstämmelse med de experimentella resultaten.
SBUF:s informationsblad om studien
Mer information
Thomas Blanksvärd
Skanska Sverige AB
010-448 75 98
thomas.blanksvard@skanska.se
Litteratur
Icke-förstörande provning i samband med tillståndsbedömning – slutrapportering (SBUF, ID: 13246, av Blanksvärd et al., slut- rapport och 4 appendix) kan laddas ned här.
