Hur får vi mer levande och trivsamma stadsdelar? Ta del av de viktigaste tipsen från Stockholmshems utvecklingsprojekt Hållbara Hökarängen.
Erfarenheterna från projektet summerades på White arkitekters seminarium ”Att planera för hållbar stadsutveckling” den 11 november i Stockholm.
– Det som kännetecknade det här seminariet var att man hade stadsdelstänk och även tänker på livet utanför fastigheterna. Jag hoppas det är något som kommer och att fler fastighetsägare börjar samarbeta med varandra på den nivån. Att man går ihop och stöttar varandra, både när det gäller social och ekologisk hållbarhet, säger Susanna Elfors, hållbarhetskonsult och teknologie doktor i samhällsplanering och miljö.
På seminariet lanserades hennes nya bok ”Hållbart såklart! Fastighetsägarens guide till hållbara och levande stadsdelar” som har blivit nominerad till Årets bok av Byggtjänst.
Viktigaste tipsen
Projektet Hållbara Hökarängen pågick 2011-2015 och genomfördes i samarbete mellan Stockholmshem och Sustainable Innovation, bland annat med finansiering från Energimyndigheten.
Susanna Elfors har dokumenterat projektet i ”Hållbara Hökarängen – en dokumentation av ett utvecklingsprojekt”. Här följer de 16 viktigaste tipsen som du finner i boken:
1. Ha kontoret där folk finns. Ha en öppen dörr och välkomna dem som kommer på besök oavsett vilket ärende de har. Projektet är ju till för dem som bor och verkar på orten och de kan inte störa. Tvärtom är den dagliga kontakten just själva meningen och med ett kontor på gatan når ni alla typer av människor.
2. Utgå från befintliga kvaliteter och de människor som bor där. Även om målet är att ändra vissa saker, att energieffektivisera, skapa nya mötesplatser, rusta upp, renovera, ändra vanor eller annat är det viktigt att utgå från det som redan finns i stadsdelen. Finns där redan en verksamhet eller en lokal grupp som fungerar är det bättre att stärka dessa än att starta en ny.
3. Besök och bjud in andra aktörer. Var hela tiden öppen för dialog och sök samarbeten med de aktörer som finns på plats. Börja med att ta tillvara på de initiativ som redan finns och knyt ihop dem med varandra. Låt olika aktörer mötas och se vad som uppstår.
4. Tänk strategiskt och okonventionellt kring centrumutvecklingen. Det handlar om att skapa en bra mix av lokalhyresgäster som kan göra skillnad, inte bara om att få lokalerna uthyrda.
5. Var gentrifieringsmedveten. Läs in er på vad gentrifiering är och hur det kan motverkas.Tänk snarare på att lägga till och bygga vidare på det positiva än att ta bort sådant som ni inte tycker fungerar bra. Säg aldrig att en stadsdel ska förbättras, folk är stolta över den plats där de bor. Hitta metoder för att lyssna på alla typer av människor och var öppen med allt ni gör. Gentrifieringskritik kommer säkert ändå, som ett brev på posten, men det behöver inte komma som en överraskning.
6. Gör snyggt och tryggt, även små detaljer är viktiga. Trots kritik mot neonskyltar visade undersökningen att de flesta verkar vara nöjda med skyltprogrammet. Genom att snygga upp och fixa skyltar som avspeglar verksamheterna, bra belysning och detaljer börjar folk uppskatta och vara stolta över sin stadsdel.
7. Involvera de tekniska hållbarhetsinvesteringarna i projektet. I Hållbara Hökarängen gjordes stora hållbarhetsinvesteringar i hus och mark. Genom att involvera dessa delar blir det möjligt att föra en dialog med hyresgäster när åtgärderna införs. Vet de boende att bostadsföretaget sparar 40 procent energi är det lättare att motivera dem att också bidra. Finns det matavfallsinsamling och källsortering i ett tidigt skede ökar det också motivationen och minskar klagomålen.
8. Gå ut brett i ett tidigt skede. Dörrknackning och andra aktiviteter som når många människor görs med fördel tidigt i projektet. Då kan idéer och synpunkter samlas in för att sedan bli till delprojekt. Genom att ha många prenumeranter till nyhetsbrevet och en bred allmän medvetenhet om projektet blir det lättare att nå ut till flera personer.
9. Gör sådant som folk tycker är roligt. Ta reda på vad de boende och de lokala aktörerna är intresserade av och utgå från det. Vill de odla, satsa på det. Vill de jobba med tekniska prylar, satsa på det. Att göra roliga saker tillsammans skapar engagemang.
10. Försök koppla ihop hållbarhet till annat. Det är inte lätt att nå dem som inte är intresserade av miljö och hållbarhet. Ett sätt kan vara att koppla ihop det med något annat. En klädbytardag eller en loppis är ett klassiskt exempel, det sparar pengar och underlättar samtidigt som det bidrar till hållbarhet. Man kan också tänka sig att ta upp hållbarhetsfrågan vid till exempel ett fotbollsevenemang för att nå grupper.
11. Våga testa saker. Låt projektet vara öppet och testa olika idéer. Vi vet inte hur det hållbara samhället eller vägen dit ser ut, därför måste vi våga prova olika saker. Det är okej att misslyckas om vi tar reda på vad som gick fel och drar konstruktiva slutsatser.
12. Testa nya koncept i liten skala. Det går inte att få alla att börja använda bokashikomposter eller sluta med bil. Men et går att få en liten testgrupp att ändra sina vanor och där går det också att se mätbara effekter i form av minskad energianvändning eller minskad sopmängd. Utifrån dessa erfarenheter kan sedan fler nås. En bokashikompost eller en energisnål lampa kan sedan bli en del i ett bostadsbolags tillvalssortiment.
13. Gärna komplementprojekt i ett bostadskvarter. Att satsa på transportfrågor med stadsdelen som bas visade sig svårt. Vill man nå mätbara resultat för transporter eller energianvändning i hemmet kan det vara bra att välja ut ett bostadskvarter eller bostadshus och testa lösningar där.
14. Satsa på överlämningen. Se till i god tid att planera för hur olika delprojekt överlämnas till de aktörer som har deltagit i projektet. Det handlar dels om att ordinarie förvaltare involveras, dels om att stötta lokala initiativ och aktörer att driva vidare sådant som har startats upp.
15. Skapa institutioner som kan leva kvar när projektet är slut. För att odlingssatsningar eller hyresfria lokaler för kulturverksamhet ska kunna finnas kvar efter projektets slut krävs att det skapas en struktur som upprätthåller detta. Brukaravtal där odlarens respektive hyresvärdens skyldigheter finns med gör det lättare för båda parterna och minskar risken för att andra hyresgäster klagar. Samma sak med hyresfria lokaler, genom att klargöra hyresgästens skyldigheter kan lokalen bli en tillgång och missförstånd undviks. En större odling kräver en förening som sköter den, tillfälliga frivilliga krafter räcker inte.
16. Satsa på resiliens. Det kan vara svårt att få mätbara effekter på resursförbrukning på hela befolkningen i en stadsdel. Men det går att bygga nya nätverk och stärka lokalsamhället. Saker som är bra för platsen och som gör stadsdelen mer motståndskraftig vid olika former av kriser.
Text: Mats Cato
mats.cato@forvaltarforum.se
