Marita Wallhagen. Foto: Ove Wall.
I helgen fylldes min e-postlåda av rabatterbjudanden kopplade till Black Friday. Det var erbjudanden som påminde om den unika chansen att fynda. Väl medvetna om att känslan av nu eller aldrig kan få oss människor att agera och fatta ogenomtänkta beslut och kanske köpa något som vi kanske inte alls behöver.
Samtidigt läser jag i The Guardian att när det gäller stadsutveckling, fastighet- och infrastrukturbyggande är det nu vi har chansen att påverka. Nu finns ett window of opportunity, ett tillfälle då vi måste agera. Prognoser tyder på att under detta århundrade kommer världens befolkning fortsätta att öka för att sedan stanna runt tio miljarder.
Därmed kommer det att byggas mer än någonsin, bostäder och lokaler för ytterligare tre miljarder. Det som byggs under denna expansiva fas blir städer, infrastruktur och byggnader som vi får leva med och därmed också de miljöproblem de för med sig. Bygger vi fel nu, väljer vi fel, så kommer vi, våra barn eller våra barnbarn vara de som får leva med konsekvenserna.
Nu eller aldrig
Det är nu eller aldrig. Men egentligen ska vi inte fatta förhastade beslut, utan tänka långsiktigt och verkligen tänka efter före så att risken för miljökatastrofer förhindras.
För de beslut vi fattar inom våra yrkesroller, som politiker, planerare, arkitekter, ingenjörer, fastighetsförvaltare, fastighetsägare eller hyresgäster kan få ännu större konsekvenser än våra beslut som konsumenter.
När nya byggnader formges, befintliga byggnader förvaltas eller fastigheter utvecklas ställs vi ständigt inför olika beslut och valmöjligheter. Det kan vara val av material, energibesparingsåtgärder, anpassningar inomhus och utomhus.
Lokala och globala konsekvenser
Dessa beslut påverkar inte bara den enskilda byggnaden eller fastigheten, utan kan få lokala och globala konsekvenser, påverka: naturresursanvändning, utsläpp till mark, luft och vatten, ekosystem och lokala aspekter som buller och dagsljus. Slutligen påverkar detta människors hälsa och välbefinnande. Därför behöver fastigheter planeras, byggs och förvaltas på ett mer miljöanpassat sätt. Vad innebär då det?
Det finns mycket information och forskning om miljöpåverkan knuten till byggnader. Inte bara problemen är välkända utan även möjliga lösningar.
Miljöanpassat högkvalitativt byggande
Vi vet att det går att bygga och förvalta utan cancerframkallande och hormonstörande kemikalier i byggnadsmaterial; att mängden betong och stål kan minimeras eftersom en stor andel av de globala växthusgasutsläppen kommer från produktion av dessa material; att om vi undviker att hårdgöra mark kan dagvatten hanteras på ett bättre sätt och ekosystemtjänster erhållas; att det går att placera solceller på tak och därmed relativt enkelt öka produktionen av förnyelsebar energi.
Dessa är exempel på åtgärder som leder till ett mer miljöanpassat högkvalitativt byggande, ändå genomföras de inte på bred front. Det sociala och psykologiska hindren verkar vara större än de rent tekniska eller ekonomiska.
Certifierat inte lika med helt hållbart
För att stödja ett mer miljöanpassat byggande har miljöbedömningsmetoder som Breeam, Leed och Miljöbyggnad arbetats fram sedan 1990-talet. Dessa kan underlätta för beslutsfattare att ställa upp miljömål och arbeta med miljöfrågorna inom fastighetsbranschen och dessutom skapa mervärden och marknadsföring.
De innehåller ett stort antal olika kriterier som byggnader bör leva upp till för att kunna anses vara miljövänliga. Men andelen byggnader som lever upp till metodernas krav skulle behöva öka om vi ska närma oss hållbart byggande.
Det är också mycket som återstår innan man kan likställa en certifierad byggnad eller stadsdel med att den är helt miljömässigt hållbar. Ingen av metoderna jag nämnt har redan nu med samtliga miljöförbättrande åtgärder som jag räknat upp tidigare, trots att varken betydelsen av ekosystemtjänster eller farliga kemikalier kan bortses från i ett hållbart samhälle.
Målet borde vara noll påverkan
Målet borde vara noll miljöpåverkan eller endast positiv miljöpåverkan så att lokala och globala degraderingen av vår miljö verkligen motverkas. Men mycket återstår innan våra byggnader enbart skapar positiv miljöpåverkan och är helt miljömässigt hållbara.
Detta är branschens utmaning, men också möjlighet. Jag vill gärna vara optimist, så därför ser jag det som en möjlighet. Även om det, som nu, är bråttom, och omvärlden ofta försöker intala oss att en viss åtgärd är billigare just i dag, så har vi inte råd att fatta dåliga beslut längre.
Därför måste vi ge oss själva tid att fatta väl genomtänkta beslut som vi kan ta ansvar för, slipper ångra och kan leva med resten av våra liv.
Låt oss satsa på en Green Friday framöver istället!
Marita Wallhagen
Marita Wallhagen är arkitekt SAR/MSA, Tekn Dr och forskare vid Högskolan i Gävle. Till vardags arbetar hon också som arkitekt på Arkitektgruppen i Gävle. I oktober försvarade hon sin doktorsavhandling vid KTH som handlar om miljöanpassade byggnader och stadsdelar.
